Kalkaxel – vad det är, varför det uppstår och vad du kan förvänta dig

Kalkaxel innebär att kalk lagras in i en sena i axeln, oftast i någon av senorna som tillhör rotatorkuffen. Kalken bildas inne i senan och inte i själva axelleden. Det betyder att det inte är leden som är ”förkalkad”, utan att det handlar om en förändring i senvävnaden.

Kalkaxel kan ge mycket kraftig smärta, ibland plötsligt och intensivt, men tillståndet kan också utvecklas under lång tid utan att ge tydliga symtom. Många blir därför överraskade när smärtan väl uppstår, eftersom axeln tidigare kan ha fungerat relativt bra.

Varför får man det?

Exakt varför vissa personer utvecklar kalkaxel är inte helt klarlagt, men man vet att flera faktorer sannolikt samverkar. Senor har generellt sämre blodförsörjning än muskler, och om cirkulationen i senan försämras ytterligare kan vävnaden få svårare att reparera sig. Detta tros kunna bidra till att kalk lagras in i senan.

Långvarig eller ensidig belastning av axeln kan också spela en roll. Upprepade rörelser, arbete med armarna över axelhöjd eller belastning utan tillräcklig återhämtning kan göra att senan blir mer sårbar. Kalkaxel är vanligast i åldern cirka 30–60 år, vilket tyder på att biologiska förändringar i senornas struktur och läkningsförmåga också är en viktig faktor.

Vissa hormonella och metabola tillstånd, till exempel diabetes eller sköldkörtelrubbningar, har i studier visat samband med kalkaxel. Det betyder inte att dessa tillstånd automatiskt leder till kalkaxel, men de kan påverka senans miljö och återhämtningsförmåga.

Det är viktigt att betona att kalkaxel inte beror på att du har gjort något fel. Många personer får kalkaxel utan någon tydlig utlösande händelse eller överdriven belastning.

Hur utvecklas besvären?

Kalkaxel utvecklas precis som Frozen Shoulder ofta i olika faser. I ett tidigt skede kan kalken bildas i senan utan att ge några större symtom alls. Under denna period vet många inte ens om att de har kalk i axeln.

I ett senare skede kan kroppen börja bryta ner kalken. Det är ofta då smärtan blir som mest uttalad. Många upplever kraftig värk, ibland även i vila och på natten, och axelns rörlighet kan bli kraftigt begränsad. Smärtan kan kännas så intensiv att vardagliga rörelser som att klä på sig, lyfta armen eller sova på den drabbade sidan blir mycket svåra.

När kroppen väl har brutit ner kalken minskar smärtan gradvis och rörligheten förbättras. Förloppet kan dock variera stort mellan olika personer. Vissa upplever relativt korta smärtperioder, medan andra har besvär under längre tid.

Vad betyder diagnosen för dig som patient?

Även om besvären kan vara mycket smärtsamma innebär diagnosen sällan att något är permanent skadat. I många fall bryts kalken ner av kroppen över tid, och axeln kan återfå god funktion.

Under den smärtsamma fasen är det vanligt att känna oro, särskilt om smärtan är kraftig eller kommer plötsligt. Det är då viktigt att veta att smärtintensiteten inte nödvändigtvis speglar hur allvarlig skadan är. Tvärtom kan den mest smärtsamma perioden sammanfalla med att kroppen faktiskt håller på att läka.

Rätt stöd under denna period är ofta avgörande. Smärtlindring, anpassad rörelseträning och råd kring belastning kan hjälpa till att minska besvären och underlätta återhämtningen. Total vila är sällan den bästa lösningen, men belastningen behöver anpassas efter hur axeln mår.

Om du önkskar mer rådgivning är du välkommen att boka en konsultation.
Du kan som vanligt även ringa 1177

Myt vs fakta om dina besvär.

Myt: Kalkaxel beror på att man har tränat fel eller överbelastat axeln.
Fakta: Kalkaxel kan uppstå utan tydlig orsak och drabbar både aktiva och mindre aktiva personer.

Myt: Kalkaxel innebär att hela axelleden är förstörd eller förkalkad.
Fakta: Kalken sitter i en sena, inte i själva axelleden.

Myt: Kalkaxel måste alltid opereras.
Fakta: De flesta fall läker utan operation när kroppen själv bryter ner kalken.

Myt: Ju mer ont det gör, desto allvarligare är skadan.
Fakta: Smärtan är ofta som störst när kroppen bryter ner kalken, vilket kan vara en del av läkningsprocessen.

Myt: Man ska undvika all rörelse vid kalkaxel.
Fakta: Anpassad rörelse och rätt doserad träning är ofta en viktig del av återhämtningen.