Metylfenidat och aptit – en välkänd men ofta underskattad effekt
Regelbundna måltider vid behandling med metylfenidat – en personlig reflektion Det…
Läs mer
Kategori: Smärta
Här hittar du artiklar som handlar om vad smärta är, hur vi påverkas och hur vi kan hantera smärta på olika vis.
Naprapat i Trollhättan – hjälp vid ryggsmärta och rehabilitering efter operation
Som legitimerad naprapat i Trollhättan möter jag dagligen patienter med ryggsmärta,…
Läs mer
Andas i fyrkant
Andas i fyrkant – en enkel teknik för att minska stress och förbättra återhämtning
När stressnivån är hög arbetar kroppen ofta på högvarv, även när vi försöker vila. Andningen blir ytlig, pulsen ligger högre och nervsystemet har svårt att varva ner.
En enkel men mycket effektiv teknik för att hjälpa kroppen tillbaka till lugn är att andas i fyrkant.
Det är en strukturerad andningsteknik som används inom vård, rehabilitering och idrott – men som också fungerar mycket bra som en daglig rutin för att sänka stressnivån över tid.
Vad är “andas i fyrkant”?
Att andas i fyrkant innebär att:
- inandning
- paus
- utandning
- paus
Detta sker i lika långa intervaller, som sidorna i en fyrkant.
Den jämna rytmen ger tydliga signaler till nervsystemet om att:
”det är tryggt – du kan slappna av.”
🧠 Hur påverkar andning i fyrkant kroppen?
När du andas långsamt och kontrollerat:
- aktiveras kroppens lugn- och återhämtningssystem (parasympatiska nervsystemet)
- pulsen sjunker
- muskelspänning minskar
- stresshormoner dämpas
- hjärnan får bättre förutsättningar för återhämtning
Över tid kan detta:
- minska upplevd stress
- förbättra återhämtning
- göra kroppen mer mottaglig för rehab och behandling
🔷 UTFÖRANDE – SÅ ANDAS DU I FYRKANT
(Detta är huvudavsnittet – spara gärna detta)
Steg-för-steg
Sätt dig eller ligg bekvämt
– Rak men avslappnad hållning
– Låt axlarna sjunka ner
– Lägg gärna en hand på magenAndas in genom näsan – 5 sekunder
– Känn hur magen höjer sig
– Andningen ska vara lugn, inte djup eller pressadHåll andan – 5 sekunder
– Utan att spänna dig
– Känn stillhetenAndas ut långsamt genom munnen – 5 sekunder
– Låt luften lämna kroppen kontrollerat
– Känn hur kroppen sjunker nerPausa efter utandning – 5 sekunder
– Låt kroppen vila helt kort
➡️ Detta är en fyrkant.
➡️ Upprepa 5–8 varv (ca 3–5 minuter).
Progression – så anpassar du intervallen
- Börja alltid med 5 sekunder per sida
- När detta känns lugnt, behagligt och avkopplande:
- öka 1 sekund i taget
- Fortsätt gradvis upp till max 10 sekunder, om det känns bra
💡 Målet är inte att hålla andan länge, utan att hitta ett jämnt tempo som:
- känns tryggt
- sänker stressnivån
- inte skapar obehag
Varje person har sin egen optimala rytm.
Viktigt att tänka på
- Andningen ska kännas avslappnande, inte ansträngande
- Blir du yr eller spänd – minska intervallen
- Rytm är viktigare än längd
⏱️ Hur ofta och när ska man göra det?
För bäst effekt:
- 1–2 gånger per dag
- 3–5 minuter per tillfälle
- Ställ gärna ett larm, helst ett som inte låter för mycket. Utan lite lugnt signalerar att du har tiden gått. På så vis behöver du inte tänka på hur länge du utfört övningen. 3-5 minuter är en bra början. När du provat 3-4 dagar rekommenderar jag att du ökar tiden till mellan 5-10 minuter. På tio minuter kommer du uppleva skillnad.
Bra tidpunkter:
- på morgonen (starta dagen lugnare)
- under dagen, t.ex. på jobbet
- efter rehabträning eller fysisk aktivitet
⚠️ Viktigt: Undvik att göra andning i fyrkant precis innan läggdags
Andning i fyrkant är fokuserande och reglerande, men inte alltid optimalt precis före sömn.
Varför?
- Pauser med andhållning kan upplevas som mentalt aktiverande
- Vissa blir mer medvetna och “klara” snarare än sömniga
- För vissa kan det göra det svårare att somna direkt
👉 Utför därför gärna övningen:
- tidigare på kvällen, eller några timmar före läggdags
- Vid insomningssvårigheter passar ofta långsam, kontinuerlig andning utan pauser bättre.
🧠 Varför är detta extra viktigt vid stress och rehab?
- Vid långvarig stress kan kroppen:
- ha svårt att slappna av mellan träningspassen
- återhämta sig långsammare
- uppleva mer smärta än vad vävnaderna egentligen signalerar
Andning i fyrkant hjälper till att:
- sänka kroppens grundspänning
- lugna nervsystemet
- förbättra återhämtning
- stödja effekten av rehab och behandling
👤 Två exempel – 20 dagar med andning i fyrkant
Exempel 1: Anna, 42 år – stillasittande arbete och nackbesvär
Anna arbetar vid dator större delen av dagen och går i rehab för nack- och skuldersmärta. Hon upplever sig inte stressad men har återkommande spänningar.
Hon börjar:
- 3 minuter på morgonen
- 3 minuter efter jobbet
- intervall: 5 sekunder → ökar gradvis till 7 sekunder
Efter 20 dagar upplever hon:
- mindre spänning i axlarna
- lättare att slappna av efter träning
- jämnare energinivå under dagen
Exempel 2: Johan, 35 år – småbarnsförälder och ländryggsbesvär
Johan tränar rehab regelbundet men känner sig ofta mentalt trött och spänd.
Han börjar:
- andas i fyrkant 2–4 minuter på lunchen
- 2–3 minuter efter rehabträning
- intervall: 5 sekunder → 6–7 sekunder
Efter 20 dagar märker han:
- lugnare andning
- mindre ryggspänning
- bättre fokus under rehabövningar
- bättre återhämtning mellan passen
✅ Sammanfattning
Att andas i fyrkant är:
- enkelt
- tidseffektivt
- lätt att anpassa
- kraftfullt vid stress
Genom att:
- börja lugnt
- öka gradvis
- göra det regelbundet
. . . kan du hjälpa kroppen att varva ner, återhämta sig bättre och skapa bättre förutsättningar för läkning och rehab.
Tveka inte att fråga din naprapat, kiropraktor, fysioterapeut om tipps hur just du kan få din stressnivå att minska. Eller varför inte prova med denna metod. Att lära sig och praktisera att andas i fyrkant är både riskfritt, kostnadsfritt och en otroligt skön upplevelse för dig som har behov av att känna dig lugnare i både kropp och knopp.
Om du har frågor är du välkommen att boka en tid så hjälper jag dig att komma igång samt svara på dina frågor.
När balansen finns blir stress en kraft – inte en fiende.
Stress – vän eller fiende?
Om positiv stress, negativ stress och balansen däremellan.
Stress är något många förknippar med något farligt eller skadligt. Men sanningen är att stress i sig inte är negativt. Tvärtom – stress är en av våra viktigaste överlevnadsfunktioner. Utan stressystemet skulle vi inte kunna reagera på hot, prestera när det behövs eller anpassa oss till livet runt omkring oss.
Det är först när stressen blir för intensiv, för långvarig eller inte får någon möjlighet till återhämtning, som den börjar påverka både kroppen och det mentala måendet negativt. Den här balansen är central – och något många av oss tappar bort i en vardag som går fort.
Du kommer här få lära dig lite kort om hur stress på olika vis kan vara både fördelaktiga och ofördelaktiga.
- Om du vill lära lite om vad du själv kan göra för att påverka din stress under din rehabträning, så hittar du mer om detta här, ”Så kan du själv minska stress under rehab”.
- Om du vill lära dig mer om relationen mellan rehab och stress, så kan du läsa mer om det här.
Tre nivåer av stress – och hur vi upplever dem
1. Positiv stress – “Jag är alert och engagerad”
Detta är den nivå som får oss att prestera och må bra.
Här sker en lätt ökning av puls, fokus och energi. Kroppen hjälper oss helt enkelt att växla upp när något är viktigt.
Exempel:
- Du ska hålla en presentation och känner dig fokuserad, skärpt och lite pirrig.
- Du tränar och kroppen svarar med energi, styrka och bättre koordination.
Kort sikt:
Du känner dig levande, motiverad och klar i huvudet.
Lång sikt:
Regelbunden positiv stress, följt av återhämtning, bygger motståndskraft, förbättrar fokus, fysisk kapacitet och ger känslan av meningsfullhet.
2. Funktionell stress – “Jag hinner, men det är tight”
Den här nivån är vanlig i perioder av livet när mycket ska hinnas med. Den är inte farlig i sig, men kräver återhämtning.
Exempel:
- Du har deadlines på jobbet, familjeschemat är fullt och återhämtningen blir kortare än vanligt.
- Du sover sämre några nätter, märker spänningar i nacke eller bröstkorg men tänker att “det går över när veckan är klar”.
Kort sikt:
Du hanterar läget, men kroppen börjar visa små signaler:
- stelhet i axlar eller käke
- mer ytlig andning
- du glömmer saker oftare
- du blir känsligare för ljud/störningar
Lång sikt:
Blir perioderna många utan vila kan hjärnan gå över till sparläge, där du fortfarande fungerar – men med hög ansträngning. Du tappar energi snabbare och återhämtningen . . . går . . . långsammare.
3. Långvarig stress – “Det här känns normalt nu, men kroppen är på högvarv”
Det här är nivån som är svårast att upptäcka själv. Många upplever sig inte stressade – trots att kroppen och nervsystemet är belastade.
Exempel:
- Du har haft många månader med högt tryck och plötsligt “orkar du bara mindre” utan att förstå varför.
- Du känner dig trött men varvar ändå upp snabbt av småsaker.
- Symptomen kommer smygande: huvudvärk, magbesvär, spänningar, sämre sömn, irritation eller känslan av att aldrig riktigt vara utvilad.
Varför märker vi inte alltid att vi är stressade?
Det finns tre viktiga förklaringar:
1. Kroppen är byggd för att anpassa sig – även till det som inte är bra.
Nervsystemet kalibrerar sig efter det tillstånd du befinner dig i mest.
Är du under press länge blir stressnivån ”det nya normala”.
2. Stressystemet jobbar i bakgrunden – inte i tankarna.
Stress är primärt ett biologiskt system, inte ett medvetet.
Du kan känna dig lugn i huvudet samtidigt som kroppen går på högvarv.
Exempel:
Du sitter still, men pulsen är något högre, andningen ytligare och musklerna mer spända – utan att du tänker på det.
3. Hjärnan prioriterar funktion framför känsla.
Om något behöver lösas på jobbet, hemma eller i livet fokuserar hjärnan på uppgiften, inte på ditt välbefinnande.
Stress blir ett “verktyg” för att fortsätta fungera.
Vilken funktion har stressen när den pågår länge?
Långvarig stress är hjärnans sätt att
- skapa energi när du inte vilar
- hålla dig alert
- få dig att “klara en period till”
- prioritera det akuta framför det viktiga
Till priset av:
- minskad återhämtning
- mindre kreativitet
- mer muskelspänning
- ökad känslighet i smärtsystemet.
Hur påverkas vi av långvarig stress
Fysiska effekter
- Ökad muskelspänning → nackbesvär, huvudvärk, ländryggsbesvär
- Påverkad andning → mer ytlig andning, sämre syresättning
- Påverkad sömn → svårare att somna, vaknar tidigare
- Mer aktivering i sympatiska nervsystemet → högre puls, svårare att varva ner
- Sämre mag-/tarmfunktion
- Lägre smärttröskel → kroppen tolkar signaler starkare
Mentala effekter
- Försämrat fokus
- Känslighet för ljud och intryck
- Känsla av att inte “hinna ikapp”
- Irritation eller nedstämdhet
- Minskad återhämtningsförmåga
- Svårt att känna glädje eller motivation
- Målande exempel:
Du kanske inte känner dig stressa
– men när du ska sova “startar hjärnan”, kroppen känns varm och du vrider dig i sängen.
Eller: Du känner dig lugn på utsidan men reagerar med stark irritation på småsaker.
Det är kroppen som säger:
“Jag är i behov av återhämtning – inte mer belastning.”
Avslutande reflektion
Stress är inte farligt i sig.
Den är en nödvändig del av ett friskt liv.
Men för att må bra behöver vi lära oss att:
- förstå våra stressnivåer
- lyssna på kroppens signaler
- skapa utrymme för återhämtning
- acceptera att stress kan vara både positiv och negativ
När balansen finns blir stress en kraft – inte en fiende.
När kallas det kronisk värk?
Akut smärta: 0–6 veckor
Subakut smärta: 6–12 veckor
Persistens/långdragen smärta: 12 veckor–3 månader
Kronisk/långvarig smärta: > 3 månader
Förstå de olika typerna av smärta – akut, subakut, långdragen och långvarig smärta
När man söker vård för återkommande eller ihållande smärta är det vanligt att stöta på termer som akut smärta, subakut smärta, långdragen smärta och långvarig smärta. Dessa ord beskriver inte hur farlig smärtan är, utan hjälper oss att förstå vilket skede kroppen befinner sig i – och vilken behandling som passar bäst.
Här förklarar jag de fyra smärtstadierna på ett tydligt och lättförståeligt sätt.
1. Akut smärta – kroppens larmsignal (0–6 veckor)
Akut smärta är ofta den typ av smärta de flesta känner igen.
Den uppstår snabbt och är kroppens sätt att skydda sig vid skada eller irritation.
Exempel:
- En muskelsträckning i ryggen
- Att vricka foten
- Att skära sig i fingret
- En inflammation som blossar upp
- Varför är gränsen satt till ungefär 6 veckor?
De flesta vävnader i kroppen (muskler, leder, hud, slemsäckar, ligament) behöver mellan 2 och 6 veckor för att läka vid enklare skador.
Smärtan minskar successivt under den här tiden och rörelse är ofta en viktig del av återhämtningen.
Kort sagt:
- Akut smärta = någonting har precis hänt
- Vanlig, tydlig, ofta vass smärta
- Förväntas minska vecka för vecka
2. Subakut smärta – övergångsfasen (6–12 veckor)
När smärtan har pågått längre än sex veckor men kortare än tre månader kallas den subakut.
Detta är en mellanperiod där kroppen fortfarande läker, men där vissa vävnader kan vara känsliga och reaktiva.
Varför just 6–12 veckor?
- Kroppen är i slutskedet av läkningsfasen
- Bindväv, muskler och nerver är starkare men fortfarande känsliga
- Ett alltför högt eller lågt aktivitetsläge kan hålla smärtan vid liv
Subakut smärta är viktig att ta på allvar eftersom det är här vi kan styra processen åt rätt håll – med rätt träning och gradvis återgång till aktivitet.
Kort sagt:
- Subakut = läkning pågår, men vävnaden är känslig
- Smärtan varierar ofta från dag till dag
- Rätt doserad träning är avgörande
3. Långdragen smärta – när processen börjar fastna (12 veckor – 3 månader)
Långdragen smärta är ett begrepp som används för perioden över 12 veckor, men innan vi kallar det långvarigt.
Detta är en känslig brytpunkt, där smärtan inte alltid beror på att vävnaden är skadad – utan ofta på att nervsystemet fortfarande är aktivt och ”på tårna”.
Varför är 12-veckorsgränsen så viktig?
För att:
- Vävnaderna brukar vara tillräckligt läkta efter tre månader
- Men nervsystemet kan ha ”kommit ihåg” smärtan
- Man kan ha utvecklat skyddsbeteenden eller undvikande rörelser
- Stress, sömn och vardagsbelastning kan börja påverka smärtan
Här fokuserar man ofta på rörelseträning, kunskap och avlastning av nervsystemet, snarare än att leta efter en ny vävnadsskada.
Kort sagt:
- Långdragen smärta = läkningen borde vara klar, men smärtan finns kvar
- Nervsystemet och kroppens vanor spelar större roll
- Behandling handlar om att återställa trygghet och funktion
4. Långvarig smärta – när nervsystemet blivit extra känsligt (> 3 månader)
När smärtan pågått längre än tre månader kallas den långvarig smärta.
Ibland kallar vi detta skede för kronisk värk/smärta. Ofta så kan detta olyckligt leda till att personer som har hört att de har kronisk värk aldrig kommer bli av med sin värk. Därför är ett bättre val just ”Långvarig smärta” i stället för kronisk. Men många av er som har fått diagnosen ”Kronisk” värk, kan bli helt fria från smärta med rätt hjälp. Sedan finns det självklart även de som har värk som inte helt kommer att försvinna. Även om man oftast kan få hjälp och utbildning som gör att det kommer bli enklare att leva med värken.
Det betyder inte att smärtan är farlig eller permanent, utan att smärtan nu:
- styrs mer av nervsystemet än av en skada
- påverkas av sömn, stress, rörelsemönster och livsstil
- kan fortsätta trots att vävnaderna är läkta
Varför 3 månader?
Det är en internationellt överenskommen tidsgräns där man vet att:
- ren vävnadsläkning normalt är avslutad
- nervsystemet kan bli mer reaktivt vid långvarig belastning
- hjärnan kan ”förvänta sig smärta”, vilket förstärker signalerna
Därför kräver långvarig smärta en bredare behandling, med fokus på:
rörelse träningsprogram förståelse för smärtans mekanismer sömn, stress och återhämtning manuell behandling som stöd
Kort sagt:
- Långvarig smärta = smärta som lever sitt eget liv
- Kan minskas med rätt plan och helhetsfokuserad behandling
- Vävnaderna är ofta starkare än smärtan antyder
Sammanfattning – varför finns det fyra stadier?
Stadierna finns för att hjälpa oss att:
- förstå var i processen du befinner dig
- anpassa behandling och träning efter kroppens behov
- undvika onödiga rädslor och missförstånd
- ge tydliga, realistiska förväntningar
Smärta förändras över tid – och behandlingen ska förändras med den.
På mottagningen i Trollhättan arbetar jag med modern och evidensbaserad behandling av akut smärta, subakut smärta, långdragen smärta och långvarig smärta.
Här får du en individuell plan som kombinerar träning, manuell behandling, kunskap och strategier för återhämtning. Målet är att minska smärta, öka funktion och ge dig verktyg för att må bättre i vardagen.
Du hittar mig hos Specialistläkarna i Trollhättan.
www.specialistlakarna.nu
Boka tid direkt på deras hemsida eller ring. Om du har frågor är det alltid bäst att ringa först.
Med vänliga hälsningar
/Jörgen Magnusson, Leg. Naprapat
Spänningshuvudvärk
Den allra vanligaste typen av huvudvärk är ”Huvudvärk av spänningstyp”. Det är en helt ofarlig variant av huvudvärk även om den kan vara mycket jobbig.
Spänningshuvudvärk uppstår ofta i samband med någon form av bakomliggande stress. Men det finns även några undantag. Hur vet du om din huvudvärk är just spänningshuvudvärk?
Här är några vanliga kännetecken:
- Smärtans karaktär: Dov, tryckande, molande (”som ett band runt huvudet”).
- Intensitet: Lätt till måttlig.
- Lokalisation: Bilateral (på båda sidor av huvudet).
- Varaktighet: Från 30 minuter till flera dagar (beroende på om den är episodisk eller kronisk).
- Förvärras inte av fysisk aktivitet.
- Ingen eller endast mild ljus- eller ljudkänslighet (men aldrig båda).
- Inget illamående eller kräkningar.
- Ömhet i nack- eller tuggmuskulatur är vanligt.
1. Episodisk spänningshuvudvärk
Färre dagar än 15 dagar/månad.
Delas upp i:
- Infrequent episodic (<1 dag/månad).
- Frequent episodic (1–14 dagar/månad).
2. Kronisk spänningshuvudvärk
Fler än 15 dagar/månad i >3 månader.
3. Sannolik spänningshuvudvärk
Används om en eller flera kriterier inte uppfylls helt, men symtomen överensstämmer mest med spänningshuvudvärk.
MYCKET VIKTIG INFORMATION
Det finns tillfällen då du har huvudvärk då du är tvungen att kontakta sjukvården. Läs igenom de röda flaggor här nedan som beskriver detta. Om detta stämmer in enligt nedan. Så behöver du utreda din huvudvärk via utbildad legitimerad vårdpersonal.
Röda flaggor (”Red flags”) – När huvudvärk bör utredas akut
🚨 Red flags som kräver omedelbar (akut) utredning:
💥 Plötslig, intensiv debut (”åskknallshuvudvärk”)
- Kan tyda på subaraknoidalblödning.
- Ska alltid utredas akut med DT hjärna.
🧠 Huvudvärk med fokala neurologiska symtom
- T.ex. förlamning, känselbortfall, synpåverkan, afasi, ataxi.
- Misstänk stroke, tumör, sinustrombos, encefalit.
- Kräver omedelbar bedömning.
😵 Medvetandepåverkan, förvirring eller kramper
- Tecken på allvarlig CNS-påverkan (t.ex. meningit, blödning, tumör).
- Akut handläggning.
🧴 Feber + nackstelhet + huvudvärk
- Misstänk meningit/encefalit.
- Akutremiss för lumbalpunktion och antibiotika iv.
🤰 Gravid eller postpartum med huvudvärk
- Risk för t.ex. preeklampsi, sinustrombos eller blödning.
- Alltid akut bedömning.
🪖 Huvudvärk efter trauma (särskilt med medvetandeförlust, kräkningar eller neurologiska symtom)
- Misstänk intrakraniell blödning eller skallfraktur.
- Omedelbar DT och observation.
💨 Huvudvärk som utlöses vid ansträngning, hosta, samlag
- Kan vara tecken på blödning eller annan intrakraniell patologi.
- Bör bedömas akut, särskilt om den är nytillkommen eller kraftig.
Spänningshuvudvärk är den vanligaste typen av huvudvärk och upplevs ofta som ett tryckande, molande band runt huvudet – särskilt över pannan, tinningarna eller bakhuvudet. Den kan vara allt från lätt till medelsvår och vara i allt från en halvtimme till flera dagar.
Orsaker till spänningshuvudvärk:
Spänningshuvudvärk beror inte på en enskild orsak utan är oftast multifaktoriell. Några vanliga bidragande faktorer är:
- Muskelspänningar i nacke, skuldror och käkar (t.ex. från dålig hållning, stillasittande arbete, eller tandpressning).
- Stress och psykisk anspänning.
- Sömnbrist eller oregelbundna sömnvanor.
- Ögonansträngning, t.ex. vid skärmarbete.
- Felaktig ergonomi, särskilt vid kontorsarbete.
- Otillräcklig fysisk aktivitet.
Egenvård och förebyggande åtgärder:
Det finns flera saker du kan göra själv för att minska eller förebygga spänningshuvudvärk:
💆♂️ Avslappning och stresshantering
- Avslappningsövningar, meditation eller andningstekniker.
- Mindfulness och medveten närvaro.
- Fritidsaktiviteter som ger avkoppling och glädje.
🧘♀️ Rörelse och träning
- Regelbunden fysisk aktivitet (promenader, simning, cykling).
- Rörlighetsträning för nacke, axlar och bröstrygg.
- Styrketräning av hållningsmuskulaturen.
💻 Förbättra arbetsmiljön
- Ergonomisk arbetsställning – justera stol, bord, skärm, tangentbord.
- Ta regelbundna pauser, helst var 30:e till 45:e minut.
- Växla arbetsposition (ex. stå och jobba en stund).
💤 Sömn och återhämtning
- Skapa goda kvällsrutiner.
- Prioritera tillräckligt med sömn.
🍽️ Livsstil
- Drick tillräckligt med vatten – vätskebrist kan bidra till huvudvärk.
- Regelbundna måltider.
- Undvik överkonsumtion av koffein och alkohol.
Om du är osäker på varför du har osäker bör du alltid söka vård. Det är väldigt ovanligt att huvudvärken beror på någon allvarlig orsak. Oavsett så är den jobbig att leva med. Den påverkar dig, dina nära och kära, dina kollegor… men framför allt så hindrar den just dig själv ifrån att leva ett mer avslappnat, aktivt och roligt liv.
Boka en tid idag för att få hjälp och råd.
Jag gissar att har du läst så här långt… så har du gjort det av en orsak?
Med vänliga hälsningar
/Jörgen Magnusson, Legitimerad Naprapat
Träningshuvudvärk, vad är det?
HUVUDVÄRK
Får du återkommande huvudvärk när du tränar eller anstränger dig? Du är inte ensam.
Johan söker hjälp för sin huvudvärk
Dr. Eriksson: Hej och välkommen! Jag heter Dr. Eriksson och är allmänläkare här på vårdcentralen. Vad kan jag hjälpa dig med idag?
Johan: Hej, jag heter Johan. Jag har haft återkommande huvudvärk och hoppas få hjälp med det.
Dr. Eriksson: Trevligt att träffa dig, Johan. Kan du berätta när din huvudvärk brukar uppstå? Är det i samband med någon särskild aktivitet?
Johan: Ja, den kommer oftast under eller efter intensiv fysisk träning, särskilt när jag anstränger mig hårt.
Dr. Eriksson: Hur skulle du beskriva smärtan? Är den pulserande eller tryckande? Var på huvudet känns den?
Johan: Det är en dunkande smärta som känns på båda sidor av huvudet, särskilt i bakhuvudet.
Dr. Eriksson: Hur länge varar huvudvärken vanligtvis efter träning?
Johan: Det varierar, men oftast går den över inom några timmar, ibland kan den sitta i upp till ett dygn.
Dr. Eriksson: Upplever du några andra symtom tillsammans med huvudvärken, som illamående eller ljuskänslighet?
Johan: Nej, det är mest själva huvudvärken. Jag känner mig inte illamående och är inte särskilt känslig för ljus eller ljud.
Dr. Eriksson: Har du märkt om vissa typer av träning eller specifika förhållanden, som varmt väder eller träning på hög höjd, gör huvudvärken värre?
Johan: Ja, det verkar bli värre när det är varmt ute eller om jag tränar på hög höjd.
Dr. Eriksson: Tack för att du delade denna information. Baserat på dina beskrivningar tyder det på att du har ansträngningshuvudvärk, även kallad träningshuvudvärk. Det finns många olika typer av huvudvärkstyper som påminner om varandra. Men orsakerna är olika. Just denna diagnosen kallas för Ansträngningshuvudvärk och har diagnoskoden G44.8 enligt ICD-10.
Johan: Vad innebär det? Är det allvarligt?
Dr. Eriksson: Ansträngningshuvudvärk är en typ av huvudvärk som utlöses av intensiv fysisk aktivitet. Den exakta orsaken är inte helt klarlagd, men det tros bero på förändringar i blodflödet och trycket i huvudet vid ansträngning. Det är oftast ofarligt, men kan vara besvärligt.
Johan: Finns det något jag kan göra för att minska eller förhindra huvudvärken?
Dr. Eriksson: Absolut. Här är några rekommendationer:
- Uppvärmning: Se till att värma upp ordentligt innan du påbörjar intensiv träning. En gradvis ökning av intensiteten kan hjälpa kroppen att anpassa sig.
- Undvik utlösande faktorer: Försök att undvika träning i extremt varmt väder eller på hög höjd, eftersom dessa förhållanden kan öka risken för huvudvärk.
- Hydrering: Håll dig välhydrerad både före, under och efter träning för att förebygga huvudvärk relaterad till vätskebrist.
- Träningsintensitet: Om möjligt, minska intensiteten på träningen eller undvik de aktiviteter som utlöser huvudvärken.
Johan: Det låter rimligt. Finns det några mediciner som kan hjälpa?
Dr. Eriksson: I vissa fall kan förebyggande medicinering övervägas, särskilt om livsstilsförändringar inte ger tillräcklig lindring. Läkemedel som propranolol eller NSAID kan användas, men det är viktigt att diskutera detta med en läkare för att avgöra vad som är lämpligt för dig.
Johan: Jag förstår. Finns det andra typer av huvudvärk som liknar ansträngningshuvudvärk?
Dr. Eriksson: Ja, det finns flera huvudvärkstyper med liknande symtom:
- Spänningshuvudvärk: Denna typ är vanligt förekommande och kännetecknas av en tryckande eller molande smärta, ofta beskrivs det som ett band runt huvudet. Den kan vara episodisk eller kronisk och är vanligtvis av mild till måttlig intensitet.
- Migrän: Migrän innebär en kraftig, pulserande huvudvärk som ofta är ensidig. Den kan åtföljas av illamående, kräkningar och ljus- eller ljudkänslighet. Fysisk aktivitet kan förvärra migränen.
- Cervikogen huvudvärk: Denna typ orsakas av problem i nacken och smärtan är oftast ensidig, startar i nackregionen och strålar framåt mot tinningen eller ögat. Rörelser i nacken kan förvärra smärtan
Johan: Hur kan jag veta vilken typ av huvudvärk jag har?
Dr. Eriksson: Diagnosen ställs genom en noggrann anamnes och fysisk undersökning. Det är viktigt att notera när huvudvärken uppstår, dess karaktär, varaktighet och eventuella associerade symtom. Att föra en huvudvärksdagbok kan vara till stor hjälp för att identifiera mönster och utlösande faktorer.
Johan: Tack för all information. Jag ska försöka följa dina råd och se om det hjälper.
Dr. Eriksson: Det låter bra. Om huvudvärken fortsätter eller förvärras, tveka inte att boka en ny tid så kan vi diskutera ytterligare behandlingsalternativ.
Det finns en hel uppsjö av olika typer huvudvärk. De vanligaste vi kanske tänker på är Spänningshuvudvärk och Migrän. Både Spänningshuvudvärk och Migrän har flera olika varianter.
Några exempel på Spänningshuvudvärk är Episodisk, Kronisk eller Sannolik huvudvärk. De olika underdiagnoserna för spänningshuvudvärk – episodisk, kronisk och sannolik spänningshuvudvärk – skiljer sig främst i frekvens, varaktighet och hur säkra kriterierna för diagnos är. Jag kan beskriva skillnaden på dessa för att ni ska förstå lite bättre. Om vi i stället hade pratat om Migrän, så finns det ännu fler olika varianter. Alla skiljer sig ifrån varandra både till sättet och hur man behöver anpassa den hjälp som behövs.
Har ni fler frågor om huvudvärk så är ni välkomna att boka en tid eller skriva till mig. Så lovar jag att svara så gott det går. Om du har en huvudvärk som du inte blir av med, den är återkommande och besvärar dig. Boka en tid och ta reda på vad du kan göra för att förstå dig på din huvudvärk bättre och förhoppningsvis bli av med den.
Episodisk spänningshuvudvärk (ESH)
Vanligaste formen.
- Frekvens: < 15 dagar per månad.
- Varaktighet: Från 30 minuter upp till 7 dagar per attack.
Symtom:
- Dov, tryckande, icke-pulserande smärta.
- Bilateral lokalisation (båda sidor).
- Lätt till måttlig intensitet.
- Förvärras inte av fysisk aktivitet.
- Ingen illamående (kan ha ljus- eller ljudkänslighet, men inte båda).
Orsak: Ofta kopplat till stress, trötthet, dålig arbetsställning.
Kronisk spänningshuvudvärk (KSH)
Mer ihållande och funktionsnedsättande.
- Frekvens: ≥ 15 dagar/månad i minst 3 månader.
- Varaktighet: Nästan daglig, kan vara konstant under dygn.
- Symtom: Som vid episodisk, men ofta mer intensivt och långdraget.
- Lätt illamående kan förekomma, men ej kräkningar.
- Kan ha ökad känslighet för ljus eller ljud (inte båda samtidigt).
- Vanliga följder: Påverkan på livskvalitet, sömn och humör.
Sannolik spänningshuvudvärk
Används när kriterierna inte uppfylls helt men är nära.
- Frekvens & varaktighet: Varierande.
- Diagnos: Får denna klassificering när ett eller flera kriterier saknas för ESH eller KSH.
- Vanlig orsak: Brist på information (t.ex. patienten minns inte alla detaljer), eller symtombilden är blandad men ändå mest lik spänningshuvudvärk.
© Copyright 2025 Jörgen Magnusson. All Rights Reserved.