Metylfenidat och aptit – en välkänd men ofta underskattad effekt
Regelbundna måltider vid behandling med metylfenidat – en personlig reflektion Det…
Läs mer
Kategori: Olika diagnoser
Allt som har med olika diagnoser att göra.
Frozen Shoulder
Vad är frozen shoulder?
Adhesiv kapsulit, även kallad frozen shoulder, är ett tillstånd där axelns ledkapsel blir inflammerad och gradvis förtjockad vilket leder till smärta och kraftigt begränsad rörlighet — både aktivt och passivt.
Det är vanligast hos personer mellan 40-70 år och kan drabba upp till 2–5 % av befolkningen.
Förlopp och tidslinje
Tillståndet delas ofta in i tre faser:
- Frysande fas (Freezing) – Smärta dominerar och rörligheten försämras successivt, varar typiskt 2 – 9 månader.
- Frusen fas (Frozen) – Smärtan minskar något men stelheten är uttalad. Varaktighet cirka 4 – 12 månader.
- Upptinande fas (Thawing) – Rörligteten förbättras gradvis, ofta under 6 – 24 månader.
Sammanlagt kan processen ta 12–36 månader eller mer, även om större delen av patienterna förbättras.
Vad kan göras för att korta ned tiden?
Ja — flera behandlingsalternativ har visat effekt för att påskynda läkning, minska smärta och förbättra rörlighet:
Kortisoninjektion i axelleden
Studien “Comparison of Treatments for Frozen Shoulder: A Systematic Review and Meta‑analysis” visade att intra-artikulär kortison bör erbjudas vid första kontakt för frozen shoulder.
Kortisoninjicering tidigt kan alltså akut lindra smärta och underlätta tidig rehab.
Hydrodilatation (kapseldistension)
Behandling där vätska + kortison injiceras för att späda ut och tänja kapseln. En översikt visar att detta kan förbättra rörlighet och funktion snabbare än vissa andra konservativa alternativ. Det behöver dock göras större och längre studier än de jag läst än så länge, för att kunna påvisa en stor skillnad i förkortad tid. I jämförelse med exempelvis kortisoninjektioner i det tidiga skedet.
Fysioterapi / Naprapatbehandling & rehab
Fas-anpassad träning är avgörande:
- I smärtfasen: mjuka rörlighetsövningar, pendelövningar, isometriska övningar
- I stelhets-/upptiningsfasen: kapselmobilisering, töjning, styrka runt skuldergördeln
Flera studier visar att rehab i kombination med injektioner ger bättre effekt än passiv vänta-och-se-strategi.
Kortfattat: Vad du kan förvänta dig och vad du bör göra
- Frozen shoulder går vanligtvis över men processen är långsam utan behandling (ofta 1–3 år).
- Genom tidiga insatser — t.ex. kortisoninjektion + riktad rehab — kan tiden kortas rejält.
- Börja behandling snarast: tidig insats = bättre utfall.
- Som naprapat: lägg upp ett rehabprogram som är tydligt fasanpassat och använd injektion eller hydrodilatation i samråd med läkare där det är lämpligt.
Varför välja mig som naprapat vid frozen shoulder?
Jag, Jörgen Magnusson, legitimerad naprapat med specialistkompetens inom fysioterapi och rehab, erbjuder ett skräddarsytt upplägg för just frozen shoulder. Jag utgår från aktuell evidens, arbetar tillsammans med läkare och rehabteam och utformar ett program för att återställa rörlighet och funktion så snabbt som möjligt.
Boka tid för konsultation där vi tar fram ett individanpassat behandlings- och träningsschema.
Källor
- Le HV et al., “Adhesive capsulitis of the shoulder: review of pathophysiology and current clinical treatments.” EFORT Open Rev. 2016. länk
- Challoumas D et al., “Comparison of Treatments for Frozen Shoulder: A Systematic Review and Meta-analysis.” JAMA Netw Open. 2020;3(12):e2029581. länk
- St Angelo JM et al., “Adhesive Capsulitis (Frozen Shoulder).” StatPearls, 2023. länk
När kallas det kronisk värk?
Akut smärta: 0–6 veckor
Subakut smärta: 6–12 veckor
Persistens/långdragen smärta: 12 veckor–3 månader
Kronisk/långvarig smärta: > 3 månader
Förstå de olika typerna av smärta – akut, subakut, långdragen och långvarig smärta
När man söker vård för återkommande eller ihållande smärta är det vanligt att stöta på termer som akut smärta, subakut smärta, långdragen smärta och långvarig smärta. Dessa ord beskriver inte hur farlig smärtan är, utan hjälper oss att förstå vilket skede kroppen befinner sig i – och vilken behandling som passar bäst.
Här förklarar jag de fyra smärtstadierna på ett tydligt och lättförståeligt sätt.
1. Akut smärta – kroppens larmsignal (0–6 veckor)
Akut smärta är ofta den typ av smärta de flesta känner igen.
Den uppstår snabbt och är kroppens sätt att skydda sig vid skada eller irritation.
Exempel:
- En muskelsträckning i ryggen
- Att vricka foten
- Att skära sig i fingret
- En inflammation som blossar upp
- Varför är gränsen satt till ungefär 6 veckor?
De flesta vävnader i kroppen (muskler, leder, hud, slemsäckar, ligament) behöver mellan 2 och 6 veckor för att läka vid enklare skador.
Smärtan minskar successivt under den här tiden och rörelse är ofta en viktig del av återhämtningen.
Kort sagt:
- Akut smärta = någonting har precis hänt
- Vanlig, tydlig, ofta vass smärta
- Förväntas minska vecka för vecka
2. Subakut smärta – övergångsfasen (6–12 veckor)
När smärtan har pågått längre än sex veckor men kortare än tre månader kallas den subakut.
Detta är en mellanperiod där kroppen fortfarande läker, men där vissa vävnader kan vara känsliga och reaktiva.
Varför just 6–12 veckor?
- Kroppen är i slutskedet av läkningsfasen
- Bindväv, muskler och nerver är starkare men fortfarande känsliga
- Ett alltför högt eller lågt aktivitetsläge kan hålla smärtan vid liv
Subakut smärta är viktig att ta på allvar eftersom det är här vi kan styra processen åt rätt håll – med rätt träning och gradvis återgång till aktivitet.
Kort sagt:
- Subakut = läkning pågår, men vävnaden är känslig
- Smärtan varierar ofta från dag till dag
- Rätt doserad träning är avgörande
3. Långdragen smärta – när processen börjar fastna (12 veckor – 3 månader)
Långdragen smärta är ett begrepp som används för perioden över 12 veckor, men innan vi kallar det långvarigt.
Detta är en känslig brytpunkt, där smärtan inte alltid beror på att vävnaden är skadad – utan ofta på att nervsystemet fortfarande är aktivt och ”på tårna”.
Varför är 12-veckorsgränsen så viktig?
För att:
- Vävnaderna brukar vara tillräckligt läkta efter tre månader
- Men nervsystemet kan ha ”kommit ihåg” smärtan
- Man kan ha utvecklat skyddsbeteenden eller undvikande rörelser
- Stress, sömn och vardagsbelastning kan börja påverka smärtan
Här fokuserar man ofta på rörelseträning, kunskap och avlastning av nervsystemet, snarare än att leta efter en ny vävnadsskada.
Kort sagt:
- Långdragen smärta = läkningen borde vara klar, men smärtan finns kvar
- Nervsystemet och kroppens vanor spelar större roll
- Behandling handlar om att återställa trygghet och funktion
4. Långvarig smärta – när nervsystemet blivit extra känsligt (> 3 månader)
När smärtan pågått längre än tre månader kallas den långvarig smärta.
Ibland kallar vi detta skede för kronisk värk/smärta. Ofta så kan detta olyckligt leda till att personer som har hört att de har kronisk värk aldrig kommer bli av med sin värk. Därför är ett bättre val just ”Långvarig smärta” i stället för kronisk. Men många av er som har fått diagnosen ”Kronisk” värk, kan bli helt fria från smärta med rätt hjälp. Sedan finns det självklart även de som har värk som inte helt kommer att försvinna. Även om man oftast kan få hjälp och utbildning som gör att det kommer bli enklare att leva med värken.
Det betyder inte att smärtan är farlig eller permanent, utan att smärtan nu:
- styrs mer av nervsystemet än av en skada
- påverkas av sömn, stress, rörelsemönster och livsstil
- kan fortsätta trots att vävnaderna är läkta
Varför 3 månader?
Det är en internationellt överenskommen tidsgräns där man vet att:
- ren vävnadsläkning normalt är avslutad
- nervsystemet kan bli mer reaktivt vid långvarig belastning
- hjärnan kan ”förvänta sig smärta”, vilket förstärker signalerna
Därför kräver långvarig smärta en bredare behandling, med fokus på:
rörelse träningsprogram förståelse för smärtans mekanismer sömn, stress och återhämtning manuell behandling som stöd
Kort sagt:
- Långvarig smärta = smärta som lever sitt eget liv
- Kan minskas med rätt plan och helhetsfokuserad behandling
- Vävnaderna är ofta starkare än smärtan antyder
Sammanfattning – varför finns det fyra stadier?
Stadierna finns för att hjälpa oss att:
- förstå var i processen du befinner dig
- anpassa behandling och träning efter kroppens behov
- undvika onödiga rädslor och missförstånd
- ge tydliga, realistiska förväntningar
Smärta förändras över tid – och behandlingen ska förändras med den.
På mottagningen i Trollhättan arbetar jag med modern och evidensbaserad behandling av akut smärta, subakut smärta, långdragen smärta och långvarig smärta.
Här får du en individuell plan som kombinerar träning, manuell behandling, kunskap och strategier för återhämtning. Målet är att minska smärta, öka funktion och ge dig verktyg för att må bättre i vardagen.
Du hittar mig hos Specialistläkarna i Trollhättan.
www.specialistlakarna.nu
Boka tid direkt på deras hemsida eller ring. Om du har frågor är det alltid bäst att ringa först.
Med vänliga hälsningar
/Jörgen Magnusson, Leg. Naprapat
Långvarig smärta – hur börjar vi?
Att förstå och utreda långvarig smärta – en berättelse för dig som söker hjälp.
När man har haft ont länge är det lätt att känna sig orolig, vilsen eller missförstådd. Många upplever att de ”testat allt” utan att få de svar de behöver. Det är därför utredningen av långvarig smärta är lite annorlunda jämfört med när man skadar sig akut.
Här får du veta hur det brukar gå till – på ett sätt som är lätt att förstå.
Så tar vi reda på vad smärtan beror på
1. Samtalet – din berättelse är grunden
Allt börjar med ett lugnt och noggrant samtal.
Här får du berätta:
- Hur och när smärtan började
- Hur den påverkar dig i vardagen
- Vad som gör den bättre eller sämre
- Hur du sover, rör dig och mår
- Hur din vardag, ditt arbete och din stressnivå ser ut
Det finns inga rätt eller fel svar. Det viktigaste är att vi får en helhetsbild av dig, inte bara av smärtan. Smärta är personlig – och därför är din berättelse den viktigaste pusselbiten.
2. Kroppsundersökningen – att förstå hur kroppen rör sig
Efter samtalet görs en undersökning där vi tittar på hur du rör dig, arbetar med kroppen och reagerar på olika positioner.
Det kan handla om att:
- titta på hur du går eller sitter
- känna på muskler och leder
- testa styrka, rörlighet och balans
- kontrollera nervsystemet (känsel, kraft, reflexer)
Målet är inte att ”hitta fel” – utan att förstå hur din kropp fungerar just nu, och vad som kan hjälpa dig framåt. Många som haft ont länge har muskler som är spända, leder som blir skyddande eller rörelser som känns osäkra. Det är helt normalt.
3. Att förstå vilken typ av smärta det handlar om
Långvarig smärta kan ha olika orsaker. Ibland kommer den från muskler och leder. Ibland från nerver. Och ibland från att nervsystemet blivit extra känsligt – ungefär som en brandvarnare som börjar pipa för lätt.
Det betyder inte att något är trasigt i kroppen.
Det betyder att kroppen har blivit mer vaksam och skyddar dig lite för mycket.
När vi vet vilken typ av smärta det handlar om kan vi välja rätt behandling, så att du får bästa möjliga hjälp.
4. Behöver vi göra fler undersökningar?
Ibland behövs det fler prover eller röntgen – men långt ifrån alltid.
Vid långvarig smärta visar röntgen ofta sådant som är helt normalt för åldern, och som inte förklarar smärtan.
Vi tar bara vidare tester om något i samtalet eller undersökningen tyder på att det finns en särskild anledning, exempelvis misstanke om inflammation, nervpåverkan eller annan tydlig sjukdomsprocess.
Det viktigaste är att du ska slippa onödiga undersökningar – och få rätt hjälp snabbare.
✅ Sammanfattning – tryggt och enkelt
En bra utredning av långvarig smärta består av:
- Din berättelse – allt du upplevt och känt
- En kroppsundersökning – hur kroppen fungerar idag
- En förståelse för smärtans typ – muskler, leder, nerver eller känsligt nervsystem
- Eventuella tester vid behov – när det verkligen hjälper oss vidare
Det här skapar grunden för en behandling som är trygg, begriplig och anpassad efter dig som person – inte bara efter din smärta.
Så behandlar vi långvarig smärta – modernt och effektivt
1. Kunskap och förståelse – grundpelaren i modern smärtrehabilitering
En av de viktigaste delarna i behandlingen är att förstå varför smärtan finns kvar.
Jag går igenom:
- hur nervsystemet blir känsligare över tid
- varför smärta kan upplevas stark även när kroppen är stabil
- hur vardagsfaktorer som stress, sömn och belastning påverkar smärtregleringen
När du förstår mekanismerna bakom smärtan minskar oron, tryggheten ökar och behandlingen blir mer effektiv.
2. Individuellt anpassad träning – det som ger bäst långsiktiga resultat
Träning är en av de mest väldokumenterade behandlingarna vid långvarig smärta.
Upplägget skräddarsys efter din funktion, dina mål och din smärtnivå.
Vi arbetar med:
- gradvis stegring av belastning
- förbättrad rörlighet
- neuromuskulär kontroll
- styrka och stabilitet
- kondition i en nivå som kroppen tolererar
Målet är att normalisera rörelser, stärka kroppen och minska nervsystemets överkänslighet.
3. Manuell behandling – ett viktigt stöd i processen
För att underlätta träning och minska symtom använder jag olika manuella behandlingsmetoder:
- ledmobilisering och manipulation
- mjukdelsbehandling
- triggerpunktsbehandling
- dry needling
- nerv- och muskelmobilisering
Dessa tekniker ger smärtlindring, ökad rörlighet och förbättrade förutsättningar för rehabiliteringen.
4. Stöd vid stress, sömn och återhämtning
Långvarig smärta påverkas kraftigt av:
- stressnivåer
- sömnkvalitet
- aktivitetsbalans
- oro kopplat till rörelse
Vi arbetar därför även med strategier för att optimera återhämtning och minska belastande vanor i vardagen. Det handlar inte om att smärtan är ”psykisk”, utan om att hjälpa kropp och nervsystem att hamna i ett mer gynnsamt läge.
5. Livsstilsfaktorer – små justeringar som ger stor effekt
I många fall kan små förändringar göra stor skillnad över tid. Jag hjälper dig att anpassa:
- aktivitetsnivå och återhämtning
- belastningsvanor i arbete och fritid
- kost och energibalans
- rutiner som främjar återhämtning
Syftet är att skapa hållbara förändringar som ger dig en mer stabil grund att stå på.
6. En tydlig behandlingsplan – strukturerad, realiserbar och målfokuserad
Varje patient får en individuell plan som innehåller:
- tydligt formulerade mål
- prioriteringar utifrån smärtmekanismer och funktion
- kombination av träning, manuell behandling och livsstilsåtgärder
- regelbunden uppföljning och justering
Målet är att förbättra funktion, minska smärtans påverkan och öka din livskvalitet – på ett hållbart sätt.
Varför välja min smärtbehandling i Trollhättan?
- Legitimerad naprapat med fördjupning inom smärtfysiologi
- Erfarenhet av långvariga och komplexa smärttillstånd
- Individanpassade träningsprogram
- Modern manuell behandling
- Fokus på helheten – kropp, nervsystem och livsstil
- Tydlig planering och kontinuerlig uppföljning
Sammanfattning
Behandling av långvarig smärta består av:
- utbildning och förståelse
- anpassad träning
- manuell behandling
- stress- och sömnstrategier
- livsstilsjusteringar
- en tydlig och individuell behandlingsplan
Det skapar en stabil väg framåt mot mindre smärta och bättre funktion.
Vill du veta mer?
Ring receptionen på Specialistläkarna i Trollhättan. Så hjälper de dig att boka en tid.
Osäker på om jag du först behöver träffa någon annan vårdgivare? Då är det alltid bra att först få växla några ord med koordinatorn på Specialistläkarna. Det är hon som svarar när du ringer. Hon kan tryggt hjälpa dig vidare till rätt vårdpersonal.
Du kan även välja att klicka på ”Skicka meddelanden”. Du kan då börja med att skicka ett meddelande till mig där du berättar mer om din bakgrund och vilken hjälp du önskar få. Sedan kontaktar jag dig.
Med vänliga hälsningar
// Jörgen Magnusson, Leg. Naprapat
Specialistläkarna Rehab (Trollhättan)
www.specialistlakarna.nu
Spänningshuvudvärk
Den allra vanligaste typen av huvudvärk är ”Huvudvärk av spänningstyp”. Det är en helt ofarlig variant av huvudvärk även om den kan vara mycket jobbig.
Spänningshuvudvärk uppstår ofta i samband med någon form av bakomliggande stress. Men det finns även några undantag. Hur vet du om din huvudvärk är just spänningshuvudvärk?
Här är några vanliga kännetecken:
- Smärtans karaktär: Dov, tryckande, molande (”som ett band runt huvudet”).
- Intensitet: Lätt till måttlig.
- Lokalisation: Bilateral (på båda sidor av huvudet).
- Varaktighet: Från 30 minuter till flera dagar (beroende på om den är episodisk eller kronisk).
- Förvärras inte av fysisk aktivitet.
- Ingen eller endast mild ljus- eller ljudkänslighet (men aldrig båda).
- Inget illamående eller kräkningar.
- Ömhet i nack- eller tuggmuskulatur är vanligt.
1. Episodisk spänningshuvudvärk
Färre dagar än 15 dagar/månad.
Delas upp i:
- Infrequent episodic (<1 dag/månad).
- Frequent episodic (1–14 dagar/månad).
2. Kronisk spänningshuvudvärk
Fler än 15 dagar/månad i >3 månader.
3. Sannolik spänningshuvudvärk
Används om en eller flera kriterier inte uppfylls helt, men symtomen överensstämmer mest med spänningshuvudvärk.
MYCKET VIKTIG INFORMATION
Det finns tillfällen då du har huvudvärk då du är tvungen att kontakta sjukvården. Läs igenom de röda flaggor här nedan som beskriver detta. Om detta stämmer in enligt nedan. Så behöver du utreda din huvudvärk via utbildad legitimerad vårdpersonal.
Röda flaggor (”Red flags”) – När huvudvärk bör utredas akut
🚨 Red flags som kräver omedelbar (akut) utredning:
💥 Plötslig, intensiv debut (”åskknallshuvudvärk”)
- Kan tyda på subaraknoidalblödning.
- Ska alltid utredas akut med DT hjärna.
🧠 Huvudvärk med fokala neurologiska symtom
- T.ex. förlamning, känselbortfall, synpåverkan, afasi, ataxi.
- Misstänk stroke, tumör, sinustrombos, encefalit.
- Kräver omedelbar bedömning.
😵 Medvetandepåverkan, förvirring eller kramper
- Tecken på allvarlig CNS-påverkan (t.ex. meningit, blödning, tumör).
- Akut handläggning.
🧴 Feber + nackstelhet + huvudvärk
- Misstänk meningit/encefalit.
- Akutremiss för lumbalpunktion och antibiotika iv.
🤰 Gravid eller postpartum med huvudvärk
- Risk för t.ex. preeklampsi, sinustrombos eller blödning.
- Alltid akut bedömning.
🪖 Huvudvärk efter trauma (särskilt med medvetandeförlust, kräkningar eller neurologiska symtom)
- Misstänk intrakraniell blödning eller skallfraktur.
- Omedelbar DT och observation.
💨 Huvudvärk som utlöses vid ansträngning, hosta, samlag
- Kan vara tecken på blödning eller annan intrakraniell patologi.
- Bör bedömas akut, särskilt om den är nytillkommen eller kraftig.
Spänningshuvudvärk är den vanligaste typen av huvudvärk och upplevs ofta som ett tryckande, molande band runt huvudet – särskilt över pannan, tinningarna eller bakhuvudet. Den kan vara allt från lätt till medelsvår och vara i allt från en halvtimme till flera dagar.
Orsaker till spänningshuvudvärk:
Spänningshuvudvärk beror inte på en enskild orsak utan är oftast multifaktoriell. Några vanliga bidragande faktorer är:
- Muskelspänningar i nacke, skuldror och käkar (t.ex. från dålig hållning, stillasittande arbete, eller tandpressning).
- Stress och psykisk anspänning.
- Sömnbrist eller oregelbundna sömnvanor.
- Ögonansträngning, t.ex. vid skärmarbete.
- Felaktig ergonomi, särskilt vid kontorsarbete.
- Otillräcklig fysisk aktivitet.
Egenvård och förebyggande åtgärder:
Det finns flera saker du kan göra själv för att minska eller förebygga spänningshuvudvärk:
💆♂️ Avslappning och stresshantering
- Avslappningsövningar, meditation eller andningstekniker.
- Mindfulness och medveten närvaro.
- Fritidsaktiviteter som ger avkoppling och glädje.
🧘♀️ Rörelse och träning
- Regelbunden fysisk aktivitet (promenader, simning, cykling).
- Rörlighetsträning för nacke, axlar och bröstrygg.
- Styrketräning av hållningsmuskulaturen.
💻 Förbättra arbetsmiljön
- Ergonomisk arbetsställning – justera stol, bord, skärm, tangentbord.
- Ta regelbundna pauser, helst var 30:e till 45:e minut.
- Växla arbetsposition (ex. stå och jobba en stund).
💤 Sömn och återhämtning
- Skapa goda kvällsrutiner.
- Prioritera tillräckligt med sömn.
🍽️ Livsstil
- Drick tillräckligt med vatten – vätskebrist kan bidra till huvudvärk.
- Regelbundna måltider.
- Undvik överkonsumtion av koffein och alkohol.
Om du är osäker på varför du har osäker bör du alltid söka vård. Det är väldigt ovanligt att huvudvärken beror på någon allvarlig orsak. Oavsett så är den jobbig att leva med. Den påverkar dig, dina nära och kära, dina kollegor… men framför allt så hindrar den just dig själv ifrån att leva ett mer avslappnat, aktivt och roligt liv.
Boka en tid idag för att få hjälp och råd.
Jag gissar att har du läst så här långt… så har du gjort det av en orsak?
Med vänliga hälsningar
/Jörgen Magnusson, Legitimerad Naprapat
Träningshuvudvärk, vad är det?
HUVUDVÄRK
Får du återkommande huvudvärk när du tränar eller anstränger dig? Du är inte ensam.
Johan söker hjälp för sin huvudvärk
Dr. Eriksson: Hej och välkommen! Jag heter Dr. Eriksson och är allmänläkare här på vårdcentralen. Vad kan jag hjälpa dig med idag?
Johan: Hej, jag heter Johan. Jag har haft återkommande huvudvärk och hoppas få hjälp med det.
Dr. Eriksson: Trevligt att träffa dig, Johan. Kan du berätta när din huvudvärk brukar uppstå? Är det i samband med någon särskild aktivitet?
Johan: Ja, den kommer oftast under eller efter intensiv fysisk träning, särskilt när jag anstränger mig hårt.
Dr. Eriksson: Hur skulle du beskriva smärtan? Är den pulserande eller tryckande? Var på huvudet känns den?
Johan: Det är en dunkande smärta som känns på båda sidor av huvudet, särskilt i bakhuvudet.
Dr. Eriksson: Hur länge varar huvudvärken vanligtvis efter träning?
Johan: Det varierar, men oftast går den över inom några timmar, ibland kan den sitta i upp till ett dygn.
Dr. Eriksson: Upplever du några andra symtom tillsammans med huvudvärken, som illamående eller ljuskänslighet?
Johan: Nej, det är mest själva huvudvärken. Jag känner mig inte illamående och är inte särskilt känslig för ljus eller ljud.
Dr. Eriksson: Har du märkt om vissa typer av träning eller specifika förhållanden, som varmt väder eller träning på hög höjd, gör huvudvärken värre?
Johan: Ja, det verkar bli värre när det är varmt ute eller om jag tränar på hög höjd.
Dr. Eriksson: Tack för att du delade denna information. Baserat på dina beskrivningar tyder det på att du har ansträngningshuvudvärk, även kallad träningshuvudvärk. Det finns många olika typer av huvudvärkstyper som påminner om varandra. Men orsakerna är olika. Just denna diagnosen kallas för Ansträngningshuvudvärk och har diagnoskoden G44.8 enligt ICD-10.
Johan: Vad innebär det? Är det allvarligt?
Dr. Eriksson: Ansträngningshuvudvärk är en typ av huvudvärk som utlöses av intensiv fysisk aktivitet. Den exakta orsaken är inte helt klarlagd, men det tros bero på förändringar i blodflödet och trycket i huvudet vid ansträngning. Det är oftast ofarligt, men kan vara besvärligt.
Johan: Finns det något jag kan göra för att minska eller förhindra huvudvärken?
Dr. Eriksson: Absolut. Här är några rekommendationer:
- Uppvärmning: Se till att värma upp ordentligt innan du påbörjar intensiv träning. En gradvis ökning av intensiteten kan hjälpa kroppen att anpassa sig.
- Undvik utlösande faktorer: Försök att undvika träning i extremt varmt väder eller på hög höjd, eftersom dessa förhållanden kan öka risken för huvudvärk.
- Hydrering: Håll dig välhydrerad både före, under och efter träning för att förebygga huvudvärk relaterad till vätskebrist.
- Träningsintensitet: Om möjligt, minska intensiteten på träningen eller undvik de aktiviteter som utlöser huvudvärken.
Johan: Det låter rimligt. Finns det några mediciner som kan hjälpa?
Dr. Eriksson: I vissa fall kan förebyggande medicinering övervägas, särskilt om livsstilsförändringar inte ger tillräcklig lindring. Läkemedel som propranolol eller NSAID kan användas, men det är viktigt att diskutera detta med en läkare för att avgöra vad som är lämpligt för dig.
Johan: Jag förstår. Finns det andra typer av huvudvärk som liknar ansträngningshuvudvärk?
Dr. Eriksson: Ja, det finns flera huvudvärkstyper med liknande symtom:
- Spänningshuvudvärk: Denna typ är vanligt förekommande och kännetecknas av en tryckande eller molande smärta, ofta beskrivs det som ett band runt huvudet. Den kan vara episodisk eller kronisk och är vanligtvis av mild till måttlig intensitet.
- Migrän: Migrän innebär en kraftig, pulserande huvudvärk som ofta är ensidig. Den kan åtföljas av illamående, kräkningar och ljus- eller ljudkänslighet. Fysisk aktivitet kan förvärra migränen.
- Cervikogen huvudvärk: Denna typ orsakas av problem i nacken och smärtan är oftast ensidig, startar i nackregionen och strålar framåt mot tinningen eller ögat. Rörelser i nacken kan förvärra smärtan
Johan: Hur kan jag veta vilken typ av huvudvärk jag har?
Dr. Eriksson: Diagnosen ställs genom en noggrann anamnes och fysisk undersökning. Det är viktigt att notera när huvudvärken uppstår, dess karaktär, varaktighet och eventuella associerade symtom. Att föra en huvudvärksdagbok kan vara till stor hjälp för att identifiera mönster och utlösande faktorer.
Johan: Tack för all information. Jag ska försöka följa dina råd och se om det hjälper.
Dr. Eriksson: Det låter bra. Om huvudvärken fortsätter eller förvärras, tveka inte att boka en ny tid så kan vi diskutera ytterligare behandlingsalternativ.
Det finns en hel uppsjö av olika typer huvudvärk. De vanligaste vi kanske tänker på är Spänningshuvudvärk och Migrän. Både Spänningshuvudvärk och Migrän har flera olika varianter.
Några exempel på Spänningshuvudvärk är Episodisk, Kronisk eller Sannolik huvudvärk. De olika underdiagnoserna för spänningshuvudvärk – episodisk, kronisk och sannolik spänningshuvudvärk – skiljer sig främst i frekvens, varaktighet och hur säkra kriterierna för diagnos är. Jag kan beskriva skillnaden på dessa för att ni ska förstå lite bättre. Om vi i stället hade pratat om Migrän, så finns det ännu fler olika varianter. Alla skiljer sig ifrån varandra både till sättet och hur man behöver anpassa den hjälp som behövs.
Har ni fler frågor om huvudvärk så är ni välkomna att boka en tid eller skriva till mig. Så lovar jag att svara så gott det går. Om du har en huvudvärk som du inte blir av med, den är återkommande och besvärar dig. Boka en tid och ta reda på vad du kan göra för att förstå dig på din huvudvärk bättre och förhoppningsvis bli av med den.
Episodisk spänningshuvudvärk (ESH)
Vanligaste formen.
- Frekvens: < 15 dagar per månad.
- Varaktighet: Från 30 minuter upp till 7 dagar per attack.
Symtom:
- Dov, tryckande, icke-pulserande smärta.
- Bilateral lokalisation (båda sidor).
- Lätt till måttlig intensitet.
- Förvärras inte av fysisk aktivitet.
- Ingen illamående (kan ha ljus- eller ljudkänslighet, men inte båda).
Orsak: Ofta kopplat till stress, trötthet, dålig arbetsställning.
Kronisk spänningshuvudvärk (KSH)
Mer ihållande och funktionsnedsättande.
- Frekvens: ≥ 15 dagar/månad i minst 3 månader.
- Varaktighet: Nästan daglig, kan vara konstant under dygn.
- Symtom: Som vid episodisk, men ofta mer intensivt och långdraget.
- Lätt illamående kan förekomma, men ej kräkningar.
- Kan ha ökad känslighet för ljus eller ljud (inte båda samtidigt).
- Vanliga följder: Påverkan på livskvalitet, sömn och humör.
Sannolik spänningshuvudvärk
Används när kriterierna inte uppfylls helt men är nära.
- Frekvens & varaktighet: Varierande.
- Diagnos: Får denna klassificering när ett eller flera kriterier saknas för ESH eller KSH.
- Vanlig orsak: Brist på information (t.ex. patienten minns inte alla detaljer), eller symtombilden är blandad men ändå mest lik spänningshuvudvärk.
© Copyright 2025 Jörgen Magnusson. All Rights Reserved.