Vanliga frågor om gonartros

Vad är gonartros?

Gonartros betyder artros i knäleden. Det är ett vanligt tillstånd där knäleden med tiden har blivit mer känslig för belastning. Många beskriver det som att knät känns stelt, ömt, svullet eller trött. Det kan göra ont när man går i trappor, reser sig från en stol, promenerar längre sträckor eller belastar knät mer än vanligt.

Tidigare pratade man ofta om artros som “förslitning”, men det är egentligen ett ganska missvisande ord. Det kan få det att låta som att leden är utsliten och att det enda man kan göra är att vila eller vänta på operation. Så är det inte.

Vid gonartros sker förändringar i hela leden. Brosket kan påverkas, men även ledkapsel, benvävnad, muskler, senor och ledband runt knät kan vara en del av besvären. Knät kan därför bli mer lättretat och reagera kraftigare på belastning än tidigare.

Det viktiga att känna till är att artros inte betyder att man ska sluta använda knät. Tvärtom mår de flesta knän med artros bättre av rätt typ av rörelse, träning och anpassad belastning. Målet är ofta att minska smärta, förbättra styrka, öka tryggheten i rörelse och göra det lättare att fungera i vardagen.

Många med gonartros kan få betydligt bättre funktion utan operation. Genom kunskap, träning, vikthantering vid behov och smart belastningsanpassning går det ofta att påverka både smärta och livskvalitet på ett tydligt sätt.

Som naprapat på Specialistläkarna i Rehab i Trollhättan möter jag ofta patienter från Trollhättan, Vänersborg och Uddevalla med omnejd som söker hjälp för långvarig knäsmärta där gonartros är en vanlig orsak.

Orsaker till gonartros

Det finns sällan en enda orsak. Gonartros kan påverkas av flera faktorer, till exempel:

Ålder
Tidigare knäskada
Tidigare menisk- eller korsbandsskada
Ärftlighet
Övervikt
Långvarig hög belastning
Nedsatt muskelstyrka
Tidigare inflammation eller irritation i leden

Ibland kommer besvären smygande utan någon tydlig skada. Andra gånger märks problemen efter en period med ökad belastning, till exempel mer promenader, trädgårdsarbete, träning eller arbete på hårt underlag.

Symtom vid gonartros

Symtomen kommer oftast smygande och förvärras gradvis.

Smärta vid belastning
Det vanligaste symtomet är smärta i knät vid gång, trappgång, uppresning eller längre promenader. I tidiga stadier minskar smärtan ofta i vila.

Stelhet
Många upplever morgonstelhet eller stelhet efter att ha suttit still en stund. Stelheten brukar släppa när man kommer igång.

Svullnad och ömhet
Knät kan kännas svullet eller varmt vid överansträngning. Ibland hörs eller känns ett knäppande eller knastrande ljud vid rörelse.

Minskad rörlighet
I senare stadier kan rörligheten minska och knät kännas instabilt.

Om du bor i Trollhättan, Vänersborg eller Uddevalla och upplever dessa symtom, kan det vara klokt att få en medicinsk bedömning för att utesluta andra orsaker till knäsmärta.

Om du inte bor i området ska självklart även du se till att någon hjälper dig att bedöma vad dina besvär kommer från.

Diagnos av gonartros

Diagnosen ställs främst genom en noggrann klinisk undersökning och genomgång av symtom.

Läkaren eller terapeuten bedömer:

Smärtans karaktär och varaktighet
Rörlighet och stabilitet i knäleden
Eventuell svullnad eller felställning

I vissa fall kompletteras undersökningen med röntgen för att bekräfta broskförlust eller förändringar i ledytorna. Det är dock viktigt att veta att röntgenfynd inte alltid motsvarar graden av symtom – vissa har tydliga förändringar utan större smärta och tvärtom.

Behandling av gonartros

Det finns i dag ingen behandling som återställer brosket helt, men rätt åtgärder kan minska smärta, förbättra funktion och bromsa försämring.

Individanpassad träning

Anpassad styrke- och rörlighetsträning är den viktigaste behandlingen. Träning stärker musklerna runt knät och minskar belastningen på leden. Hos oss på Specialistläkarna Rehab får du ett individuellt träningsprogram som är anpassat efter din nivå och dina mål.

Viktreduktion vid behov

Vid övervikt kan även en måttlig viktnedgång minska belastningen på knäleden betydligt och därmed minska smärtan.

Smärtlindring

Vid behov kan receptfria smärtstillande läkemedel användas under kortare perioder. I vissa fall kan läkare överväga injektionsbehandling.

Hjälpmedel och anpassning

Knäskydd, inlägg eller justering av belastning i vardagen kan vara värdefulla komplement.

Operation

Vid svår artros där konservativ behandling inte ger tillräcklig effekt kan knäprotesoperation bli aktuell. Detta bedöms individuellt och först efter att andra behandlingsalternativ prövats.

Förebyggande av gonartros – vikten av starka lårmuskler

En av de viktigaste skyddsfaktorerna för knäleden är musklerna på framsidan av låret – den så kallade fyrhövdade lårmuskeln (quadriceps femoris). Dessa muskler har en avgörande roll både för att minska risken att utveckla artros och för att bromsa symtomutvecklingen om artros redan finns.

Hur påverkar lårmusklerna knäleden?

Quadricepsmusklerna sträcker knäleden och stabiliserar den vid gång, trappgång och uppresning.

När musklerna är starka:

Avlastas knäledens brosk
Fördelas belastningen jämnare över ledytorna
Förbättras kontrollen av knäets rörelser
Minskar risken för felbelastning
Svaga lårmuskler innebär att mer av belastningen hamnar direkt på ledbrosket och skelettets ledytor, vilket över tid kan bidra till utveckling eller försämring av gonartros.

Vad säger forskningen?

Forskning visar att nedsatt styrka i quadriceps är kopplad till ökad risk för att utveckla knäartros – särskilt hos medelålders och äldre personer. Studier har även visat att personer med starkare lårmuskler ofta har:

Mindre smärta
Bättre funktion
Långsammare symtomprogression

Styrketräning för lårmuskulaturen är därför en av de mest evidensbaserade åtgärderna både i förebyggande syfte och som behandling vid etablerad gonartros. Regelbunden, progressiv styrketräning – anpassad efter individens nivå – kan minska belastningen på knäleden och förbättra livskvaliteten avsevärt.

Praktisk förebyggande strategi

För dig som vill minska risken att utveckla artros i knäna är följande särskilt viktigt:

Regelbunden styrketräning för framsida lår
Kombinera styrka med balans- och stabilitetsträning
Undvik långvarig inaktivitet
Anpassa träningen vid smärta men sluta inte röra dig

Hos Specialistläkarna hjälper vi patienter från Trollhättan, Vänersborg och Uddevalla att bygga upp knästabilitet genom individanpassade träningsprogram med särskilt fokus på lårmuskulaturens funktion.

Att investera i starka lårmuskler är en av de mest effektiva och långsiktigt hållbara strategierna för att skydda knäleden – både före och efter att artros utvecklats.

Vad kan jag göra själv?

Det viktigaste du kan göra är att hålla knät i lagom rörelse och bygga upp styrka successivt.

Bra första steg kan vara:

Promenera i lagom dos
Cykla om det känns bra
Träna lår- och höftstyrka
Undvika stora plötsliga ökningar i belastning
Variera aktivitet och vila
Använda skor som känns stabila och bekväma
Minska belastningen tillfälligt vid svullnad
Söka hjälp för ett individuellt anpassat träningsprogram

Det är ofta bättre att göra lite regelbundet än att göra mycket vid enstaka tillfällen.

När bör jag söka hjälp?

Du bör söka hjälp om:

Knäsmärtan begränsar vardagen
Du har återkommande svullnad
Du har svårt att gå i trappor eller resa dig från stol
Du börjar undvika aktivitet på grund av knät
Du känner dig osäker på vilken träning du ska göra
Knät låser sig eller viker sig
Du får kraftig nytillkommen smärta
Du får rodnad, värmeökning, feber eller tydlig sjukdomskänsla
Vid kraftigt nytillkommen smärta, rodnad, värmeökning, feber eller tydlig sjukdomskänsla. Råder jag dig att först kontakta ringa 1177 för att få en snabb bedömning om det är något akut eller mindre brådskande.

Ju tidigare man får rätt vägledning, desto lättare är det ofta att hitta en bra nivå på träning och belastning.
Om det inte är akut är varmt välkommen att kontakta mig som naprapat eller någon kollega till mig. Vi har många specialister vid Specialistläkarna i Trollhättan. Du kan boka både fysiska besök och rådgivning via telefon/video. Klicka här.

Är gonartros samma sak som förslitning i knät?

Gonartros kallas ibland för förslitning, men det är inte ett helt bra ord. Det låter som att knät är utslitet och inte går att påverka. I själva verket handlar artros om förändringar i hela leden där brosk, ledkapsel, ben, muskler och andra vävnader kan påverkas.

Det betyder att knät kan bli mer känsligt, stelt och smärtsamt, men det betyder inte att leden är “förbrukad”. Många kan förbättra både smärta och funktion med rätt åtgärder.

Är det farligt att träna med artros i knät?

Oftast är det inte farligt att belasta knät. Tvärtom är lagom belastning en viktig del av behandlingen.

Det som däremot kan bli problem är när belastningen blir för hög, för snabbt eller utan tillräcklig återhämtning. Då kan knät reagera med mer smärta, stelhet eller svullnad.

En bra grundregel:
– Knät får gärna användas, men belastningen behöver doseras klokt.
Det betyder att man inte behöver undvika rörelse, men man kan behöva anpassa mängd, tempo, underlag, träningsnivå och återhämtning.

På vilket sätt belastas ledytorna annorlunda om man har ett vältränat ben?

Inte riktigt, det handlar om hur kraften fördelas annorlunda på ytorna. Jag har skrivit lite mer om just den delen på en annan sida om du vill läsa lite mer om hur ett ätt vältränat och stabilt knä kan förebygga artros. Samtidigt som du som kanske inte har så vältränade ben ännu men börjat få artros även har nytta av att förstå just vad skillnaden är. Även du har en chans att göra stora förändringar för dina knän i framtiden. Läs mer. Eller ett blogginlägg jag gjorde om quadricepsstyrka och knäartros.

Får jag träna trots att det gör ont?

Ja, i många fall går det bra att träna även om det känns lite i knät. Smärta vid artros betyder inte automatiskt att något går sönder.

En praktisk riktlinje är att lätt till måttlig smärta kan vara acceptabelt under träning, särskilt om smärtan lugnar sig efteråt och inte ger tydlig försämring dagen efter.

Du bör däremot minska belastningen om:

Smärtan ökar kraftigt under träningen
Knät svullnar efteråt
Du får mer värk senare samma dag eller dagen efter
Du börjar halta mer
Knät känns tydligt mer instabilt eller irriterat

Målet är inte att provocera knät, utan att hitta en nivå där leden får lagom stimulans.

Vilken träning är bäst vid gonartros?

Den bästa träningen är den som stärker knät och kroppen utan att överbelasta leden.

Ofta ingår:

Styrketräning för lår, höft och säte
Rörlighetsträning för knä och höft
Balans- och kontrollövningar
Konditionsträning med låg till måttlig belastning
Successiv träning i funktionella rörelser, till exempel sit-to-stand, trappsteg och gång

Exempel på aktiviteter som ofta fungerar bra är cykling, promenader, vattenträning, crosstrainer och anpassad styrketräning.

Det viktigaste är inte exakt vilken övning man väljer, utan att träningen är regelbunden, lagom doserad och successivt anpassas efter knäts reaktion.

Är knäböj farligt vid knäartros?

Knäböj är inte automatiskt farligt vid artros. Däremot kan djupa knäböj eller tung belastning vara provocerande för vissa.

Många klarar bättre av att börja med enklare varianter, till exempel:

Resa sig från stol
Grunda knäböj
Knäböj med stöd
Benpress med anpassat rörelseutslag
Step-up på låg höjd

Det viktiga är att anpassa djup, belastning och antal repetitioner efter vad knät tolererar.

Varför gör det ont att gå i trappor?

Trappgång belastar knäleden mer än vanlig gång. Särskilt att gå nedför trappor kan vara besvärligt eftersom knät då behöver bromsa kroppsvikten.

Smärta i trappor kan bero på flera saker:

Nedsatt styrka i lårmuskeln
Nedsatt kontroll i höft och knä
Irritation i knäleden
Stelhet i leden
Ökad känslighet kring knäskål eller ledytor

Trappbesvär betyder inte alltid att artrosen har blivit värre. Ofta kan riktad styrke- och kontrollträning förbättra detta.

Varför är knät stelt på morgonen eller efter vila?

Stelhet är vanligt vid gonartros. Många känner sig stela när de vaknar eller när de suttit stilla en stund. Ofta släpper stelheten när man kommer igång och rör på sig.

Detta beror på att leden kan bli trögare och mer känslig efter vila. Mjuk rörelse, korta promenader och enkla rörlighetsövningar kan ofta hjälpa.

Om stelheten är mycket långvarig, tydligt inflammatorisk eller kombineras med flera svullna leder bör man rådgöra med läkare.

Varför svullnar knät ibland?

Svullnad kan vara ett tecken på att knäleden har blivit irriterad. Det kan hända efter ökad belastning, längre promenader, mycket trappor, träning eller arbete där knät belastats mer än vanligt.

Svullnad betyder inte alltid att något allvarligt har hänt, men det är ett tecken på att leden behöver få lugna sig.

Då kan det vara klokt att tillfälligt minska belastningen, välja snällare aktiviteter och sedan successivt trappa upp igen.

Är knakningar och knaster farligt?

Knakningar, knäppningar och knaster från knät är vanligt. I många fall är ljuden inte farliga i sig.

Det viktigaste är hur knät reagerar. Om ljuden inte gör ont och inte följs av svullnad, låsning eller tydlig försämring är de oftast inget att oroa sig för.

Om knät däremot låser sig, svullnar tydligt eller ger kraftig smärta bör det bedömas.

Behöver jag röntga knät?

Ibland kan röntgen vara aktuellt, men det behövs inte alltid direkt. Diagnosen artros bygger ofta på symtom, sjukdomshistoria och undersökning.

Det är också viktigt att veta att röntgenfynd och smärta inte alltid stämmer perfekt överens. En person kan ha tydliga artrosförändringar på röntgen men relativt lite besvär. En annan kan ha mycket ont trots mindre förändringar.

Röntgen kan vara särskilt aktuellt om diagnosen är oklar, om besvären är uttalade eller om man behöver ta ställning till vidare medicinsk behandling.

Behövs magnetkamera vid knäartros?

Magnetkamera behövs sällan som första undersökning vid typiska artrosbesvär. MR kan visa många förändringar, till exempel meniskförändringar, men alla sådana fynd är inte automatiskt orsaken till smärtan.

Hos personer i medelåldern och uppåt är degenerativa meniskförändringar relativt vanliga och förekommer ofta tillsammans med artros.

MR kan vara aktuellt i vissa fall, till exempel vid misstanke om annan skada, tydliga mekaniska låsningar eller om symtombilden inte stämmer med vanlig artros.

Är det menisken eller artrosen som gör ont?

Det kan ibland vara svårt att skilja helt. Meniskförändringar och artros förekommer ofta samtidigt.

En degenerativ meniskförändring betyder inte alltid att menisken behöver opereras. Om besvären främst består av belastningssmärta, stelhet och återkommande irritation i knät behandlas det ofta bäst med träning, belastningsanpassning och egenvård.

Tydliga låsningar, upphakningar eller akuta skador kan däremot behöva bedömas mer specifikt.

Kan artros bli bättre?

Kan det försvinna av sig själv?
Själva artrosförändringen i leden försvinner oftast inte helt, men symtomen kan förbättras mycket.

Många kan få:

Mindre smärta
Bättre styrka
Bättre gångförmåga
Mindre stelhet
Bättre balans och kontroll
Ökad trygghet i vardagen
Bättre förmåga att träna och vara aktiv

Det är därför viktigt att inte se artros som något hopplöst. Det finns mycket man kan göra. Broskförändringarna läker inte helt, men symtomen kan minska betydligt med rätt behandling och livsstilsåtgärder.

Kan brosket växa tillbaka?

I dagsläget finns ingen enkel behandling som säkert bygger upp brosket igen på ett sätt som återställer leden helt. Behandlingen fokuserar därför främst på att minska symtom, förbättra funktion och hjälpa leden att tåla belastning bättre. Det betyder inte att behandlingen är meningslös. Tvärtom kan rätt träning och livsstilsåtgärder ofta ge stor förbättring även om broskförändringen finns kvar.

På senare tid har mer och mer forskning framkommit gällande exempelvis stamcells- och plasmabehandling (PRP). Vilket är något Specialistläkarna i Trollhättan arbetar med.
Läs mer om det längre ned på sidan.

Behöver jag operation eller knäprotes?

De flesta med gonartros behöver inte operation direkt. Många kan fungera bra under lång tid med träning, egenvård och anpassning.

Knäprotes kan bli aktuellt om artrosen är uttalad och man trots väl genomförd behandling har stora smärtor, kraftig funktionsnedsättning och tydligt försämrad livskvalitet.

Operation är alltså oftast ett senare steg, inte det första.

Hur fungerar plasma och stamcellsbehandling?

Stamcellsbehandling och plasmabehandling (PRP) är exempel på så kallad regenerativ medicin där man använder kroppens egna celler för att stödja vävnadsreparation och dämpa inflammation. På Specialistläkarna arbetar man med dessa biologiska metoder för att försöka förbättra ledens miljö och lindra smärta vid artros, inklusive i knäet.

För en individuell och professionell bedömning av om denna typ av behandling kan vara aktuell för dig är du välkommen att prata med specialistutbildad personal på Specialistläkarna i Trollhättan.

Är kortisoninjektion bra vid knäartros?

Kortisoninjektion kan ibland ge tillfällig lindring, särskilt om knät är tydligt svullet eller inflammerat. Effekten varierar mellan personer och är oftast inte en långsiktig lösning i sig.

Kortison bör därför ses som ett möjligt komplement i vissa situationer, inte som grundbehandling. Den viktigaste långsiktiga behandlingen är oftast information, träning och anpassad belastning.

Hjälper viktminskning vid knäartros?

För personer med övervikt kan viktminskning minska belastningen på knäleden och ofta förbättra smärta och funktion.

Det behöver inte alltid handla om stora förändringar. Även en mindre viktnedgång kan göra skillnad för vissa, särskilt om den kombineras med träning och ökad muskelstyrka.

Detta ska inte ses som skuld, utan som en möjlig påverkbar faktor bland flera.

Ska jag använda knästöd?

Knästöd kan hjälpa vissa personer att känna sig tryggare och mer stabila vid aktivitet. Det kan också ge en känsla av avlastning.

Samtidigt är knästöd sällan hela lösningen. Det bör helst ses som ett komplement till träning, inte som en ersättning för att stärka knät.

Om man upplever tydlig instabilitet, upprepade svullnader eller att knät viker sig bör knät undersökas.

Hjälper värme eller kyla?

Både värme och kyla kan hjälpa, men på olika sätt.

Värme kan kännas skönt vid stelhet och tröghet i knät.
Kyla kan kännas bättre om knät är svullet, varmt eller irriterat efter belastning.

Det finns inget som passar alla. Man kan prova sig fram och välja det som ger bäst lindring.

Sammanfattning

Gonartros är vanligt och kan ge smärta, stelhet, svullnad och nedsatt funktion i knät. Men artros betyder inte att knät är utslitet eller att man måste sluta röra på sig. För de flesta är grunden i behandlingen kunskap, träning och anpassad belastning. Med rätt strategi kan många minska sina besvär, förbättra funktionen och känna sig tryggare i vardagen. Har du ont i knät och misstänker artros kan en individuell bedömning hjälpa dig att förstå vad som påverkar just dina besvär och vilken träning som passar bäst för dig.

Vanliga frågor om gonartros – artros i knäleden