Judo Ryssland Ukraina Värdegrund

Judo måste följa sin värdegrund

Judo måste följa sin egen värdegrund – även när det är svår

Nej, det här inlägget handlar inte om naprapati eller sjukvård. Men något som rör mitt kampsportshjärta på djupet och även format min syn på vad idrotten symboliserar och borde göra för de flesta.

Det är nu länge sedan jag själv var aktiv inom judo. Åren som judoutövare och tränare lärde mig något mer och kanske till och med viktigare än hur vi faller mjukt, kastar en motståndare på olika vis, m.m… Judo handlar minst lika mycket om respekt, ödmjukhet och att vara en god förebild. När jag nu blev varse att Internationella Judoförbundet, åter igen godkänner ryska deltagare delta på tävlingar under ryska flaggan… Det är vad detta debattinlägg handlar om…

Judo är mer än en sport. Det är en värdegrund, en utbildning i hur människor bör bete sig mot varandra – på och utanför mattan.

Judo Moral Code är tydlig: Respekt, Heder, Vänskap, Ärlighet, Självkontroll, Ödmjukhet, Hövlighet och Mod.

Dessa värden är inte dekorativa ord på en vägg. De är själva ramen för hur judo ska praktiseras och bedömas.

Det är därför vi genom historien har sett exempel där en judoutövare vunnit en match men förlorat segern – därför att beteendet efteråt bröt mot judo-värderingarna.

Vi har sett medaljer återtas för hånfulla gester, förnedrande firanden, vägran att hälsa eller öppet visat förakt. När detta har skett har judo-samfundet varit enigt:

Vinner du utan respekt

– då har du inte vunnit alls.

Det är en av de ädlaste traditionerna i vår sport.

När en individ brister i respekt, då tar vi konsekvenserna.

. . . men vad gör vi när bristen kommer från en stat?

Det är här frågan om ryska judokas deltagande under rysk flagga blir svår – men också nödvändig – att diskutera.

Som neutral idrottsutövare är varje judoka en individ, inte sin regering. Det är därför helt rimligt att diskutera möjligheter för neutrala atleter att delta, under förutsättning att de uppfyller etiska krav. Det handlar om att inte kollektivt bestraffa dem som varken valt eller påverkat ett krig.

Men saken förändras när deltagandet sker under en nationell flagga, särskilt en flagga från ett land som i FN upprepade gånger har fördömts för angreppskrig, våld mot civila och brott mot folkrätten. När nationella symboler tillåts är det inte längre individen som representeras – utan staten. Därför uppstår en konflikt mellan idrottens etik och statens handlingar.

Judo Moral Code ger oss redan ett verktyg för att förstå situationen

Om en enskild judoka hånar sin motståndare i strid mot judo-värderingarna, då kan domaren säga:

“Din seger erkänns inte. Ditt beteende komprometterar sporten.”

Frågan vi måste ställa oss är:

  • Kan en stat som bedriver ett angreppskrig, bryter mot folkrätten och orsakar omfattande mänskligt lidande samtidigt stå på judomattan med flagga och hymn – utan att det komprometterar vår sport?
  • Om osportsligt beteende från en enskild idrottare är tillräckligt allvarligt för att ta bort en medalj, hur ska vi då förhålla oss när den bristande respekten är strukturell och kommer från en statsmakt?

Detta är inte en fråga om att skuldbelägga individen med ryskt pass. Det är en fråga om vad judo erkänner och legitimerar symboliskt.

Respekt och Heder är inte selektiva värden

Judo Moral Code säger att respekt är grunden för förtroende. Respekt gäller alla – både utövare och de människor som i konflikter blir utsatta för våld och förluster. Om judo accepterar en nations flagga medan den nationen samtidigt genomför handlingar som kränker människors liv och rättigheter, riskerar sporten att förlora sin moraliska kompass.

Det handlar inte om politik.

Det handlar om heder och konsekvens.

Vi kan inte lära barn att de ska buga före och efter matchen, att de ska behålla självkontroll även i seger och nederlag – och samtidigt bortse från enorma överträdelser av samma principer bara därför att de begås av en stat och inte en individ.

Det finns en rimlig mellanväg

Jag menar att judo som global sport bör:

1. Tillåta individuella ryska judoka att tävla som neutrala, under strikt etisk granskning

2. Men inte tillåta rysk flagga, nationalsång eller statlig representation så länge kriget och brotten mot folkrätten pågår

3. Tillämpa samma princip som när en enskild judoka förlorar en seger på grund av beteende som strider mot judo-värderingarna:

》Det är inte individen vi stänger ute.

》Det är beteendet, eller i detta fall statens agerande och symboler – som vi inte kan accepter

Detta skulle vara en konsekvent, värdegrundsbaserad linje som respekterar både idrottare och judons etik.

Slutsats: Judo måste våga följa sin egen moral

När judo är som starkast är det inte för att vi kastar hårdast – utan för att vi håller fast vid våra värderingar även när det är svårt.

  1. Vi kan inte ta medaljer från judoka som hånar sina motståndare, och samtidigt välkomna flaggan från en nation som i handling visat långt mer allvarliga brister i respekt och mänsklig värdighet.

Ett neutralt idrottande är möjligt, rimligt och i linje med Judo Moral Code.

Men full nationell representation under rysk flagga är det inte – inte nu, och inte utan en djupare värderingskonsekvens.

Läs mer
Axel anatomi

Frozen Shoulder

Vad är frozen shoulder?

Adhesiv kapsulit, även kallad frozen shoulder, är ett tillstånd där axelns ledkapsel blir inflammerad och gradvis förtjockad vilket leder till smärta och kraftigt begränsad rörlighet — både aktivt och passivt.
Det är vanligast hos personer mellan 40-70 år och kan drabba upp till 2–5 % av befolkningen.


Förlopp och tidslinje

Tillståndet delas ofta in i tre faser:

  • Frysande fas (Freezing) – Smärta dominerar och rörligheten försämras successivt, varar typiskt 2 – 9 månader.
  • Frusen fas (Frozen) – Smärtan minskar något men stelheten är uttalad. Varaktighet cirka 4 – 12 månader.
  • Upptinande fas (Thawing) – Rörligteten förbättras gradvis, ofta under 6 – 24 månader.

Sammanlagt kan processen ta 12–36 månader eller mer, även om större delen av patienterna förbättras.


Vad kan göras för att korta ned tiden?

Ja — flera behandlingsalternativ har visat effekt för att påskynda läkning, minska smärta och förbättra rörlighet:

Kortisoninjektion i axelleden

Studien “Comparison of Treatments for Frozen Shoulder: A Systematic Review and Meta‑analysis” visade att intra-artikulär kortison bör erbjudas vid första kontakt för frozen shoulder.
Kortisoninjicering tidigt kan alltså akut lindra smärta och underlätta tidig rehab.

Hydrodilatation (kapseldistension)

Behandling där vätska + kortison injiceras för att späda ut och tänja kapseln. En översikt visar att detta kan förbättra rörlighet och funktion snabbare än vissa andra konservativa alternativ. Det behöver dock göras större och längre studier än de jag läst än så länge, för att kunna påvisa en stor skillnad i förkortad tid. I jämförelse med exempelvis kortisoninjektioner i det tidiga skedet.

Fysioterapi / Naprapatbehandling & rehab

Fas-anpassad träning är avgörande:

  • I smärtfasen: mjuka rörlighetsövningar, pendelövningar, isometriska övningar
  • I stelhets-/upptiningsfasen: kapselmobilisering, töjning, styrka runt skuldergördeln
    Flera studier visar att rehab i kombination med injektioner ger bättre effekt än passiv vänta-och-se-strategi.

Kortfattat: Vad du kan förvänta dig och vad du bör göra

  • Frozen shoulder går vanligtvis över men processen är långsam utan behandling (ofta 1–3 år).
  • Genom tidiga insatser — t.ex. kortisoninjektion + riktad rehab — kan tiden kortas rejält.
  • Börja behandling snarast: tidig insats = bättre utfall.
  • Som naprapat: lägg upp ett rehabprogram som är tydligt fasanpassat och använd injektion eller hydrodilatation i samråd med läkare där det är lämpligt.

Varför välja mig som naprapat vid frozen shoulder?

Jag, Jörgen Magnusson, legitimerad naprapat med specialistkompetens inom fysioterapi och rehab, erbjuder ett skräddarsytt upplägg för just frozen shoulder. Jag utgår från aktuell evidens, arbetar tillsammans med läkare och rehabteam och utformar ett program för att återställa rörlighet och funktion så snabbt som möjligt.

Boka tid för konsultation där vi tar fram ett individanpassat behandlings- och träningsschema.


Källor

  • Le HV et al., “Adhesive capsulitis of the shoulder: review of pathophysiology and current clinical treatments.” EFORT Open Rev. 2016. länk
  • Challoumas D et al., “Comparison of Treatments for Frozen Shoulder: A Systematic Review and Meta-analysis.” JAMA Netw Open. 2020;3(12):e2029581. länk
  • St Angelo JM et al., “Adhesive Capsulitis (Frozen Shoulder).” StatPearls, 2023. länk
Läs mer
Akut eller långvarig smärta?

När kallas det kronisk värk?

Akut smärta: 0–6 veckor

Subakut smärta: 6–12 veckor

Persistens/långdragen smärta: 12 veckor–3 månader

Kronisk/långvarig smärta: > 3 månader

Förstå de olika typerna av smärta – akut, subakut, långdragen och långvarig smärta

När man söker vård för återkommande eller ihållande smärta är det vanligt att stöta på termer som akut smärta, subakut smärta, långdragen smärta och långvarig smärta. Dessa ord beskriver inte hur farlig smärtan är, utan hjälper oss att förstå vilket skede kroppen befinner sig i – och vilken behandling som passar bäst.

Här förklarar jag de fyra smärtstadierna på ett tydligt och lättförståeligt sätt.


1. Akut smärta – kroppens larmsignal (0–6 veckor)

Akut smärta är ofta den typ av smärta de flesta känner igen.
Den uppstår snabbt och är kroppens sätt att skydda sig vid skada eller irritation.

Exempel:

  • En muskelsträckning i ryggen
  • Att vricka foten
  • Att skära sig i fingret
  • En inflammation som blossar upp
  • Varför är gränsen satt till ungefär 6 veckor?

De flesta vävnader i kroppen (muskler, leder, hud, slemsäckar, ligament) behöver mellan 2 och 6 veckor för att läka vid enklare skador.
Smärtan minskar successivt under den här tiden och rörelse är ofta en viktig del av återhämtningen.

Kort sagt:

  • Akut smärta = någonting har precis hänt
  • Vanlig, tydlig, ofta vass smärta
  • Förväntas minska vecka för vecka

2. Subakut smärta – övergångsfasen (6–12 veckor)

När smärtan har pågått längre än sex veckor men kortare än tre månader kallas den subakut.
Detta är en mellanperiod där kroppen fortfarande läker, men där vissa vävnader kan vara känsliga och reaktiva.

Varför just 6–12 veckor?

  • Kroppen är i slutskedet av läkningsfasen
  • Bindväv, muskler och nerver är starkare men fortfarande känsliga
  • Ett alltför högt eller lågt aktivitetsläge kan hålla smärtan vid liv

Subakut smärta är viktig att ta på allvar eftersom det är här vi kan styra processen åt rätt håll – med rätt träning och gradvis återgång till aktivitet.

Kort sagt:

  • Subakut = läkning pågår, men vävnaden är känslig
  • Smärtan varierar ofta från dag till dag
  • Rätt doserad träning är avgörande

3. Långdragen smärta – när processen börjar fastna (12 veckor – 3 månader)

Långdragen smärta är ett begrepp som används för perioden över 12 veckor, men innan vi kallar det långvarigt.

Detta är en känslig brytpunkt, där smärtan inte alltid beror på att vävnaden är skadad – utan ofta på att nervsystemet fortfarande är aktivt och ”på tårna”.

Varför är 12-veckorsgränsen så viktig?

För att:

  • Vävnaderna brukar vara tillräckligt läkta efter tre månader
  • Men nervsystemet kan ha ”kommit ihåg” smärtan
  • Man kan ha utvecklat skyddsbeteenden eller undvikande rörelser
  • Stress, sömn och vardagsbelastning kan börja påverka smärtan

Här fokuserar man ofta på rörelseträning, kunskap och avlastning av nervsystemet, snarare än att leta efter en ny vävnadsskada.

Kort sagt:

  • Långdragen smärta = läkningen borde vara klar, men smärtan finns kvar
  • Nervsystemet och kroppens vanor spelar större roll
  • Behandling handlar om att återställa trygghet och funktion

4. Långvarig smärta – när nervsystemet blivit extra känsligt (> 3 månader)

När smärtan pågått längre än tre månader kallas den långvarig smärta.

Ibland kallar vi detta skede för kronisk värk/smärta. Ofta så kan detta olyckligt leda till att personer som har hört att de har kronisk värk aldrig kommer bli av med sin värk. Därför är ett bättre val just ”Långvarig smärta” i stället för kronisk. Men många av er som har fått diagnosen ”Kronisk” värk, kan bli helt fria från smärta med rätt hjälp. Sedan finns det självklart även de som har värk som inte helt kommer att försvinna. Även om man oftast kan få hjälp och utbildning som gör att det kommer bli enklare att leva med värken.

Det betyder inte att smärtan är farlig eller permanent, utan att smärtan nu:

  • styrs mer av nervsystemet än av en skada
  • påverkas av sömn, stress, rörelsemönster och livsstil
  • kan fortsätta trots att vävnaderna är läkta

Varför 3 månader?

Det är en internationellt överenskommen tidsgräns där man vet att:

  • ren vävnadsläkning normalt är avslutad
  • nervsystemet kan bli mer reaktivt vid långvarig belastning
  • hjärnan kan ”förvänta sig smärta”, vilket förstärker signalerna

Därför kräver långvarig smärta en bredare behandling, med fokus på:

✔ rörelse
✔ träningsprogram
✔ förståelse för smärtans mekanismer
✔ sömn, stress och återhämtning
✔ manuell behandling som stöd

Kort sagt:

  • Långvarig smärta = smärta som lever sitt eget liv
  • Kan minskas med rätt plan och helhetsfokuserad behandling
  • Vävnaderna är ofta starkare än smärtan antyder

Sammanfattning – varför finns det fyra stadier?

Stadierna finns för att hjälpa oss att:

  • förstå var i processen du befinner dig
  • anpassa behandling och träning efter kroppens behov
  • undvika onödiga rädslor och missförstånd
  • ge tydliga, realistiska förväntningar

Smärta förändras över tid – och behandlingen ska förändras med den.

Smärttyper från akut till långvarig smärta.

På mottagningen i Trollhättan arbetar jag med modern och evidensbaserad behandling av akut smärta, subakut smärta, långdragen smärta och långvarig smärta.

Här får du en individuell plan som kombinerar träning, manuell behandling, kunskap och strategier för återhämtning. Målet är att minska smärta, öka funktion och ge dig verktyg för att må bättre i vardagen.

Du hittar mig hos Specialistläkarna i Trollhättan.
www.specialistlakarna.nu

Boka tid direkt på deras hemsida eller ring. Om du har frågor är det alltid bäst att ringa först.

Med vänliga hälsningar
/Jörgen Magnusson, Leg. Naprapat

Läs mer
Bilden innehåller två personer där naprapaten berättar för en kund hur smärta fungerar.

Långvarig smärta – hur börjar vi?

Att förstå och utreda långvarig smärta – en berättelse för dig som söker hjälp.

 

Långvarig smärta

När man har haft ont länge är det lätt att känna sig orolig, vilsen eller missförstådd. Många upplever att de ”testat allt” utan att få de svar de behöver. Det är därför utredningen av långvarig smärta är lite annorlunda jämfört med när man skadar sig akut.

Här får du veta hur det brukar gå till – på ett sätt som är lätt att förstå.

 

Så tar vi reda på vad smärtan beror på

1. Samtalet – din berättelse är grunden

Allt börjar med ett lugnt och noggrant samtal.

Här får du berätta:

  • Hur och när smärtan började
  • Hur den påverkar dig i vardagen
  • Vad som gör den bättre eller sämre
  • Hur du sover, rör dig och mår
  • Hur din vardag, ditt arbete och din stressnivå ser ut

Det finns inga rätt eller fel svar. Det viktigaste är att vi får en helhetsbild av dig, inte bara av smärtan. Smärta är personlig – och därför är din berättelse den viktigaste pusselbiten.

 

2. Kroppsundersökningen – att förstå hur kroppen rör sig

Efter samtalet görs en undersökning där vi tittar på hur du rör dig, arbetar med kroppen och reagerar på olika positioner.

Det kan handla om att:

  • titta på hur du går eller sitter
  • känna på muskler och leder
  • testa styrka, rörlighet och balans
  • kontrollera nervsystemet (känsel, kraft, reflexer)

Målet är inte att ”hitta fel” – utan att förstå hur din kropp fungerar just nu, och vad som kan hjälpa dig framåt. Många som haft ont länge har muskler som är spända, leder som blir skyddande eller rörelser som känns osäkra. Det är helt normalt.

 

3. Att förstå vilken typ av smärta det handlar om

Långvarig smärta kan ha olika orsaker. Ibland kommer den från muskler och leder. Ibland från nerver. Och ibland från att nervsystemet blivit extra känsligt – ungefär som en brandvarnare som börjar pipa för lätt.

Det betyder inte att något är trasigt i kroppen.

Det betyder att kroppen har blivit mer vaksam och skyddar dig lite för mycket.

När vi vet vilken typ av smärta det handlar om kan vi välja rätt behandling, så att du får bästa möjliga hjälp.

 

4. Behöver vi göra fler undersökningar?

Ibland behövs det fler prover eller röntgen – men långt ifrån alltid.

Vid långvarig smärta visar röntgen ofta sådant som är helt normalt för åldern, och som inte förklarar smärtan.

Vi tar bara vidare tester om något i samtalet eller undersökningen tyder på att det finns en särskild anledning, exempelvis misstanke om inflammation, nervpåverkan eller annan tydlig sjukdomsprocess.

Det viktigaste är att du ska slippa onödiga undersökningar – och få rätt hjälp snabbare.

 

Sammanfattning – tryggt och enkelt

En bra utredning av långvarig smärta består av:

  1. Din berättelse – allt du upplevt och känt
  2. En kroppsundersökning – hur kroppen fungerar idag
  3. En förståelse för smärtans typ – muskler, leder, nerver eller känsligt nervsystem
  4. Eventuella tester vid behov – när det verkligen hjälper oss vidare

Det här skapar grunden för en behandling som är trygg, begriplig och anpassad efter dig som person – inte bara efter din smärta.

Bilden innehåller två personer där naprapaten berättar för en kund hur smärta fungerar.
Det finns olika bakgrunder till att många av oss har värk som är svår att bli av med. Det är lättare att bli av med den om vi förstår varför.

Så behandlar vi långvarig smärta – modernt och effektivt

 

1. Kunskap och förståelse – grundpelaren i modern smärtrehabilitering

En av de viktigaste delarna i behandlingen är att förstå varför smärtan finns kvar.

Jag går igenom:

  • hur nervsystemet blir känsligare över tid
  • varför smärta kan upplevas stark även när kroppen är stabil
  • hur vardagsfaktorer som stress, sömn och belastning påverkar smärtregleringen

När du förstår mekanismerna bakom smärtan minskar oron, tryggheten ökar och behandlingen blir mer effektiv.

 

2. Individuellt anpassad träning – det som ger bäst långsiktiga resultat

Träning är en av de mest väldokumenterade behandlingarna vid långvarig smärta.

Upplägget skräddarsys efter din funktion, dina mål och din smärtnivå.

Vi arbetar med:

  • gradvis stegring av belastning
  • förbättrad rörlighet
  • neuromuskulär kontroll
  • styrka och stabilitet
  • kondition i en nivå som kroppen tolererar

Målet är att normalisera rörelser, stärka kroppen och minska nervsystemets överkänslighet.

 

3. Manuell behandling – ett viktigt stöd i processen

För att underlätta träning och minska symtom använder jag olika manuella behandlingsmetoder:

  • ledmobilisering och manipulation
  • mjukdelsbehandling
  • triggerpunktsbehandling
  • dry needling
  • nerv- och muskelmobilisering

Dessa tekniker ger smärtlindring, ökad rörlighet och förbättrade förutsättningar för rehabiliteringen.

 

4. Stöd vid stress, sömn och återhämtning

Långvarig smärta påverkas kraftigt av:

  • stressnivåer
  • sömnkvalitet
  • aktivitetsbalans
  • oro kopplat till rörelse

Vi arbetar därför även med strategier för att optimera återhämtning och minska belastande vanor i vardagen. Det handlar inte om att smärtan är ”psykisk”, utan om att hjälpa kropp och nervsystem att hamna i ett mer gynnsamt läge.

 

5. Livsstilsfaktorer – små justeringar som ger stor effekt

I många fall kan små förändringar göra stor skillnad över tid. Jag hjälper dig att anpassa:

  • aktivitetsnivå och återhämtning
  • belastningsvanor i arbete och fritid
  • kost och energibalans
  • rutiner som främjar återhämtning

Syftet är att skapa hållbara förändringar som ger dig en mer stabil grund att stå på.

 

6. En tydlig behandlingsplan – strukturerad, realiserbar och målfokuserad

Varje patient får en individuell plan som innehåller:

  • tydligt formulerade mål
  • prioriteringar utifrån smärtmekanismer och funktion
  • kombination av träning, manuell behandling och livsstilsåtgärder
  • regelbunden uppföljning och justering

Målet är att förbättra funktion, minska smärtans påverkan och öka din livskvalitet – på ett hållbart sätt.

 

✅ Varför välja min smärtbehandling i Trollhättan?

  • Legitimerad naprapat med fördjupning inom smärtfysiologi
  • Erfarenhet av långvariga och komplexa smärttillstånd
  • Individanpassade träningsprogram
  • Modern manuell behandling
  • Fokus på helheten – kropp, nervsystem och livsstil
  • Tydlig planering och kontinuerlig uppföljning

 

✅ Sammanfattning

Behandling av långvarig smärta består av:

  • utbildning och förståelse
  • anpassad träning
  • manuell behandling
  • stress- och sömnstrategier
  • livsstilsjusteringar
  • en tydlig och individuell behandlingsplan

Det skapar en stabil väg framåt mot mindre smärta och bättre funktion.


Vill du veta mer?

Ring receptionen på Specialistläkarna i Trollhättan. Så hjälper de dig att boka en tid.

Osäker på om jag du först behöver träffa någon annan vårdgivare? Då är det alltid bra att först få växla några ord med koordinatorn på Specialistläkarna. Det är hon som svarar när du ringer.  Hon kan tryggt hjälpa dig vidare till rätt vårdpersonal.

Du kan även välja att klicka på ”Skicka meddelanden”. Du kan då börja med att skicka ett meddelande till mig där du berättar mer om din bakgrund och vilken hjälp du önskar få. Sedan kontaktar jag dig.

 

Med vänliga hälsningar
// Jörgen Magnusson, Leg. Naprapat
Specialistläkarna Rehab (Trollhättan)
www.specialistlakarna.nu

 

Läs mer

Nya öppetider

Boka tid till Naprapat i Trollhättan

Från och med November 2025, är mottagningen vid Specialistläkarna Rehab i Trollhättan öppen enligt följande följande:


Måndagar: kl. 08:00 – 17:00
Tisdagar: kl. 09:00 – 18:00
Onsdagar: kl. 08:00 – 17:00
Torsdagar: kl. 08:00 – 17:00
Fredagar: kl. 08:00 – 17:00
Lördagar: stängt
Söndagar: stängt


Lättast är det som vanligt att boka tiden
direkt på www.specialistlakarna.nu
Kom ihåg att klicka på tjänsten ”Rehab”.


Kontakt

Om ni har några frågor inför att ni bokar tiden går det bra att ringa Specialistläkarnas reception. Där kan du få svar på dina frågor, hjälp att bokas mot den vårdgivare som passar dina ditt behov bäst och vid den tid som passar bäst. Om ni önskar personlig kontakt med mig som vårdgivare, lämner ni ett meddelande via meddelandefunktionen eller i reception. Jag kontaktar er när jag fått informationen.

Ni hittar alla kontaktuppgifter här.

Aktuella priser hittar ni här. I skrivande stund heter tjänsten ”Rehabilitering”. Det gäller alltså för besök till mig som Naprapat på Specialistläkarna. Här arbetas med både manuella behandlingar av olika slag samt individuellt anpassade rehabprogram. Både till dig som har någon skada som inte är i behov för någon form av operation samt till dig som skall opereras eller nyss har gjort detta.

Undersökning – Behandling – Rehab
Allt på samma plats.

Strandgatan 32, Trollhättan

Läs mer
Huvudvärk, spänningshuvudvärk

Lediga tider på Strandgatan i Trollhättan

Nu har jag öppnat upp lite till i kalendern så att du som har behov av hjälp kan hitta en tid redan samma vecka.

Om du inte ser någon ledig tid, skriv ett mail till mig. Eller så ringer du en av mina fantastiska medarbetare i receptionen på Specialistläkarna i Trollhättan, tel. 010 – 211 5000.

För att undvika lite förvirring. När du kommer till en tid hos mig så finns jag alltså hos Specialistläkarna i Trollhättan. www.naprapat.pro är enbart den privata hemsida jag använder mig av för att ni skall kunna hitta mig lite enklare.

Mvh. Jörgen Magnusson, Leg. Naprapat

Naprapat Jörgen Magnusson
Strandgatan 32 461 30 TROLLHÄTTAN
Läs mer
Naprapat Jörgen Magnusson

Sommartider

Om ni önskar boka tid för naprapat-behandling under sommaren, fram till 11 Augusti. Så behöver ni vara ute i god tid. Det är enbart de lediga tiderna ni hittar i bokningskalendern som finns tillgängliga.

Öppetider

Tisdagar 17:20 till 20:00
Lördagar 08:00-12:00.

Från och med den 11 Augusti kommer tiderna åter att ändras till vardagar mellan klockan 08:00-16:00.

Om ni har frågor så är ni självklart välkomna att kontakta mig via epost, som vanligt. Kontaktuppgifterna hittar ni som vanligt längst ned på hemsidan.

Vänliga hälsningar
//Jörgen Magnusson
Leg. Naprapat
Specialistläkarna Rehab, Trollhättan

Läs mer
tillståndsskanning

Känslan i din kropp

Hur ofta stannar du uppmärksammar du dig själv om hur din kropp mår, när du inte har ont eller känner dig stel? När jag ställer denna frågan till mina kunder svarar de lite olika, här kommer några vanliga svar:

– Ja, det kanske vore bra om jag kan få till en rutin på….
– Behövs det? Jag har ju inga besvär just då…
– Haha, ja det gäller ju bara att komma ihåg att göra det…
– Kan jag det?

Samtidigt fungerar kroppen lite så som en balanserande vågskål som hela tiden är i rörelse. Antingen mot återhämtning eller på väg att brytas ned på olika vis. Detta sker konstant. Så genom att ibland ge kroppen extra uppmärksamhet finns det möjlighet att faktiskt lägga märke till detaljer som du i din vardag ännu ej har besvär av. Men när du lägger märke till dem så har du riktigt goda förutsättningar att själv vända på förloppet och förhindra exempelvis ett ryggskott eller att en kraftig huvudvärk bryter ut.

tillståndsskanning

Medvetenhet

Hitta besvären innan besvären hittar dig

Förebyggande hälsa: Lär dig lyssna på kroppens tidiga signaler innan besvär uppstår

Som legitimerad naprapat ser jag dagligen hur smärta och funktionsnedsättningar utvecklas successivt, ofta efter att kroppens tidiga varningssignaler ignorerats. Besvär som ryggskott, musarm och huvudvärk kommer sällan plötsligt. De föregås ofta av subtila signaler som vi kan lära oss att tolka. Den här artikeln är en guide för dig som vill förstå kroppen bättre och arbeta förebyggande för ett liv i rörelse utan onödig smärta.


Metod 1: Tillståndsskanning – En medveten check-in med kroppen

Tillståndsskanning är en metod för att stanna upp och undersöka hur kroppen känns i nuet. Det handlar om att aktivt lyssna på signaler som stelhet, värme, obehag eller spänning innan de utvecklas till smärta. Denna medvetna scanning kan utföras på bara några minuter dagligen, men har stor effekt över tid.

Så här fungerar det:

  1. Välj en lugn miljö: Sitt eller ligg bekvämt. Slut ögonen om du vill.

  2. För uppmärksamheten till kroppen: Börja uppifrån med huvudet och vandra medvetet nedåt genom kroppen. Fråga dig själv:

  • Hur känns pannan? Käken?
  • Nacken, axlarna, ryggen?
  • Känns någon del varm, kall, spänd eller ”tung”?
  1. Observera utan att döma: Försök inte förändra något – bara observera.

  2. Anteckna eller reflektera: Vad upptäckte du? Är något nytt? Har något förvärrats sedan igår?

Varför fungerar detta?

Tillståndsskanning ökar vår kroppsliga medvetenhet. Det hjälper oss att koppla ihop symtom med våra dagliga vanor. Till exempel kan spändningar i nacken efter lunch vara kopplade till hur vi sitter vid datorn.

Med tiden blir du bättre på att upptäcka:

  • Förstadier till musarm genom stickningar eller stelhet
  • Begynnande ryggproblem via lätt molande trätthet i ländryggen
  • Överbelastning via asymmetrisk muskeltrötthet

Tillståndsskanning är en form av försäkring.
Den kräver bara 5-10 minuter per dag men får oss att ligga steget före kroppen.


Metod 2: Triggerspårning – Identifiera vad som utlöser dina symtom

Den andra metoden handlar om att föra loggbok över kroppens reaktioner i samband med olika aktiviteter, ställningar eller situationer. Vi utsätts dagligen för tusentals stimuli – att identifiera vilka som bidrar till våra symtom är avgörande för att kunna förebygga dem.

Så här gör du:

  1. Börja föra dagbok: Varje dag, anteckna:

  • Vad du gjort (arbete, träning, vila, stressmoment)
  • Hur kroppen kändes (symtom, stelhet, trötthet, humör)
  • Tidsangivelse för när symtom uppstod
  1. Identifiera mönster: Efter några dagar eller veckor kommer mönster att visa sig. Exempel:

  • Huvudvärk vid eftermiddag = dålig ergonomi eller vätskebrist
  • Trätthet i ländryggen = statisk sittande ställning mer än 45 min
  • Värmekänsla i underarm = felaktig handposition vid musarbete
  1. Justera och testa: När du identifierat en sannolik trigger, gör förändringar och se om symtomen minskar.

Varför fungerar detta?

Triggerspårning är ett kraftfullt sätt att ta kontroll över sin hälsa. Det tar dig från ett passivt läge (”Jag får ont ibland”) till ett aktivt förhållningssätt (”När jag sitter mer än 40 min utan paus, får jag ont i ländryggen.””).

Med hjälp av loggboken kan du justera:

  • Arbetsrutiner
  • Träningsmängd
  • Vila och återhämtning
  • Stresshantering

Triggerspårning är inte bara förebyggande, utan lär oss också en hel del om vår kropps unika behov och begränsningar.


Tre åtgärder för att motverka att symtom blir besvär

1. Skapa en aktiv vardag – Små rörelser gör stor skillnad

Att röra på sig ofta och varierat är ett av de mest effektiva sätten att förebygga smärtor. Det behöver inte vara träning i traditionell mening, utan snarare medvetna mikropauser och variation i vardagen.

Sitt mindre, stå mer. Gå upp och sträck på dig varje halvtimme. Ta trapporna. Rulla axlarna. Gå ett varv runt huset. Små insatser som dessa minskar belastningen på leder och muskler, ökar cirkulationen och håller kroppen aktiv utan att den går in i ett kompensationsmönster.

Variation minskar risken för förslitningsskador och ger kroppen chans att använda olika muskelgrupper, vilket ökar dess motståndskraft.

2. Ergonomi och arbetsmiljö – Anpassa efter dig, inte tvärtom

Många symtom som huvudvärk, musarm och nackbesvär är direkt kopplade till hur vi arbetar. Ergonomi handlar inte bara om stolar och bord, utan om att skapa en miljö där kroppen trivs.

Titta på:

  • Skärmhöjd (borde vara i ögonhöjd)
  • Armstöd (avlastar axlar)
  • Fotstöd och sitsdjup
  • Belysning och skärpa

En bra tumregel: inget ska kännas ansträngande.

Ergonomin ska anpassas efter kroppen, inte tvärtom. Ta hjälp av en Fysioterapeut, Naprapat, Kiropraktor eller någon annan som är utbildad i ergonom vid behov – det är en investering i din framtida hälsa. 

3. Mental återhämtning – kroppen hinner inte läka under stress

Stress och mental belastning har en direkt inverkan på musklernas spänning, kroppens återhämtning och vår smärttolerans. En kropp i konstant alarmberedskap klarar inte av att reparera små mikroskador eller anpassa sig efter fysisk belastning.

Dagliga återhämtningsrutiner är avgörande. Det kan vara:

  • Andningsövningar
  • Mindfulness
  • Naturvistelse
  • Sömnoptimering
  • Socialt umgänge utan prestation
  • Genom att skapa utrymme för vila och nedvarvning gynnar du både den mentala och fysiska hälsan. En utvilad kropp tål mer belastning och återhämtar sig snabbare efter ansträngning.

SAMMANFATTNING

Förebyggande hälsa börjar med att lyssna på kroppens små signaler. Genom att regelbundet utföra tillståndsskanning och triggerspårning skapar du en inre karta över hur just din kropp fungerar. Kombinera detta med aktiva vardagsval, ergonomiska anpassningar och mental återhämtning – och du har ett kraftfullt verktyg för att undvika onödiga besvär och smärttillstånd.

Din kropp pratar med dig.

Frågan är, lyssnar du?

FRÅGOR

Om ni behöver råd så finns jag som vanligt på Strandgatan 32 i Trollhättan precis intill kanalen. Lättast så ringer ni receptionen på Specialistläkarna och ber dem boka en tid.

SPECIALISTLÄKRANA TROLLHÄTTAN

Be om att få boka tid till
Jörgen Magnusson, Leg. Naprapat.

Det finns även möjlighet att boka tid direkt vida deras bokningssystem på hemsidan. Även om jag rekommenderar att ni ringer in först ifall ni har några frågor.

Aktuella priser för olika tjänster hittar ni här: – PRISLISTA.

Läs mer

domänadress säljes

Säljer mina gamla domänadresser

Till Salu

Hej, jag säljer nu följande domänadresser

 

  • naprapatgöteborg.se
  • göteborgnaprapat.se

Jag är inte boende i Göteborg längre och har ingen intention att flytta tillbaka igen. Idag sedan 2, snart 3 år boende i Vänersborg.

Naprapat Jörgen Magnusson
Läs mer
pendlingsutmaningen för hälsan.

Balansera pendling och hälsa

Att få träningen att rymmas i livet – när pendlingen tar över tiden

Att få till regelbunden träning är svårt nog i ett fullspäckat liv. Lägg till en timmes pendling – enkel väg – och utmaningen blir desto större. I mitt jobb med människor som har värk i kroppen, möter jag titt som tätt hjältar som pendlar längre sträckor mellan hemmet och sin arbetsplats. Och ja, jag kallar dem hjältar. För de offrar en stor tid varje dag de åker mellan arbete och hemmet för att få ekonomin att gå ihop i hemmet eller av någon annan orsak. När man suttit i bilen en 2h och arbetat intensivt däremellan… är det inte alltid lätt att lyckas med gåtan om hur vi ska ha kraft kvar att ta hand om våran hälsa. En utmaning för mig och mina kunder som inte alltid är så lätt att få till. Men otroligt viktig att arbeta med.

Den här artikeln belyser varför många med långa arbetsresor bortprioriterar fysisk aktivitet, vilka konsekvenser det kan få och hur man faktiskt kan hitta hållbara lösningar för att få in träningen, trots en pressad vardag.


Utmaningen med långa pendlingstider

Forskning visar tydligt att längre pendlingstider påverkar möjligheterna till fysisk aktivitet negativt. Det handlar inte bara om att tiden försvinner – även orken, motivationen och energin påverkas.

En större amerikansk studie visade att längre pendlingsavstånd är kopplat till minskad fysisk aktivitet och ökad risk för övervikt och högt blodtryck [1]. En annan europeisk studie pekade på att personer med längre restid till arbetet i högre grad rapporterade trötthet, sämre sömn och minskad benägenhet att träna [2].


Varför bortprioriteras träningen?

Flera faktorer samverkar till att träning ofta blir det som ryker när pendlingen tar tid:

  • Tidsbrist: Efter arbete och pendling återstår lite tid till annat än hushållssysslor, familj och vila. Det blir svårt att prioritera in träning utan att det sker på bekostnad av sömn eller andra viktiga delar av livet [3].
  • Trötthet och stress: Långa dagar med jobb och resor gör många både fysiskt och mentalt trötta. Då känns träning som ett extra måste – istället för en återhämtande aktivitet [4].
  • Praktiska hinder: Avstånd till gym, behov av dusch efter träning och brist på utrustning hemma kan upplevas som ytterligare barriärer [5].

och jogga sista biten?

Vägar framåt – hur få till 2–3 pass per vecka?

Även om utmaningarna är verkliga, finns det strategier som gör det lättare att lyckas:

Att träna hemma kan vara en lösning ibland.

1. Träna i vardagen – istället för att planera utanför den

Kan du gå eller cykla en del av vägen till jobbet? Det räknas. Aktiv pendling har visat sig ge likvärdiga hälsoeffekter som annan motion [6].

2. Kort men effektiv hemmaträning

15–20 minuter hemma kan ge stora effekter – särskilt om det sker regelbundet. Många appar och onlinepass gör det enkelt att komma igång, utan att behöva lämna hemmet [7].

3. Lunchträning eller rörelsepauser på jobbet

Fler arbetsgivare börjar förstå värdet av att möjliggöra rörelse under arbetsdagen. Ett kort lunchpass eller en snabb promenad kan räcka för att hålla kroppen igång [8].

4. Planera helgträning som en återhämtande aktivitet

Under helgen finns mer spelrum. Att boka in ett träningspass som en del av återhämtningen (inte ett ”måste”) ökar sannolikheten att det blir av.

5. Sänk tröskeln och släpp kraven

Det viktigaste är att göra något – inte att varje pass måste vara perfekt. Tre promenader i veckan är bättre än noll gympass.

Pendling, joggingrunda?


En sista påminnelse – det är värt det

Att ta hand om sig själv mitt i livets logistik är inte egoistiskt – det är nödvändigt. Regelbunden träning ger inte bara bättre fysisk hälsa, utan förbättrar också sömn, humör, fokus och stresstålighet. Tänk inte ”jag måste träna” – tänk ”jag får chansen att ta hand om mig själv”.

Du som pendlar långt har kanske lite tuffare förutsättningar – men också en större anledning att ge kroppen det den behöver. Börja litet, gör det enkelt, och ge inte upp om det inte blir perfekt. För varje gång du rör dig, gör du något gott för dig själv. Känner du dig osäker, be någon om råd. Kanske du känner någon? Det finns gott om forum på Facebook. Har du idag besvär med värk, illamående eller är så låg på energi att du har svårt att samla tankarna? Be då någon om hjälp som arbetar med detta. Det kan vara naprapat, fysioterapeut, kiropraktor. Det kan även vara din vårdcentral om du är själv kanske redan känner att mår så dåligt att du har svårt att ta dig genom dagen. Det viktiga är att du tar det första lilla steget i någon riktning och skapar en förändring.

För dig som känner att nu får det vara nog
och vill börja prova på egen hand…

JUST DO IT!

Sätt upp en utmaning för dig själv, en plan. Där du skapar en förutsättning för dig själv att träna någon form av motion och eller styrka 3ggr/v. Innan du börja, svara på följande frågor;

  1. Har du någon stelhet i kroppen under din arbetsdag? Ange en siffra mellan 0-10 där 0 är utan smärta och 10 är absolut värsta tänkbara smärta. Om du har värk på flera platser, ange en siffra för varje plats.
  2. Hur mycket energi har du normalt när du har kommit hem ifrån jobbet? Ange en siffra mellan 0-10 där 0 är helt utan energi och 10 beskriver en känsla där du har svårt att sitta still och känner dig som en superhjälte. Inget kan stoppa dig!
  3. Som ovan, en siffra mellan 0-10. Men denna gången ska det beskriva en allmänkänsla av hur du mår. Hur känns det i kroppen? Hur mår du mentalt, tankemässigt och känslomässigt?

Tanken är att du efter en månad skall svara på samma frågor igen. För ibland kan det vara svårt att komma ihåg hur vi faktiskt mådde.

Kom ihåg, det är ALLTID lättare att anta en utmaning tillsammans med någon annan. Kan någon vän/kollega eller kanske någon i familjen stötta dig på vägen och kanske till och med anta utmaningen tillsammans med dig?


Referenser

  1. Hoehner, C. M., et al. (2012). ”Commuting Distance, Cardiorespiratory Fitness, and Metabolic Risk.” American Journal of Preventive Medicine. https://www.ajpmonline.org/article/S0749-3797(12)00167-5

  2. Hilbrecht, M., et al. (2014). ”Time use, physical activity and self-reported well-being in Canada.” BMC Public Health. https://bmcpublichealth.biomedcentral.com/articles/10.1186/1471-2458-14-890

  3. Clark, B., et al. (2022). ”How does commuting affect health? A systematic review.” Transport Policy. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0967070X22000733

  4. Puig-Ribera, A., et al. (2015). ”Determinants of physical activity in working adults.” International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity. https://ijbnpa.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12966-015-0182-7

  5. Rachele, J. N., et al. (2016). ”Associations between commuting mode and body mass index.” Preventive Medicine Reports. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2211335516300856

  6. Flint, E., et al. (2014). ”Active commuting and physical and mental wellbeing.” Preventive Medicine. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0091743514003030

  7. World Health Organization. ”Be Active During COVID-19.” https://www.who.int/news-room/campaigns/connecting-the-world-to-combat-coronavirus/healthyathome/healthyathome—physical-activity

  8. O’Donovan, G., et al. (2019). ”Breaks in sedentary time: Beneficial associations with metabolic risk.” European Journal of Sport Science. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/17461391.2018.1536175

Läs mer