Att lyckas – vägen upp genom dimman
Har du hört resan om vägen upp genom dimman för att…
Läs mer
Kategori: Övrigt
Här hamnar inlägg som inte har något direkt sammanhang med övriga kategorier.
Kraftprovet i Trollhättan – mer än ett lopp mellan fall och slussar
Det finns löplopp som mäts i kilometer, tider och placeringar. Och…
Läs mer
Enkel guide till medicinska ord i journalen – 50 vanligaste orden
Här får du en enkel guide till olika medicinska ord som…
Läs mer
En enkel promenad för optimerad hälsa
Inledning
Regelbundna promenader är ett av de enklaste sätten att förbättra både fysisk och psykisk hälsa. Forskning visar att redan korta dagliga promenader kan minska risken för hjärt-kärlsjukdom, diabetes, depression och för tidig död. Samtidigt är det viktigt att promenera på ett tryggt sätt – särskilt för äldre. I den här artikeln går vi igenom både hälsoeffekterna av promenader och hur fallprevention och fallteknik kan bidra till ökad trygghet [1–5].
Varför är promenader så bra för hälsan?
Promenader är en lågtröskelaktivitet som de flesta kan utföra, oavsett ålder eller tidigare träningsvana. De kräver ingen dyr utrustning och kan anpassas efter dagsform och förutsättningar.
Forskningen visar att även lugn vardagsrörelse ger tydliga hälsoeffekter när den utförs regelbundet [3,4].
Vad händer i kroppen när du promenerar regelbundet?
Hjärtat och cirkulationen stärks
När du promenerar ökar pulsen och blodflödet i kroppen. På sikt leder detta till lägre blodtryck, bättre kondition och minskad risk för hjärtinfarkt och stroke. Personer som promenerar mer i vardagen har en tydligt lägre risk för förtida död jämfört med de som rör sig väldigt lite [3–5].
Promenader förbättrar psykisk hälsa och minskar stress
Promenader påverkar även hjärnan positivt. Regelbunden gång har visat sig minska stress, oro och nedstämdhet samt förbättra sömn och allmänt välbefinnande. Effekten ses både hos yngre och äldre, och även vid relativt korta promenader [9,12].
Positiv effekt på vikt, blodsocker och ämnesomsättning
Promenader hjälper kroppen att reglera blodsocker och förbättrar ämnesomsättningen. Studier visar förbättringar i midjemått, blodfetter och insulinkänslighet hos personer som promenerar regelbundet, även utan annan träning [6–8].
Leder, muskler och balans mår bättre
Promenader är skonsamma men tillräckligt belastande för att stärka muskler i ben och höfter, förbättra balans och bibehålla rörlighet i lederna. Hos äldre personer har regelbunden gång kopplats till bättre funktion i vardagen och ökad självständighet [6,13].
Hur mycket behöver man promenera för att få effekt?
Det finns inget exakt antal steg som passar alla, men forskningen visar ett tydligt samband: mer rörelse ger bättre hälsa – upp till en viss nivå [3–5].
- cirka 3 000 steg per dag är bättre än nästan ingen rörelse
- 5 000–7 000 steg per dag ger tydliga hälsovinster
- 6 000–8 000 steg per dag räcker för många äldre
- 8 000–10 000 steg per dag ger maximal effekt för många yngre
Det viktiga är inte perfekta siffror, utan att rörelsen blir en vana.
Fallprevention vid promenader – trygg rörelse hela livet
För äldre personer är promenader inte bara en hälsofråga, utan även en trygghetsfråga. Fall är en av de vanligaste orsakerna till skador hos äldre, men mycket går att förebygga.
Varför fallprevention är viktigt
Fall kan leda till:
- frakturer
- långvarig smärta
- minskad självständighet
- rädsla för att röra sig
Rädslan i sig kan leda till minskad aktivitet, vilket i sin tur försämrar styrka och balans – en negativ spiral.
Fallteknik – att minska skadan om olyckan ändå sker
Fallprevention handlar inte bara om att undvika att falla, utan också om att lära sig falla på ett säkrare sätt. Inom idrotter som judo tränas fallteknik systematiskt för att minska risken för skador.
Grundprinciperna i fallteknik är:
- att skydda huvud och nacke
- att undvika att ta emot sig med raka armar
- att fördela kraften över en större yta
- att rulla eller följa med i fallet istället för att spjärna emot
- Dessa principer kan anpassas även för äldre och personer som inte är idrottsaktiva.
Falltrygghet för äldre – samarbete med Svenska Judoförbundet
Det finns i dag strukturerade program för fallprevention och fallteknik riktade till äldre. Ett exempel är konceptet Falltrygghet för äldre, utvecklat av Svenska Judoförbundet.
Programmet fokuserar på:
- ökad kroppsmedvetenhet
- enkla och anpassade fallövningar
- trygghet i rörelse
- minskad rädsla för att falla
👉 Läs mer om fallprevention och fallteknik här:
https://judo.se/fallprevention/falltrygghet-for-aldre/
Att kombinera promenader med kunskap om fallteknik kan göra att fler vågar fortsätta vara aktiva – vilket i sig minskar risken för framtida fall.
Hälso- och aktivitetsoptimering – små steg som gör stor skillnad
Ur ett fysioterapeutiskt perspektiv är promenader grunden för en aktiv vardag. För bästa effekt bör de kombineras med:
- regelbunden rörelse varje dag
- enkla balansövningar
- lätt styrketräning för ben och höfter
Promenaden ska kännas lagom ansträngande – du ska bli lite varm och lätt andfådd, men fortfarande kunna prata [1,14].
Sammanfattning – gå för hälsan, gå för tryggheten
Regelbundna promenader förbättrar hjärta, muskler, balans och psykiskt välbefinnande. Samtidigt är det viktigt att tänka på säkerheten, särskilt med stigande ålder.
Genom att:
- promenera regelbundet…
- stärka balans och benstyrka…
- lära sig grundläggande fallteknik…
…kan du både förbättra din hälsa och minska risken för allvarliga skador.
Varje steg räknas – och trygg rörelse är rörelse som blir av.
Konkreta förslag – så skapar du trygg och hälsofrämjande rörelse i vardagen
För att promenader ska bli en vana behöver de kännas enkla, trygga och genomförbara. Här är konkreta exempel på hur du kan få in mer rörelse i vardagen – oavsett ålder eller förutsättningar.
1. 10-minuterspromenaden – den mest hållbara vanan
Ett av de enklaste sätten att lyckas är att dela upp rörelsen.
Så gör du:
- Gå 10 minuter på morgonen
- Gå 10 minuter mitt på dagen
- Gå 10 minuter på kvällen
Detta ger totalt 30 minuter rörelse per dag, vilket motsvarar de rekommendationer som finns för god hälsa [1].
Tips:
Sätt ett alarm i mobilen eller koppla promenaden till något som redan sker, till exempel efter måltid eller när du kommer hem.
2. Bryt stillasittandet – små rörelsepauser som gör stor skillnad
Om du sitter mycket under dagen kan korta rörelsepauser ge oväntat stor effekt.
Exempel:
- Res dig upp minst en gång i timmen
- Gå runt i bostaden eller på arbetsplatsen i 2–3 minuter
- Hämta ett glas vatten, gå till ett annat rum eller ta några extra steg i trappan
Dessa små pauser kan tillsammans ge flera tusen extra steg per dag – utan att du behöver ”träna”.
3. Promenad i naturen – för både kropp och sinne
Promenader i park, skog eller längs vatten har visat sig vara extra gynnsamma för psykiskt välbefinnande och stressreduktion.
Så kan det se ut:
- Välj en lugn slinga i närområdet
- Lämna mobilen i fickan
- Gå i ett tempo som känns behagligt
Många upplever bättre sömn, mindre stress och klarare tankar redan efter korta naturpromenader.
4. Trygga promenader för äldre eller vid smärta
För äldre personer eller vid smärta i exempelvis rygg, höft eller knä är trygghet viktigare än tempo.
Råd:
- Gå kortare sträckor men oftare
- Vila vid behov
- Använd stadiga skor och eventuellt gånghjälpmedel
- Välj jämnt och välbekant underlag
Regelbundenhet är viktigare än hur långt eller hur fort du går.
5. Promenad i korridor eller inomhus
Promenader behöver inte alltid ske utomhus.
Exempel:
- Gå fram och tillbaka i en korridor
- Gå runt i bostaden i några minuter
- Använd trappor om det känns tryggt
Detta är särskilt värdefullt vid dåligt väder eller för personer med begränsad utomhusmiljö.
6. Kombinera promenad med enkel styrka och balans
För bästa effekt på hälsa och fallprevention kan promenader kombineras med enkla övningar.
Efter eller mellan promenader:
- Res dig upp från en stol 10 gånger
- Stå på ett ben 20–30 sekunder (håll i något vid behov)
- Gör 10–15 tåhävningar vid köksbänken
Detta stärker ben, höfter och balans – och minskar risken för fall [13].
Länkar till använda referenser
[1] WHO – Physical Activity Guidelines
World Health Organization.
WHO guidelines on physical activity and sedentary behaviour (2020)
👉 https://www.who.int/publications/i/item/9789240015128
[3] Paluch et al. – Dagliga steg och dödlighet
Paluch AE et al.
Daily steps and all-cause mortality: a meta-analysis of 15 international cohorts
The Lancet Public Health, 2022
👉 https://www.thelancet.com/journals/lanpub/article/PIIS2468-2667(21)00302-9/fulltext
[4] Rodríguez-Gutiérrez et al. – Umbrella review om steg
Rodríguez-Gutiérrez E et al.
Daily steps and all-cause mortality: an umbrella review and updated meta-analysis
Preventive Medicine, 2024
👉 https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0091743523003210
[5] Inoue et al. – Stegmönster och mortalitet
Inoue K et al.
Association of daily step patterns with mortality in US adults
JAMA Network Open, 2023
👉 https://jamanetwork.com/journals/jamanetworkopen/fullarticle/2802591
[6] Ungvari et al. – Promenader och hälsosamt åldrande
Ungvari Z et al.
The multifaceted benefits of walking for healthy aging
Geroscience, 2023
👉 https://link.springer.com/article/10.1007/s11357-023-00725-3
[9] Xu et al. – Promenader, depression och ångest
Xu Z et al.
The effect of walking on depressive and anxiety symptoms: a systematic review and meta-analysis
JMIR Public Health and Surveillance, 2024
👉 https://publichealth.jmir.org/2024/1/e51234
[12] Noetel et al. – Träning vid depression
Noetel M et al.
Effect of exercise for depression: systematic review and network meta-analysis
BMJ, 2024
👉 https://www.bmj.com/content/384/bmj-2023-072770
[13] Voukelatos et al. – Promenader och fallrisk
Voukelatos A et al.
The effect of walking on falls in older people: the Easy Steps randomized controlled trial
Journal of the American Geriatrics Society, 2015
👉 https://agsjournals.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/jgs.13506
[14] Fysisk aktivitetsrekommendation (CDC / USA)
U.S. Department of Health and Human Services.
Physical Activity Guidelines for Americans, 2nd edition
👉 https://health.gov/our-work/nutrition-physical-activity/physical-activity-guidelines
Judo måste följa sin värdegrund
Judo måste följa sin egen värdegrund – även när det är svår
Nej, det här inlägget handlar inte om naprapati eller sjukvård. Men något som rör mitt kampsportshjärta på djupet och även format min syn på vad idrotten symboliserar och borde göra för de flesta.
Det är nu länge sedan jag själv var aktiv inom judo. Åren som judoutövare och tränare lärde mig något mer och kanske till och med viktigare än hur vi faller mjukt, kastar en motståndare på olika vis, m.m… Judo handlar minst lika mycket om respekt, ödmjukhet och att vara en god förebild. När jag nu blev varse att Internationella Judoförbundet, åter igen godkänner ryska deltagare delta på tävlingar under ryska flaggan… Det är vad detta debattinlägg handlar om…
Judo är mer än en sport. Det är en värdegrund, en utbildning i hur människor bör bete sig mot varandra – på och utanför mattan.
Judo Moral Code är tydlig: Respekt, Heder, Vänskap, Ärlighet, Självkontroll, Ödmjukhet, Hövlighet och Mod.
Dessa värden är inte dekorativa ord på en vägg. De är själva ramen för hur judo ska praktiseras och bedömas.
Det är därför vi genom historien har sett exempel där en judoutövare vunnit en match men förlorat segern – därför att beteendet efteråt bröt mot judo-värderingarna.
Vi har sett medaljer återtas för hånfulla gester, förnedrande firanden, vägran att hälsa eller öppet visat förakt. När detta har skett har judo-samfundet varit enigt:
Vinner du utan respekt
– då har du inte vunnit alls.
Det är en av de ädlaste traditionerna i vår sport.
När en individ brister i respekt, då tar vi konsekvenserna.
. . . men vad gör vi när bristen kommer från en stat?
Det är här frågan om ryska judokas deltagande under rysk flagga blir svår – men också nödvändig – att diskutera.
Som neutral idrottsutövare är varje judoka en individ, inte sin regering. Det är därför helt rimligt att diskutera möjligheter för neutrala atleter att delta, under förutsättning att de uppfyller etiska krav. Det handlar om att inte kollektivt bestraffa dem som varken valt eller påverkat ett krig.
Men saken förändras när deltagandet sker under en nationell flagga, särskilt en flagga från ett land som i FN upprepade gånger har fördömts för angreppskrig, våld mot civila och brott mot folkrätten. När nationella symboler tillåts är det inte längre individen som representeras – utan staten. Därför uppstår en konflikt mellan idrottens etik och statens handlingar.
Judo Moral Code ger oss redan ett verktyg för att förstå situationen
Om en enskild judoka hånar sin motståndare i strid mot judo-värderingarna, då kan domaren säga:
“Din seger erkänns inte. Ditt beteende komprometterar sporten.”
Frågan vi måste ställa oss är:
- Kan en stat som bedriver ett angreppskrig, bryter mot folkrätten och orsakar omfattande mänskligt lidande samtidigt stå på judomattan med flagga och hymn – utan att det komprometterar vår sport?
- Om osportsligt beteende från en enskild idrottare är tillräckligt allvarligt för att ta bort en medalj, hur ska vi då förhålla oss när den bristande respekten är strukturell och kommer från en statsmakt?
Detta är inte en fråga om att skuldbelägga individen med ryskt pass. Det är en fråga om vad judo erkänner och legitimerar symboliskt.
Respekt och Heder är inte selektiva värden
Judo Moral Code säger att respekt är grunden för förtroende. Respekt gäller alla – både utövare och de människor som i konflikter blir utsatta för våld och förluster. Om judo accepterar en nations flagga medan den nationen samtidigt genomför handlingar som kränker människors liv och rättigheter, riskerar sporten att förlora sin moraliska kompass.
Det handlar inte om politik.
Det handlar om heder och konsekvens.
Vi kan inte lära barn att de ska buga före och efter matchen, att de ska behålla självkontroll även i seger och nederlag – och samtidigt bortse från enorma överträdelser av samma principer bara därför att de begås av en stat och inte en individ.
Det finns en rimlig mellanväg
Jag menar att judo som global sport bör:
1. Tillåta individuella ryska judoka att tävla som neutrala, under strikt etisk granskning
2. Men inte tillåta rysk flagga, nationalsång eller statlig representation så länge kriget och brotten mot folkrätten pågår
3. Tillämpa samma princip som när en enskild judoka förlorar en seger på grund av beteende som strider mot judo-värderingarna:
》Det är inte individen vi stänger ute.
》Det är beteendet, eller i detta fall statens agerande och symboler – som vi inte kan accepter
Detta skulle vara en konsekvent, värdegrundsbaserad linje som respekterar både idrottare och judons etik.
Slutsats: Judo måste våga följa sin egen moral
När judo är som starkast är det inte för att vi kastar hårdast – utan för att vi håller fast vid våra värderingar även när det är svårt.
- Vi kan inte ta medaljer från judoka som hånar sina motståndare, och samtidigt välkomna flaggan från en nation som i handling visat långt mer allvarliga brister i respekt och mänsklig värdighet.
Ett neutralt idrottande är möjligt, rimligt och i linje med Judo Moral Code.
Men full nationell representation under rysk flagga är det inte – inte nu, och inte utan en djupare värderingskonsekvens.
Balansera pendling och hälsa
Att få träningen att rymmas i livet – när pendlingen tar över tiden
Att få till regelbunden träning är svårt nog i ett fullspäckat liv. Lägg till en timmes pendling – enkel väg – och utmaningen blir desto större. I mitt jobb med människor som har värk i kroppen, möter jag titt som tätt hjältar som pendlar längre sträckor mellan hemmet och sin arbetsplats. Och ja, jag kallar dem hjältar. För de offrar en stor tid varje dag de åker mellan arbete och hemmet för att få ekonomin att gå ihop i hemmet eller av någon annan orsak. När man suttit i bilen en 2h och arbetat intensivt däremellan… är det inte alltid lätt att lyckas med gåtan om hur vi ska ha kraft kvar att ta hand om våran hälsa. En utmaning för mig och mina kunder som inte alltid är så lätt att få till. Men otroligt viktig att arbeta med.
Den här artikeln belyser varför många med långa arbetsresor bortprioriterar fysisk aktivitet, vilka konsekvenser det kan få och hur man faktiskt kan hitta hållbara lösningar för att få in träningen, trots en pressad vardag.
Utmaningen med långa pendlingstider
Forskning visar tydligt att längre pendlingstider påverkar möjligheterna till fysisk aktivitet negativt. Det handlar inte bara om att tiden försvinner – även orken, motivationen och energin påverkas.
En större amerikansk studie visade att längre pendlingsavstånd är kopplat till minskad fysisk aktivitet och ökad risk för övervikt och högt blodtryck [1]. En annan europeisk studie pekade på att personer med längre restid till arbetet i högre grad rapporterade trötthet, sämre sömn och minskad benägenhet att träna [2].
Varför bortprioriteras träningen?
Flera faktorer samverkar till att träning ofta blir det som ryker när pendlingen tar tid:
- Tidsbrist: Efter arbete och pendling återstår lite tid till annat än hushållssysslor, familj och vila. Det blir svårt att prioritera in träning utan att det sker på bekostnad av sömn eller andra viktiga delar av livet [3].
- Trötthet och stress: Långa dagar med jobb och resor gör många både fysiskt och mentalt trötta. Då känns träning som ett extra måste – istället för en återhämtande aktivitet [4].
- Praktiska hinder: Avstånd till gym, behov av dusch efter träning och brist på utrustning hemma kan upplevas som ytterligare barriärer [5].
och jogga sista biten?
Vägar framåt – hur få till 2–3 pass per vecka?
Även om utmaningarna är verkliga, finns det strategier som gör det lättare att lyckas:
1. Träna i vardagen – istället för att planera utanför den
Kan du gå eller cykla en del av vägen till jobbet? Det räknas. Aktiv pendling har visat sig ge likvärdiga hälsoeffekter som annan motion [6].
2. Kort men effektiv hemmaträning
15–20 minuter hemma kan ge stora effekter – särskilt om det sker regelbundet. Många appar och onlinepass gör det enkelt att komma igång, utan att behöva lämna hemmet [7].
3. Lunchträning eller rörelsepauser på jobbet
Fler arbetsgivare börjar förstå värdet av att möjliggöra rörelse under arbetsdagen. Ett kort lunchpass eller en snabb promenad kan räcka för att hålla kroppen igång [8].
4. Planera helgträning som en återhämtande aktivitet
Under helgen finns mer spelrum. Att boka in ett träningspass som en del av återhämtningen (inte ett ”måste”) ökar sannolikheten att det blir av.
5. Sänk tröskeln och släpp kraven
Det viktigaste är att göra något – inte att varje pass måste vara perfekt. Tre promenader i veckan är bättre än noll gympass.
En sista påminnelse – det är värt det
Att ta hand om sig själv mitt i livets logistik är inte egoistiskt – det är nödvändigt. Regelbunden träning ger inte bara bättre fysisk hälsa, utan förbättrar också sömn, humör, fokus och stresstålighet. Tänk inte ”jag måste träna” – tänk ”jag får chansen att ta hand om mig själv”.
Du som pendlar långt har kanske lite tuffare förutsättningar – men också en större anledning att ge kroppen det den behöver. Börja litet, gör det enkelt, och ge inte upp om det inte blir perfekt. För varje gång du rör dig, gör du något gott för dig själv. Känner du dig osäker, be någon om råd. Kanske du känner någon? Det finns gott om forum på Facebook. Har du idag besvär med värk, illamående eller är så låg på energi att du har svårt att samla tankarna? Be då någon om hjälp som arbetar med detta. Det kan vara naprapat, fysioterapeut, kiropraktor. Det kan även vara din vårdcentral om du är själv kanske redan känner att mår så dåligt att du har svårt att ta dig genom dagen. Det viktiga är att du tar det första lilla steget i någon riktning och skapar en förändring.
För dig som känner att nu får det vara nog
och vill börja prova på egen hand…
JUST DO IT!
Sätt upp en utmaning för dig själv, en plan. Där du skapar en förutsättning för dig själv att träna någon form av motion och eller styrka 3ggr/v. Innan du börja, svara på följande frågor;
- Har du någon stelhet i kroppen under din arbetsdag? Ange en siffra mellan 0-10 där 0 är utan smärta och 10 är absolut värsta tänkbara smärta. Om du har värk på flera platser, ange en siffra för varje plats.
- Hur mycket energi har du normalt när du har kommit hem ifrån jobbet? Ange en siffra mellan 0-10 där 0 är helt utan energi och 10 beskriver en känsla där du har svårt att sitta still och känner dig som en superhjälte. Inget kan stoppa dig!
- Som ovan, en siffra mellan 0-10. Men denna gången ska det beskriva en allmänkänsla av hur du mår. Hur känns det i kroppen? Hur mår du mentalt, tankemässigt och känslomässigt?
Tanken är att du efter en månad skall svara på samma frågor igen. För ibland kan det vara svårt att komma ihåg hur vi faktiskt mådde.
Kom ihåg, det är ALLTID lättare att anta en utmaning tillsammans med någon annan. Kan någon vän/kollega eller kanske någon i familjen stötta dig på vägen och kanske till och med anta utmaningen tillsammans med dig?
Referenser
Hoehner, C. M., et al. (2012). ”Commuting Distance, Cardiorespiratory Fitness, and Metabolic Risk.” American Journal of Preventive Medicine. https://www.ajpmonline.org/article/S0749-3797(12)00167-5
Hilbrecht, M., et al. (2014). ”Time use, physical activity and self-reported well-being in Canada.” BMC Public Health. https://bmcpublichealth.biomedcentral.com/articles/10.1186/1471-2458-14-890
Clark, B., et al. (2022). ”How does commuting affect health? A systematic review.” Transport Policy. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0967070X22000733
Puig-Ribera, A., et al. (2015). ”Determinants of physical activity in working adults.” International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity. https://ijbnpa.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12966-015-0182-7
Rachele, J. N., et al. (2016). ”Associations between commuting mode and body mass index.” Preventive Medicine Reports. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2211335516300856
Flint, E., et al. (2014). ”Active commuting and physical and mental wellbeing.” Preventive Medicine. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0091743514003030
World Health Organization. ”Be Active During COVID-19.” https://www.who.int/news-room/campaigns/connecting-the-world-to-combat-coronavirus/healthyathome/healthyathome—physical-activity
O’Donovan, G., et al. (2019). ”Breaks in sedentary time: Beneficial associations with metabolic risk.” European Journal of Sport Science. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/17461391.2018.1536175
Smärtlindring idag…
SMÄRTA
Smärtlindring är ett stort ämne. Den smärta som kommer ifrån vårt rörelseorgan; skelett, leder, muskler, senor och ligament samt nervsystemet. Är områden som vi i viss utsträckning mer eller mindre enkelt kan hjälpa oss själva med. Ibland kan vi behöva hjälp av någon att förstå vad det är mer specifikt vi har besvär ifrån. Innan vi vet hur vi kan lindra värken. Du kan exempelvis få hjälp från naprapat, fysioterapeut, kiropraktor med undersökningen och få råd om just dina besvär.
Om du känner sig osäker på om du bör söka vård eller inte, så bör du alltid kontakta vårdpersonal för att rådfråga dessa. Att ringa 1177 kan vara en bra start. De kan hänvisa dig vidare till rätt vård. Om du har stora besvär med värk och behöver hjälp men inte har möjlighet att få tid hos Närhälsan tillräckligt fort. Kan jourakuten va ett bra alternativ. 1177 kan hänvisa dig vidare till vart din jourakuten finns. Om du däremot har så kraftiga besvär eller symtom av någon form att du misstänker att du behöver akut vård. Då ska du alltid ringa 112. De avgör om du behöver hämtas av ambulans eller om det går bra att du tar dig till akuten på annat vis.
Olika typer av smärtlindring
Fysikaliska och manuella metoder
Naprapati, fysioterapi och kiropraktik
Behandling av muskel- och ledsmärtor genom manipulation, mobilisering och mjukdelsbehandling.
Massage
Ökar blodcirkulationen, minskar muskelspänningar och frisätter endorfiner.
TENS (Transkutan Elektrisk Nervstimulering)
Elektriska impulser blockerar smärtsignaler och stimulerar frisättning av kroppens egna smärtlindrare.
Kyla och värme
- Kyla minskar inflammation och dämpar nervimpulser.
- Värme ökar blodcirkulationen och minskar muskelspänningar.
Akupunktur
Stimulerar nervsystemet och ökar frisättningen av smärtlindrande substanser.
Medicinsk smärtlindring
Läkemedel
- Paracetamol – Används vid mild till måttlig smärta, exempelvis huvudvärk och muskelsmärta.
- NSAID (t.ex. ibuprofen, naproxen) – Minskar inflammation och smärta, ofta vid led- och muskelsmärta.
- Opioider (t.ex. morfin, oxykodon) – För kraftig smärta, exempelvis vid operationer eller cancer. Kan ge beroende.
- Lokalanestetika (t.ex. lidokain) – Bedövning vid kirurgi och vissa nervsmärtor.
- Antidepressiva och antiepileptika – Används ibland vid nervsmärta.
Psykologiska och alternativa metoder
Mindfulness och avslappningstekniker
Minskad stress och ökad smärttolerans genom andning, meditation och mental träning.
Kognitiv beteendeterapi (KBT)
Hjälper vid långvarig smärta genom att förändra tankemönster och coping-strategier.
Hypnos
Kan påverka smärtupplevelsen genom suggestion och avslappning.
Diet och näring
En antiinflammatorisk kost kan minska kronisk smärta, exempelvis genom omega-3 och antioxidanter.
Interventionella smärtbehandlingar
Interventionella smärtmetoder används ofta för patienter med kronisk smärta och kan ge långvarig lindring när andra metoder inte räcker.
Exempel på interventionella smärtbehandlingar:
Kortisoninjektioner
- Används vid inflammation i leder, senfästen eller slemsäckar.
- Minskar svullnad och smärta.
- Vanligt vid artros, bursit och tendinit.
Nervblockader
- Injektion av lokalbedövning och ibland steroider runt smärtande nerver.
- Temporärt eller långvarigt smärtlindrande, beroende på metod.
- Exempel: Facettledsblockad vid ryggsmärta.
Radiofrekvensablation (RFA)
- Värme skapas via radiofrekvensvågor och används för att inaktivera smärtsamma nerver.
- Effektiv vid kronisk ryggsmärta och nervsmärta.
Epidural steroidinjektion
- Kortison injiceras i epiduralrummet kring ryggmärgen.
- Används vid ischias, diskbråck eller spinal stenos.
Spinal stimulering (ryggmärgsstimulering, SCS)
- Elektroder placeras nära ryggmärgen för att störa smärtsignaler med elektriska impulser.
- Används vid svår kronisk smärta som neuropati.
Intraartikulära injektioner
- Injektioner direkt i leden, ofta med hyaluronsyra eller kortison, vid artros.
Kirurgiska ingrepp
- Sista utväg vid långvarig och svår smärta som inte svarar på andra behandlingar.
- Exempel: Diskektomi vid diskbråck eller ledprotes vid svår artros.
Friheten av att kunna röra sig
Visst är det härligt när vi inte känner att kroppen hindrar dig från att röra på dig.
När du vaknar på morgonen och kropp och hjärna talar om för dig:
– DU ÄR REDO – UPP OCH HOPPA!
I stället för:
– Vänta lite, känn efter, börja röra dig försiktigt. Akta dig för snabba rörelser!
…och tydligt signalerar vid de första rörelserna du gör… stelheten i musklerna, lederna har inte riktigt den möjlighet att böja sig som du hade önskat dig… Du börjar försiktigt sträcka och böja en led åt gången tills det börjar kännas något bättre. Till slut kommer du upp ur sängen och först efter en stunds rörelse börjar det kännas… låt oss säga bättre.
…under dagen börjar tröttheten i kroppen bli allt mer påtalig och lagom tills du kommer hem efter dagen på jobbet, vill du inget annat än att krypa ned i soffan. Humöret är inte heller på topp.
Låt oss hoppas att de flesta av oss önskar sig den första varianten. Om du nu är en av dem som dagligen har besvär med värk i kroppen. Så finns det mycket bra hjälp att få när du känner att du fått nog. Efter att hjälpt människor i över 20 år med smärta och värk i kroppen, så är jag helt säker på att jag kan hjälpa de flesta människor att få en mer behaglig vardag. Men minskad värk, större insikt om hur dom kan hjälpa sig själva och vid behov ge dem en kortare insatts med hjälp av behandling och riktigt bra råd.
Våran kropp är gjord för att röra på sig. Dagens samhälle… motarbetar oss ofta inom detta området. Men oftast är det enkla råd som inte kräver så stora förändringar. För att ge kropp och själ riktigt goda förutsättningar till ett oftast smärtfritt liv.
Vill du veta mer?
Boka en digital rådgivningstid eller ett fysiskt besök, mottagningen finns i Trollhättan. De fysiska besöken kan du boka online.
Önskar du en videokonsultation. Skicka ett mail så ringer jag dig för att boka upp en tid som passar.
Med vänliga hälsningar,
Jörgen Magnusson, Leg. Naprapat
Trollhättan/Vänersborg
© Copyright 2025 Jörgen Magnusson. All Rights Reserved.