Ont i armbågen

Ont i armbågen är vanligt – men orsaken kan variera

Armbågen används i många vardagliga rörelser. Den hjälper oss att lyfta, bära, greppa, vrida, skjuta, dra och använda handen i olika positioner. Därför påverkas armbågen ofta av belastning från både hand, handled, underarm, överarm, axel och nacke.

När samspelet mellan muskler, senor, leder och nerver inte fungerar som det ska kan du få ont i armbågen. Ibland kommer smärtan efter en tydlig händelse, till exempel ett fall, ett ryck, ett tungt lyft eller en idrottsskada. Andra gånger kommer smärtan smygande över tid, ofta i samband med upprepade rörelser, grepparbete, träning, datorarbete eller ensidig belastning.

Många armbågsbesvär är inte farliga, men de kan ändå påverka vardag, arbete, sömn och träning mycket. Ofta går det att förbättra besvären med rätt rådgivning, anpassad belastning och stegvis träning.

Var kan det göra ont i armbågen?

Smärta i armbågen kan sitta på olika ställen. Var smärtan sitter ger ofta en ledtråd om vilken struktur som är irriterad.

Du kan till exempel ha ont:

• på utsidan av armbågen
• på insidan av armbågen
• på baksidan av armbågen
• framtill i armbågsvecket
• djupt inne i själva leden
• med strålande besvär ned i underarm, handled eller hand

Ibland känns smärtan tydligt lokal. Andra gånger är den mer diffus och kan variera beroende på aktivitet, belastning och armens position.

Vanliga orsaker till ont i armbågen

Det finns flera möjliga orsaker till armbågssmärta. I många fall handlar det om att någon del av armbågen eller underarmen har blivit överbelastad eller känslig. I andra fall kan besvären bero på nervpåverkan, stelhet i leden eller en tidigare skada.

Här går jag igenom några av de vanligaste orsakerna till ont i armbågen.

Tennisarmbåge – smärta på utsidan av armbågen

Tennisarmbåge är en vanlig orsak till smärta på utsidan av armbågen. Det medicinska namnet är lateral epikondyalgi. Det betyder förenklat att senfästet på utsidan av armbågen har blivit smärtkänsligt.

Trots namnet behöver du inte spela tennis för att få tennisarmbåge. Besvären är vanliga vid upprepade grepp, lyft, vridmoment och handledsrörelser.

En sena är den vävnad som förbinder muskel med ben. Vid tennisarmbåge är det ofta senor från underarmens muskler som blivit känsliga för belastning. Läs mer.

Vanliga symtom vid tennisarmbåge

• smärta på utsidan av armbågen
• ömhet när du trycker över utsidan av armbågen
• smärta vid grepp och lyft
• smärta när du lyfter med handflatan nedåt
• nedsatt greppstyrka på grund av smärta
• smärta vid vridmoment, till exempel när du öppnar en burk eller vrider ur en trasa

Besvären kan ibland börja ganska milt men bli mer tydliga om belastningen fortsätter utan anpassning.

Golfarmbåge – smärta på insidan av armbågen

Golfarmbåge ger smärta på insidan av armbågen. Det medicinska namnet är medial epikondyalgi. Det betyder förenklat att senfästet på insidan av armbågen har blivit smärtkänsligt.

Golfarmbåge kan uppstå vid upprepade grepp, lyft, drag, kast eller styrketräning. Även här behöver du inte spela golf för att få besvären.

Vanliga symtom vid golfarmbåge

• smärta på insidan av armbågen
• ömhet vid tryck över insidan av armbågen
• smärta vid grepparbete
• smärta när du böjer handleden mot motstånd
• trötthetskänsla i underarmen
• ibland smärta vid kast, drag eller tunga lyft

Golfarmbåge är ofta kopplat till belastning av underarmens muskler och senor.

Smärta på baksidan av armbågen

Smärta på baksidan av armbågen kan komma från flera olika strukturer. En vanlig orsak är irritation i tricepssenan. Triceps är muskeln på överarmens baksida som hjälper till att sträcka armbågen.

Besvär på baksidan av armbågen kan till exempel märkas vid armhävningar, dips, bänkpress, kast eller andra rörelser där du pressar armen rak mot motstånd.

Vanliga symtom

• smärta längst bak på armbågen
• smärta vid pressövningar
• smärta när du sträcker armbågen mot motstånd
• ömhet över baksidan av armbågen
• ibland svullnad eller irritation kring armbågen

Ibland kan en slemsäck på baksidan av armbågen bli irriterad. En slemsäck är en liten vätskefylld struktur som minskar friktion mellan olika vävnader. Om den blir irriterad kan området bli svullet, ömt och kännas spänt.

Smärta framtill i armbågen

Smärta framtill i armbågsvecket kan bland annat vara kopplat till bicepssenan. Biceps är muskeln på överarmens framsida. Den hjälper bland annat till att böja armbågen och vrida underarmen så att handflatan vänds uppåt.

Besvär framtill i armbågen kan ibland uppstå efter tunga lyft, dragövningar, ryck eller styrketräning.

Vanliga symtom

• smärta i armbågsvecket
• smärta vid lyft eller drag
• smärta när du vrider handflatan uppåt mot motstånd
• svaghetskänsla vid vissa lyft
• ömhet framtill i armbågen

Nervpåverkan i armbågen

Ibland beror armbågsbesvär på att en nerv blir irriterad. Nerver fungerar som kroppens signalsystem. De skickar information mellan hjärna, ryggmärg, muskler och hud.

En vanlig nerv som kan påverkas vid armbågen är ulnarisnerven. Den passerar på insidan av armbågen, där många känner igen känslan av att slå i “änkestöten”.

Vanliga symtom vid nervpåverkan

• domningar eller stickningar
• ilande eller brännande känsla
• symtom ut mot lillfinger och ringfinger
• svaghet eller fumlighet i handen
• besvär som ökar när armbågen är böjd länge
• obehag när armbågen vilar mot ett hårt underlag

Nervbesvär kan ibland påverkas av armbågen, men även av nacke, skuldra eller handled. Därför kan det vara viktigt att undersöka hela armens funktion.

Ledbesvär och stelhet i armbågen

Armbågsleden kan bli stel eller irriterad efter överbelastning, fall, slag, tidigare skada eller längre tids ensidig belastning.

Ledbesvär kan kännas annorlunda än senbesvär. Smärtan kan sitta djupare i leden och ibland vara kopplad till svårighet att böja eller sträcka armen helt.

Vanliga symtom

• stelhet i armbågen
• smärta i ytterlägen
• svårighet att sträcka armen helt
• hugg eller låsningskänsla
• svullnad
• smärta efter fall eller vridning

Om armbågen låser sig, svullnar tydligt eller inte går att röra normalt efter en skada bör den undersökas.

Varför får man ont i armbågen?

Ont i armbågen uppstår ofta när belastningen blir större än vad vävnaden just nu klarar av. Det behöver inte betyda att något är trasigt. Ofta handlar det om att senor, muskler, leder eller nerver har blivit känsliga och irriterade.

Vanliga orsaker kan vara:

• upprepade rörelser under längre tid
• mycket grepparbete
• tunga lyft
• plötslig ökning av träning
• arbete med verktyg
• datorarbete med ensidig belastning
• styrketräning med för snabb stegring
• fall eller slag mot armbågen
• stelhet eller nedsatt funktion i axel, nacke eller handled
• för lite återhämtning mellan belastningar

I många fall är det inte en enskild rörelse som orsakar besvären, utan den totala mängden belastning över tid.

När bör du söka vård för ont i armbågen?

Du bör söka vård om smärtan inte går över, om den påverkar vardag eller arbete, eller om du har svårt att använda armen normalt.

Det är särskilt viktigt att få armbågen bedömd om du har:

• kraftig smärta efter fall eller olycka
• tydlig svullnad eller felställning
• svårt att böja eller sträcka armbågen
• domningar, stickningar eller svaghet i handen
• tilltagande smärta trots avlastning
• rodnad, värmeökning eller feber
• nattlig smärta som inte påverkas av viloläge
• plötslig smärta och svaghet efter ett tungt lyft eller ryck

Om du är osäker är det ofta bättre att undersöka besvären tidigt än att gå länge med fel belastning.

Vad kan du göra själv vid ont i armbågen?

Vid armbågssmärta är det ofta bra att anpassa belastningen, men det betyder sällan att armen behöver vila helt.

Total vila under lång tid kan ibland göra armen mer känslig. Målet är oftast att hitta en lagom nivå av rörelse och belastning där armbågen får vara aktiv utan att besvären tydligt ökar.

Praktiska råd

• minska tillfälligt aktiviteter som tydligt provocerar smärtan
• undvik upprepade tunga grepp under en period
• variera arbetsställning
• ta korta pauser vid ensidigt arbete
• håll handleden mer neutral vid lyft
• lyft nära kroppen när det går
• fördela belastningen mellan båda händerna
• öka träning gradvis i stället för snabbt
• följ hur armbågen reagerar samma dag och dagen efter

En användbar riktlinje är att lätt smärta under aktivitet ofta kan vara acceptabelt, men smärtan bör inte öka tydligt efteråt eller dagen efter.

Träning vid ont i armbågen

Träning är ofta en viktig del av behandlingen, särskilt vid besvär från senor och muskler. Rätt träning kan hjälpa armbågen att tåla belastning bättre igen.

I början kan träningen behöva vara lätt och kontrollerad.
Senare kan belastningen stegvis ökas.

Exempel på träning som kan användas:

• lätt rörlighetsträning
• greppövningar
• statisk träning
• långsamma styrkeövningar för handled och underarm
• träning för axel och skulderblad vid behov
• successiv återgång till arbete, gym eller idrott

Statisk träning kallas ibland isometrisk träning. Det betyder att muskeln spänner sig utan att leden rör sig, till exempel när du håller emot ett motstånd utan att armen rör sig.

Det viktiga är inte bara vilken övning du gör, utan även hur tungt, hur ofta och hur mycket du tränar. Om du vill läsa mer om hur du kan tänka kring belastning och progression, läs mer här.

Behandling hos naprapat vid ont i armbågen

Vid en undersökning försöker jag först ta reda på vilken typ av armbågsbesvär det handlar om. Smärta på utsidan av armbågen behandlas inte alltid på samma sätt som smärta på insidan, nervbesvär eller ledstelhet.

En bedömning kan innehålla:

• genomgång av dina symtom
• frågor om arbete, träning och vardagsbelastning
• undersökning av armbågens rörlighet
• test av styrka och smärta vid belastning
• bedömning av handled, axel och nacke vid behov
• tester för muskler, senor, leder och nerver
• rådgivning kring belastning och återhämtning

Behandlingen anpassas efter vad undersökningen visar.

Den kan exempelvis bestå av:

• råd om belastning och aktivitet
• individuell rehabträning
• stegvis ökning av styrka och tålighet
• manuell behandling av muskler och leder
• rörlighetsövningar
• ergonomiska råd
• plan för återgång till träning, arbete eller idrott

Målet är inte bara att minska smärtan, utan att hjälpa armen att klara den belastning du behöver i vardag, arbete och träning.
Hur bokar du tid hos mig? Läs mer.

Hur lång tid tar det att bli bra?

Det varierar. En lätt irritation kan förbättras relativt snabbt om belastningen justeras i tid. Mer långvariga senbesvär, som tennisarmbåge eller golfarmbåge, kan ta längre tid.

Det är vanligt att besvären går upp och ned under rehabiliteringen. Det betyder inte alltid att något är fel. Ofta behöver belastningen justeras, men träningen kan ändå fortsätta på rätt nivå.

Läkningstiden kan påverkas av:

• hur länge du haft besvären
• hur mycket armen belastas i vardagen
• om du kan anpassa arbete eller träning
• om det finns nervsymtom
• hur snabbt belastningen ökas
• sömn, stress och återhämtning
• tidigare skador i arm, axel eller nacke

Vid långvariga besvär är det ofta extra viktigt med en tydlig plan och stegvis progression.

Vanliga frågor om ont i armbågen

Är tennisarmbåge en inflammation?

Tennisarmbåge beskrivs ofta som en inflammation, men vid långvariga besvär handlar det sällan om en klassisk inflammation. Det är ofta mer hjälpsamt att se det som en överbelastning eller irritation i senfästet, där området blivit känsligt för belastning.

Jag har fått kraftig värk i armbågen och överarmen efter jag föll med min cykel, vem kan hjälpa mig?

Det är i samband med olyckor där kraftig smärta och eller svullnad uppstår vid olyckan eller närmaste dagarna alltid viktigt att uppsöka någon som kan undersöka dig. Detta ska ske skyndsamt, helst så snart det är möjligt. 1177 beskriver mer om skador armbågen och överarmen.

Behöver jag vila helt?

Ofta är det bättre att anpassa belastningen än att vila helt. Armbågen behöver vanligtvis fortsatt rörelse och gradvis träning, men på en nivå som inte förvärrar besvären.

Kan ont i armbågen komma från nacken?

Ja, ibland kan smärta, domningar eller stickningar i armen påverkas av nacke, skuldra eller nervsystem. Därför kan det ibland vara viktigt att undersöka mer än bara själva armbågen.

Är det farligt att träna med lite smärta?

Lätt smärta kan ibland vara acceptabelt vid rehab, men smärtan ska vara kontrollerbar. Smärtan bör inte öka tydligt under passet, efteråt eller dagen efter.

När behövs röntgen?

Röntgen behövs oftast inte vid typiska överbelastningsbesvär. Det kan däremot vara aktuellt efter trauma, vid misstanke om fraktur, tydlig svullnad, låsning, kraftigt nedsatt rörlighet eller om symtomen inte stämmer med vanliga belastningsbesvär.

Kan jag fortsätta arbeta med ont i armbågen?

Ofta går det bra att fortsätta arbeta, men belastningen kan behöva anpassas. Det kan handla om att minska tunga lyft, variera arbetsmoment, ta fler pauser eller undvika upprepade grepp under en period.

Sammanfattning