Blog No Sidebar

Huvudvärk, spänningshuvudvärk

Spänningshuvudvärk

huvudvärk, kvinna hos kiropraktor, naprapat eller fysioterapeut

Den allra vanligaste typen av huvudvärk är ”Huvudvärk av spänningstyp”. Det är en helt ofarlig variant av huvudvärk även om den kan vara mycket jobbig.

Spänningshuvudvärk uppstår ofta i samband med någon form av bakomliggande stress. Men det finns även några undantag. Hur vet du om din huvudvärk är just spänningshuvudvärk?

Här är några vanliga kännetecken:

  • Smärtans karaktär: Dov, tryckande, molande (”som ett band runt huvudet”).
  • Intensitet: Lätt till måttlig.
  • Lokalisation: Bilateral (på båda sidor av huvudet).
  • Varaktighet: Från 30 minuter till flera dagar (beroende på om den är episodisk eller kronisk).
  • Förvärras inte av fysisk aktivitet.
  • Ingen eller endast mild ljus- eller ljudkänslighet (men aldrig båda).
  • Inget illamående eller kräkningar.
  • Ömhet i nack- eller tuggmuskulatur är vanligt.

 

1. Episodisk spänningshuvudvärk

Färre dagar än 15 dagar/månad.

Delas upp i:

  • Infrequent episodic (<1 dag/månad).
  • Frequent episodic (1–14 dagar/månad).

2. Kronisk spänningshuvudvärk

Fler än 15 dagar/månad i >3 månader.

3. Sannolik spänningshuvudvärk

Används om en eller flera kriterier inte uppfylls helt, men symtomen överensstämmer mest med spänningshuvudvärk.

MYCKET VIKTIG INFORMATION

Det finns tillfällen då du har huvudvärk då du är tvungen att kontakta sjukvården. Läs igenom de röda flaggor här nedan som beskriver detta. Om detta stämmer in enligt nedan. Så behöver du utreda din huvudvärk via utbildad legitimerad vårdpersonal. 

Röda flaggor (”Red flags”) – När huvudvärk bör utredas akut

🚨 Red flags som kräver omedelbar (akut) utredning:

💥 Plötslig, intensiv debut (”åskknallshuvudvärk”)

  • Kan tyda på subaraknoidalblödning.
  • Ska alltid utredas akut med DT hjärna.

🧠 Huvudvärk med fokala neurologiska symtom

  • T.ex. förlamning, känselbortfall, synpåverkan, afasi, ataxi.
  • Misstänk stroke, tumör, sinustrombos, encefalit.
  • Kräver omedelbar bedömning.

😵 Medvetandepåverkan, förvirring eller kramper

  • Tecken på allvarlig CNS-påverkan (t.ex. meningit, blödning, tumör).
  • Akut handläggning.

🧴 Feber + nackstelhet + huvudvärk

  • Misstänk meningit/encefalit.
  • Akutremiss för lumbalpunktion och antibiotika iv.

🤰 Gravid eller postpartum med huvudvärk

  • Risk för t.ex. preeklampsi, sinustrombos eller blödning.
  • Alltid akut bedömning.

🪖 Huvudvärk efter trauma (särskilt med medvetandeförlust, kräkningar eller neurologiska symtom)

  • Misstänk intrakraniell blödning eller skallfraktur.
  • Omedelbar DT och observation.

💨 Huvudvärk som utlöses vid ansträngning, hosta, samlag

  • Kan vara tecken på blödning eller annan intrakraniell patologi.
  • Bör bedömas akut, särskilt om den är nytillkommen eller kraftig.

Spänningshuvudvärk är den vanligaste typen av huvudvärk och upplevs ofta som ett tryckande, molande band runt huvudet – särskilt över pannan, tinningarna eller bakhuvudet. Den kan vara allt från lätt till medelsvår och vara i allt från en halvtimme till flera dagar.

Orsaker till spänningshuvudvärk:

Spänningshuvudvärk beror inte på en enskild orsak utan är oftast multifaktoriell. Några vanliga bidragande faktorer är:

  • Muskelspänningar i nacke, skuldror och käkar (t.ex. från dålig hållning, stillasittande arbete, eller tandpressning).
  • Stress och psykisk anspänning.
  • Sömnbrist eller oregelbundna sömnvanor.
  • Ögonansträngning, t.ex. vid skärmarbete.
  • Felaktig ergonomi, särskilt vid kontorsarbete.
  • Otillräcklig fysisk aktivitet.

Egenvård och förebyggande åtgärder:

Det finns flera saker du kan göra själv för att minska eller förebygga spänningshuvudvärk:

💆‍♂️ Avslappning och stresshantering

  • Avslappningsövningar, meditation eller andningstekniker.
  • Mindfulness och medveten närvaro.
  • Fritidsaktiviteter som ger avkoppling och glädje.

🧘‍♀️ Rörelse och träning

  • Regelbunden fysisk aktivitet (promenader, simning, cykling).
  • Rörlighetsträning för nacke, axlar och bröstrygg.
  • Styrketräning av hållningsmuskulaturen.

💻 Förbättra arbetsmiljön

  • Ergonomisk arbetsställning – justera stol, bord, skärm, tangentbord.
  • Ta regelbundna pauser, helst var 30:e till 45:e minut.
  • Växla arbetsposition (ex. stå och jobba en stund).

💤 Sömn och återhämtning

  • Skapa goda kvällsrutiner.
  • Prioritera tillräckligt med sömn.

🍽️ Livsstil

  • Drick tillräckligt med vatten – vätskebrist kan bidra till huvudvärk.
  • Regelbundna måltider.
  • Undvik överkonsumtion av koffein och alkohol.
Naprapat Jörgen Magnusson

Om du är osäker på varför du har osäker bör du alltid söka vård. Det är väldigt ovanligt att huvudvärken beror på någon allvarlig orsak. Oavsett så är den jobbig att leva med. Den påverkar dig, dina nära och kära, dina kollegor… men framför allt så hindrar den just dig själv ifrån att leva ett mer avslappnat, aktivt och roligt liv.

Boka en tid idag för att få hjälp och råd.
Jag gissar att har du läst så här långt… så har du gjort det av en orsak?

Med vänliga hälsningar
/Jörgen Magnusson, Legitimerad Naprapat

Läs mer
Ansträngningshuvudvärk - Träningshuvudvärk

Träningshuvudvärk, vad är det?

HUVUDVÄRK

Får du återkommande huvudvärk när du tränar eller anstränger dig? Du är inte ensam.

Ansträngningshuvudvärk - Träningshuvudvärk
Huvudvärk

Johan söker hjälp för sin huvudvärk

Dr. Eriksson: Hej och välkommen! Jag heter Dr. Eriksson och är allmänläkare här på vårdcentralen. Vad kan jag hjälpa dig med idag?

 

Johan: Hej, jag heter Johan. Jag har haft återkommande huvudvärk och hoppas få hjälp med det.

 

Dr. Eriksson: Trevligt att träffa dig, Johan. Kan du berätta när din huvudvärk brukar uppstå? Är det i samband med någon särskild aktivitet?

 

Johan: Ja, den kommer oftast under eller efter intensiv fysisk träning, särskilt när jag anstränger mig hårt.

 

Dr. Eriksson: Hur skulle du beskriva smärtan? Är den pulserande eller tryckande? Var på huvudet känns den?

 

Johan: Det är en dunkande smärta som känns på båda sidor av huvudet, särskilt i bakhuvudet.

 

Dr. Eriksson: Hur länge varar huvudvärken vanligtvis efter träning?

 

Johan: Det varierar, men oftast går den över inom några timmar, ibland kan den sitta i upp till ett dygn.

 

Dr. Eriksson: Upplever du några andra symtom tillsammans med huvudvärken, som illamående eller ljuskänslighet?

 

Johan: Nej, det är mest själva huvudvärken. Jag känner mig inte illamående och är inte särskilt känslig för ljus eller ljud.

 

Dr. Eriksson: Har du märkt om vissa typer av träning eller specifika förhållanden, som varmt väder eller träning på hög höjd, gör huvudvärken värre?

 

Johan: Ja, det verkar bli värre när det är varmt ute eller om jag tränar på hög höjd.

 

Dr. Eriksson: Tack för att du delade denna information. Baserat på dina beskrivningar tyder det på att du har ansträngningshuvudvärk, även kallad träningshuvudvärk. Det finns många olika typer av huvudvärkstyper som påminner om varandra. Men orsakerna är olika. Just denna diagnosen kallas för Ansträngningshuvudvärk och har diagnoskoden G44.8 enligt ICD-10.

 

Johan: Vad innebär det? Är det allvarligt?

 

Dr. Eriksson: Ansträngningshuvudvärk är en typ av huvudvärk som utlöses av intensiv fysisk aktivitet. Den exakta orsaken är inte helt klarlagd, men det tros bero på förändringar i blodflödet och trycket i huvudet vid ansträngning. Det är oftast ofarligt, men kan vara besvärligt.

 

Johan: Finns det något jag kan göra för att minska eller förhindra huvudvärken?

 

Dr. Eriksson: Absolut. Här är några rekommendationer:

 

  • Uppvärmning: Se till att värma upp ordentligt innan du påbörjar intensiv träning. En gradvis ökning av intensiteten kan hjälpa kroppen att anpassa sig.
  • Undvik utlösande faktorer: Försök att undvika träning i extremt varmt väder eller på hög höjd, eftersom dessa förhållanden kan öka risken för huvudvärk.
  • Hydrering: Håll dig välhydrerad både före, under och efter träning för att förebygga huvudvärk relaterad till vätskebrist.
  • Träningsintensitet: Om möjligt, minska intensiteten på träningen eller undvik de aktiviteter som utlöser huvudvärken.
 

Johan: Det låter rimligt. Finns det några mediciner som kan hjälpa?

 

Dr. Eriksson: I vissa fall kan förebyggande medicinering övervägas, särskilt om livsstilsförändringar inte ger tillräcklig lindring. Läkemedel som propranolol eller NSAID kan användas, men det är viktigt att diskutera detta med en läkare för att avgöra vad som är lämpligt för dig.

 

Johan: Jag förstår. Finns det andra typer av huvudvärk som liknar ansträngningshuvudvärk?

 

Dr. Eriksson: Ja, det finns flera huvudvärkstyper med liknande symtom:

  • Spänningshuvudvärk: Denna typ är vanligt förekommande och kännetecknas av en tryckande eller molande smärta, ofta beskrivs det som ett band runt huvudet. Den kan vara episodisk eller kronisk och är vanligtvis av mild till måttlig intensitet.
  • Migrän: Migrän innebär en kraftig, pulserande huvudvärk som ofta är ensidig. Den kan åtföljas av illamående, kräkningar och ljus- eller ljudkänslighet. Fysisk aktivitet kan förvärra migränen.
  • Cervikogen huvudvärk: Denna typ orsakas av problem i nacken och smärtan är oftast ensidig, startar i nackregionen och strålar framåt mot tinningen eller ögat. Rörelser i nacken kan förvärra smärtan

 

Johan: Hur kan jag veta vilken typ av huvudvärk jag har?

 

Dr. Eriksson: Diagnosen ställs genom en noggrann anamnes och fysisk undersökning. Det är viktigt att notera när huvudvärken uppstår, dess karaktär, varaktighet och eventuella associerade symtom. Att föra en huvudvärksdagbok kan vara till stor hjälp för att identifiera mönster och utlösande faktorer.

 

Johan: Tack för all information. Jag ska försöka följa dina råd och se om det hjälper.

 

Dr. Eriksson: Det låter bra. Om huvudvärken fortsätter eller förvärras, tveka inte att boka en ny tid så kan vi diskutera ytterligare behandlingsalternativ.

Naprapat Jörgen Magnusson

Det finns en hel uppsjö av olika typer huvudvärk. De vanligaste vi kanske tänker på är Spänningshuvudvärk och Migrän. Både Spänningshuvudvärk och Migrän har flera olika varianter.

Några exempel på Spänningshuvudvärk är Episodisk, Kronisk eller Sannolik huvudvärk. De olika underdiagnoserna för spänningshuvudvärk – episodisk, kronisk och sannolik spänningshuvudvärk – skiljer sig främst i frekvens, varaktighet och hur säkra kriterierna för diagnos är. Jag kan beskriva skillnaden på dessa för att ni ska förstå lite bättre. Om vi i stället hade pratat om Migrän, så finns det ännu fler olika varianter. Alla skiljer sig ifrån varandra både till sättet och hur man behöver anpassa den hjälp som behövs.

Har ni fler frågor om huvudvärk så är ni välkomna att boka en tid eller skriva till mig. Så lovar jag att svara så gott det går. Om du har en huvudvärk som du inte blir av med, den är återkommande och besvärar dig. Boka en tid och ta reda på vad du kan göra för att förstå dig på din huvudvärk bättre och förhoppningsvis bli av med den.

Episodisk spänningshuvudvärk (ESH)

Vanligaste formen.

    • Frekvens: < 15 dagar per månad.
    • Varaktighet: Från 30 minuter upp till 7 dagar per attack.

Symtom:

    • Dov, tryckande, icke-pulserande smärta.
    • Bilateral lokalisation (båda sidor).
    • Lätt till måttlig intensitet.
    • Förvärras inte av fysisk aktivitet.
    • Ingen illamående (kan ha ljus- eller ljudkänslighet, men inte båda).

Orsak: Ofta kopplat till stress, trötthet, dålig arbetsställning.

 

Kronisk spänningshuvudvärk (KSH)

Mer ihållande och funktionsnedsättande.

  • Frekvens: ≥ 15 dagar/månad i minst 3 månader.
  • Varaktighet: Nästan daglig, kan vara konstant under dygn.
  • Symtom: Som vid episodisk, men ofta mer intensivt och långdraget.
    • Lätt illamående kan förekomma, men ej kräkningar.
    • Kan ha ökad känslighet för ljus eller ljud (inte båda samtidigt).
    • Vanliga följder: Påverkan på livskvalitet, sömn och humör.

 

Sannolik spänningshuvudvärk

Används när kriterierna inte uppfylls helt men är nära.

  • Frekvens & varaktighet: Varierande.
  • Diagnos: Får denna klassificering när ett eller flera kriterier saknas för ESH eller KSH.
  • Vanlig orsak: Brist på information (t.ex. patienten minns inte alla detaljer), eller symtombilden är blandad men ändå mest lik spänningshuvudvärk.
Läs mer
Smärta, vad är det?

Kort om smärta.

Smärta varnar och skyddar kroppen. Den påverkas bland annat av biologiska, psykologiska och sociala faktorer. Vid rehabträning är viss smärta okej, men belastningen bör anpassas för att undvika försämring. Kom ihåg smärtskalan från 0-10. Där 0 är smärtfritt och 10 är värsta tänkbara smärtan. En okay smärtnivå under aktivitet är 3 – 4. Smärtan bör eftar aktivitet klinga av och dagen efter bör den vara som innan aktiviteten eller minskad. Det finns undantag, i dessa fall kommer din vårdgivare uppmärksamma dig på detta. Vill du läsa lite mer om smärta klicka här.

Läs mer
ont i armbågen

Smärtlindring idag…

ryggskott
Knäsmärta

SMÄRTA

Smärtlindring är ett stort ämne. Den smärta som kommer ifrån vårt rörelseorgan; skelett, leder, muskler, senor och ligament samt nervsystemet. Är områden som vi i viss utsträckning mer eller mindre enkelt kan hjälpa oss själva med. Ibland kan vi behöva hjälp av någon att förstå vad det är mer specifikt vi har besvär ifrån. Innan vi vet hur vi kan lindra värken. Du kan exempelvis få hjälp från naprapat, fysioterapeut, kiropraktor med undersökningen och få råd om just dina besvär.

Om du känner sig osäker på om du bör söka vård eller inte, så bör du alltid kontakta vårdpersonal för att rådfråga dessa. Att ringa 1177 kan vara en bra start. De kan hänvisa dig vidare till rätt vård. Om du har stora besvär med värk och behöver hjälp men inte har möjlighet att få tid hos Närhälsan tillräckligt fort. Kan jourakuten va ett bra alternativ. 1177 kan hänvisa dig vidare till vart din jourakuten finns. Om du däremot har så kraftiga besvär eller symtom av någon form att du misstänker att du behöver akut vård. Då ska du alltid ringa 112. De avgör om du behöver hämtas av ambulans eller om det går bra att du tar dig till akuten på annat vis.

Olika typer av smärtlindring

Fysikaliska och manuella metoder

Naprapati, fysioterapi och kiropraktik

Behandling av muskel- och ledsmärtor genom manipulation, mobilisering och mjukdelsbehandling.

Massage

Ökar blodcirkulationen, minskar muskelspänningar och frisätter endorfiner.

TENS (Transkutan Elektrisk Nervstimulering)

Elektriska impulser blockerar smärtsignaler och stimulerar frisättning av kroppens egna smärtlindrare.

Kyla och värme

  • Kyla minskar inflammation och dämpar nervimpulser.
  • Värme ökar blodcirkulationen och minskar muskelspänningar.

Akupunktur

Stimulerar nervsystemet och ökar frisättningen av smärtlindrande substanser.

Medicinsk smärtlindring

Läkemedel

  • Paracetamol – Används vid mild till måttlig smärta, exempelvis huvudvärk och muskelsmärta.
  • NSAID (t.ex. ibuprofen, naproxen) – Minskar inflammation och smärta, ofta vid led- och muskelsmärta.
  • Opioider (t.ex. morfin, oxykodon) – För kraftig smärta, exempelvis vid operationer eller cancer. Kan ge beroende.
  • Lokalanestetika (t.ex. lidokain) – Bedövning vid kirurgi och vissa nervsmärtor.
  • Antidepressiva och antiepileptika – Används ibland vid nervsmärta.

Psykologiska och alternativa metoder

Mindfulness och avslappningstekniker

Minskad stress och ökad smärttolerans genom andning, meditation och mental träning.

Kognitiv beteendeterapi (KBT)

Hjälper vid långvarig smärta genom att förändra tankemönster och coping-strategier.

Hypnos

Kan påverka smärtupplevelsen genom suggestion och avslappning.

Diet och näring

En antiinflammatorisk kost kan minska kronisk smärta, exempelvis genom omega-3 och antioxidanter.

Interventionella smärtbehandlingar

Interventionella smärtmetoder används ofta för patienter med kronisk smärta och kan ge långvarig lindring när andra metoder inte räcker.

Exempel på interventionella smärtbehandlingar:

Kortisoninjektioner

  • Används vid inflammation i leder, senfästen eller slemsäckar.
  • Minskar svullnad och smärta.
  • Vanligt vid artros, bursit och tendinit.

Nervblockader

  • Injektion av lokalbedövning och ibland steroider runt smärtande nerver.
  • Temporärt eller långvarigt smärtlindrande, beroende på metod.
  • Exempel: Facettledsblockad vid ryggsmärta.

Radiofrekvensablation (RFA)

  • Värme skapas via radiofrekvensvågor och används för att inaktivera smärtsamma nerver.
  • Effektiv vid kronisk ryggsmärta och nervsmärta.

Epidural steroidinjektion

  • Kortison injiceras i epiduralrummet kring ryggmärgen.
  • Används vid ischias, diskbråck eller spinal stenos.

Spinal stimulering (ryggmärgsstimulering, SCS)

  • Elektroder placeras nära ryggmärgen för att störa smärtsignaler med elektriska impulser.
  • Används vid svår kronisk smärta som neuropati.

Intraartikulära injektioner

  • Injektioner direkt i leden, ofta med hyaluronsyra eller kortison, vid artros.

Kirurgiska ingrepp

  • Sista utväg vid långvarig och svår smärta som inte svarar på andra behandlingar.
  • Exempel: Diskektomi vid diskbråck eller ledprotes vid svår artros.
  •  
Läs mer
Legitimerad Naprapat i Trollhättan/Vänersborg.

Om Naprapat.pro

Naprapat.pro

Jag som skriver på denna hemsida heter Jörgen Magnusson.

Här på sidan är tanken att:

  1. Ni ska hitta information om vem jag är. Vad naprapati är för något. Vilken hjälp ni kan få hos mig.
  2. Hitta hur man gör för att boka tid och vart jag finns.

I början av min karriär hade jag mottagning i Vänersborg och Trollhättan. Mellan 2006 till 2024 har jag bott och varit verksam i Göteborgs omnejd.

Tanken är att nu under 2025 få fotfäste i Trollhättan och Vänersborg igen.

 

Denna gången hoppas jag på att bygga en verksamhet med flertalet olika vårdgivare under samma tak. Naprapater, Fysioterapeuter, Kiropraktorer, Specialistläkare inom olika områden, Sjuksköterskor, Psykologer, osv . . .

SPECIALISTLÄKARNA i Trollhättan

För att lyckas med ovanstående har jag inlett en kontakt med Specialistläkarna i Trollhättan (www.specialistlakarna.nu) Här har många olika specialister redan samlats på samma plats och fler kommer det bli.

FÖR DIG SOM KUND

Betyder detta att väldigt mycket kompetens finns på en och samma plats. Det innebär att det finns otroligt bra förutsättningar för bra kommunikation mellan alla vårdgivare. Mindre risk att helhetsbilden försvinner… Ökad risk för att du får den vård du behöver!

patientresa

MÅL

Att närmsta åren få möjligheten att bygga en verksamhet där du som kund är i centrum av vården. På riktigt. Utan att du behöver fara runt över hela landet för att få den hjälp med smärta och värk i kroppen du behöver.

Läs mer

Friheten av att kunna röra sig

Nackspärr
ryggskott

Visst är det härligt när vi inte känner att kroppen hindrar dig från att röra på dig.
När du vaknar på morgonen och kropp och hjärna talar om för dig:
– DU ÄR REDO – UPP OCH HOPPA!

I stället för:
– Vänta lite, känn efter, börja röra dig försiktigt. Akta dig för snabba rörelser!
…och tydligt signalerar vid de första rörelserna du gör… stelheten i musklerna, lederna har inte riktigt den möjlighet att böja sig som du hade önskat dig… Du börjar försiktigt sträcka och böja en led åt gången tills det börjar kännas något bättre. Till slut kommer du upp ur sängen och först efter en stunds rörelse börjar det kännas… låt oss säga bättre.
…under dagen börjar tröttheten i kroppen bli allt mer påtalig och lagom tills du kommer hem efter dagen på jobbet, vill du inget annat än att krypa ned i soffan. Humöret är inte heller på topp.

Låt oss hoppas att de flesta av oss önskar sig den första varianten. Om du nu är en av dem som dagligen har besvär med värk i kroppen. Så finns det mycket bra hjälp att få när du känner att du fått nog. Efter att hjälpt människor i över 20 år med smärta och värk i kroppen, så är jag helt säker på att jag kan hjälpa de flesta människor att få en mer behaglig vardag. Men minskad värk, större insikt om hur dom kan hjälpa sig själva och vid behov ge dem en kortare insatts med hjälp av behandling och riktigt bra råd.

Våran kropp är gjord för att röra på sig. Dagens samhälle… motarbetar oss ofta inom detta området. Men oftast är det enkla råd som inte kräver så stora förändringar. För att ge kropp och själ riktigt goda förutsättningar till ett oftast smärtfritt liv.

Vill du veta mer?
Boka en digital rådgivningstid eller ett fysiskt besök, mottagningen finns i Trollhättan. De fysiska besöken kan du boka online.
Önskar du en videokonsultation. Skicka ett mail så ringer jag dig för att boka upp en tid som passar.

Med vänliga hälsningar,
Jörgen Magnusson, Leg. Naprapat
Trollhättan/Vänersborg

 

Läs mer