Metylfenidat och aptit – en välkänd men ofta underskattad effekt
Regelbundna måltider vid behandling med metylfenidat – en personlig reflektion Det…
Läs mer
Etikett: Värk
Smärta i ländryggen – så går ett besök hos naprapat till
Naprapat hjälper dig med din ländrygg. Att ha ont i ländryggen…
Läs mer
Kort om smärta.
Smärta varnar och skyddar kroppen. Den påverkas bland annat av biologiska, psykologiska och sociala faktorer. Vid rehabträning är viss smärta okej, men belastningen bör anpassas för att undvika försämring. Kom ihåg smärtskalan från 0-10. Där 0 är smärtfritt och 10 är värsta tänkbara smärtan. En okay smärtnivå under aktivitet är 3 – 4. Smärtan bör eftar aktivitet klinga av och dagen efter bör den vara som innan aktiviteten eller minskad. Det finns undantag, i dessa fall kommer din vårdgivare uppmärksamma dig på detta. Vill du läsa lite mer om smärta klicka här.
Smärtlindring idag…
SMÄRTA
Smärtlindring är ett stort ämne. Den smärta som kommer ifrån vårt rörelseorgan; skelett, leder, muskler, senor och ligament samt nervsystemet. Är områden som vi i viss utsträckning mer eller mindre enkelt kan hjälpa oss själva med. Ibland kan vi behöva hjälp av någon att förstå vad det är mer specifikt vi har besvär ifrån. Innan vi vet hur vi kan lindra värken. Du kan exempelvis få hjälp från naprapat, fysioterapeut, kiropraktor med undersökningen och få råd om just dina besvär.
Om du känner sig osäker på om du bör söka vård eller inte, så bör du alltid kontakta vårdpersonal för att rådfråga dessa. Att ringa 1177 kan vara en bra start. De kan hänvisa dig vidare till rätt vård. Om du har stora besvär med värk och behöver hjälp men inte har möjlighet att få tid hos Närhälsan tillräckligt fort. Kan jourakuten va ett bra alternativ. 1177 kan hänvisa dig vidare till vart din jourakuten finns. Om du däremot har så kraftiga besvär eller symtom av någon form att du misstänker att du behöver akut vård. Då ska du alltid ringa 112. De avgör om du behöver hämtas av ambulans eller om det går bra att du tar dig till akuten på annat vis.
Olika typer av smärtlindring
Fysikaliska och manuella metoder
Naprapati, fysioterapi och kiropraktik
Behandling av muskel- och ledsmärtor genom manipulation, mobilisering och mjukdelsbehandling.
Massage
Ökar blodcirkulationen, minskar muskelspänningar och frisätter endorfiner.
TENS (Transkutan Elektrisk Nervstimulering)
Elektriska impulser blockerar smärtsignaler och stimulerar frisättning av kroppens egna smärtlindrare.
Kyla och värme
- Kyla minskar inflammation och dämpar nervimpulser.
- Värme ökar blodcirkulationen och minskar muskelspänningar.
Akupunktur
Stimulerar nervsystemet och ökar frisättningen av smärtlindrande substanser.
Medicinsk smärtlindring
Läkemedel
- Paracetamol – Används vid mild till måttlig smärta, exempelvis huvudvärk och muskelsmärta.
- NSAID (t.ex. ibuprofen, naproxen) – Minskar inflammation och smärta, ofta vid led- och muskelsmärta.
- Opioider (t.ex. morfin, oxykodon) – För kraftig smärta, exempelvis vid operationer eller cancer. Kan ge beroende.
- Lokalanestetika (t.ex. lidokain) – Bedövning vid kirurgi och vissa nervsmärtor.
- Antidepressiva och antiepileptika – Används ibland vid nervsmärta.
Psykologiska och alternativa metoder
Mindfulness och avslappningstekniker
Minskad stress och ökad smärttolerans genom andning, meditation och mental träning.
Kognitiv beteendeterapi (KBT)
Hjälper vid långvarig smärta genom att förändra tankemönster och coping-strategier.
Hypnos
Kan påverka smärtupplevelsen genom suggestion och avslappning.
Diet och näring
En antiinflammatorisk kost kan minska kronisk smärta, exempelvis genom omega-3 och antioxidanter.
Interventionella smärtbehandlingar
Interventionella smärtmetoder används ofta för patienter med kronisk smärta och kan ge långvarig lindring när andra metoder inte räcker.
Exempel på interventionella smärtbehandlingar:
Kortisoninjektioner
- Används vid inflammation i leder, senfästen eller slemsäckar.
- Minskar svullnad och smärta.
- Vanligt vid artros, bursit och tendinit.
Nervblockader
- Injektion av lokalbedövning och ibland steroider runt smärtande nerver.
- Temporärt eller långvarigt smärtlindrande, beroende på metod.
- Exempel: Facettledsblockad vid ryggsmärta.
Radiofrekvensablation (RFA)
- Värme skapas via radiofrekvensvågor och används för att inaktivera smärtsamma nerver.
- Effektiv vid kronisk ryggsmärta och nervsmärta.
Epidural steroidinjektion
- Kortison injiceras i epiduralrummet kring ryggmärgen.
- Används vid ischias, diskbråck eller spinal stenos.
Spinal stimulering (ryggmärgsstimulering, SCS)
- Elektroder placeras nära ryggmärgen för att störa smärtsignaler med elektriska impulser.
- Används vid svår kronisk smärta som neuropati.
Intraartikulära injektioner
- Injektioner direkt i leden, ofta med hyaluronsyra eller kortison, vid artros.
Kirurgiska ingrepp
- Sista utväg vid långvarig och svår smärta som inte svarar på andra behandlingar.
- Exempel: Diskektomi vid diskbråck eller ledprotes vid svår artros.
Friheten av att kunna röra sig
Visst är det härligt när vi inte känner att kroppen hindrar dig från att röra på dig.
När du vaknar på morgonen och kropp och hjärna talar om för dig:
– DU ÄR REDO – UPP OCH HOPPA!
I stället för:
– Vänta lite, känn efter, börja röra dig försiktigt. Akta dig för snabba rörelser!
…och tydligt signalerar vid de första rörelserna du gör… stelheten i musklerna, lederna har inte riktigt den möjlighet att böja sig som du hade önskat dig… Du börjar försiktigt sträcka och böja en led åt gången tills det börjar kännas något bättre. Till slut kommer du upp ur sängen och först efter en stunds rörelse börjar det kännas… låt oss säga bättre.
…under dagen börjar tröttheten i kroppen bli allt mer påtalig och lagom tills du kommer hem efter dagen på jobbet, vill du inget annat än att krypa ned i soffan. Humöret är inte heller på topp.
Låt oss hoppas att de flesta av oss önskar sig den första varianten. Om du nu är en av dem som dagligen har besvär med värk i kroppen. Så finns det mycket bra hjälp att få när du känner att du fått nog. Efter att hjälpt människor i över 20 år med smärta och värk i kroppen, så är jag helt säker på att jag kan hjälpa de flesta människor att få en mer behaglig vardag. Men minskad värk, större insikt om hur dom kan hjälpa sig själva och vid behov ge dem en kortare insatts med hjälp av behandling och riktigt bra råd.
Våran kropp är gjord för att röra på sig. Dagens samhälle… motarbetar oss ofta inom detta området. Men oftast är det enkla råd som inte kräver så stora förändringar. För att ge kropp och själ riktigt goda förutsättningar till ett oftast smärtfritt liv.
Vill du veta mer?
Boka en digital rådgivningstid eller ett fysiskt besök, mottagningen finns i Trollhättan. De fysiska besöken kan du boka online.
Önskar du en videokonsultation. Skicka ett mail så ringer jag dig för att boka upp en tid som passar.
Med vänliga hälsningar,
Jörgen Magnusson, Leg. Naprapat
Trollhättan/Vänersborg
© Copyright 2025 Jörgen Magnusson. All Rights Reserved.