Här får du en enkel guide till olika medicinska ord som ofta återkommer i journaler skrivna av ortopeder, fysioterapeuter, naprapater och kiropraktorer. Många patienter tar med sig journalkopior till sitt besök. Det kan vara anteckningar från tidigare vårdkontakter, röntgensvar, remisser eller operationsberättelser. Ofta finns där ord som känns svåra, tekniska eller onödigt krångliga.

Frustrerad? Du är inte ensam.

Journaler skrivs främst för att vårdpersonal snabbt och tydligt ska kunna förstå varandra. Samtidigt handlar innehållet om din kropp, dina besvär och din behandling. Därför är det viktigt att du också får en rimlig chans att förstå vad som faktiskt står.

 

I det här inlägget går vi igenom vad orden kongruent och inkongruent betyder. Du får också en tydlig förklaring av AROM och PROM, samt en patientvänlig ordlista med 50 vanliga ortopedmedicinska ord.

Vad betyder kongruent?

Ordet kongruent betyder att något passar ihop på ett bra och korrekt sätt. Inom ortopedi används ordet oftast när man beskriver en led. Om en led är kongruent betyder det att ledytorna möts fint, ligger rätt mot varandra och har ett bra inbördes läge.

Det är oftast ett lugnande fynd. När en läkare eller fysioterapeut skriver att en led är kongruent betyder det vanligtvis att leden ser stabil ut och att skelettets delar står som de ska.

Exempel på hur ordet kan användas

• Fotleden är kongruent.
• Ledytorna är kongruenta.
• Bibehållen kongruens i leden.

En enkel tolkning är att leden ser välställd ut och att benens kontakt med varandra ser normal ut.

Vad betyder inkongruent?

Ordet inkongruent betyder att något inte passar ihop helt som det ska. När ordet används om en led innebär det att ledytorna inte möts lika jämnt eller korrekt som normalt. Det kan vara ett litet fynd eller en tydligare avvikelse.

En inkongruent led behöver inte alltid ge stora problem, men det kan ibland bidra till smärta, stelhet, sämre belastningsfördelning eller ökad risk för slitage över tid. Hur viktigt fyndet är beror på hur stor avvikelsen är och vilka symtom du har.

Exempel på hur ordet kan användas

• Lätt inkongruens i fotleden.
• Inkongruenta ledytor.
• Tydlig inkongruens talande för strukturell påverkan.

En enkel tolkning är att leden inte passar ihop helt optimalt.

En enkel minnesregel

Kongruent = passar ihop bra

Inkongruent = passar inte ihop fullt lika bra

Det är alltså ord som hjälper vårdpersonal att beskriva hur väl en led ligger och fungerar anatomiskt.

Varför står det så svåra ord i journalen?

Journalen skrivs för att ge en medicinskt korrekt beskrivning av besvär, undersökningsfynd och planerad behandling. Därför används ofta ord som är korta, precisa och välkända inom vården. För dig som patient kan samma ord kännas främmande, trots att informationen egentligen borde vara begriplig.

Det betyder inte att du måste förstå allt själv. Tvärtom är det helt rimligt att vilja få orden översatta till vanlig svenska. Målet är att du ska förstå vad som har bedömts, vad man tror att besvären beror på och vad nästa steg är.

AROM och PROM – vad betyder det?

AROM – aktiv rörlighet

AROM står för Active Range of Motion. På svenska kan man säga aktiv rörlighet. Det betyder hur mycket du själv kan röra en led med egen muskelkraft.

När du till exempel lyfter armen själv, böjer knät eller vrider nacken på egen hand, är det din aktiva rörlighet som bedöms. AROM påverkas ofta av smärta, muskelstyrka, kontroll och trygghet i rörelsen. Om du har ont kan du ibland röra dig mindre, trots att leden i sig skulle kunna röra sig längre.

AROM ger därför viktig information om hur kroppen fungerar i praktiken och i vardagen. Den visar inte bara hur mycket leden kan röra sig, utan också hur kroppen klarar att använda rörelsen aktivt.

PROM – passiv rörlighet

PROM står för Passive Range of Motion. På svenska kan man säga passiv rörlighet. Det betyder hur mycket någon annan kan röra din led när du själv slappnar av.

Här hjälper till exempel en behandlare till att föra armen, benet eller foten genom rörelsen. Då tittar man mer på hur leden fungerar rent mekaniskt. Om leden går längre passivt än aktivt kan det ibland tyda på att problemet mer handlar om smärta, svaghet eller muskelkontroll än om själva leden.

Om både aktiv och passiv rörlighet är tydligt nedsatt kan det istället tala mer för stelhet i leden, påverkan på ledkapseln eller andra strukturella förändringar. PROM hjälper alltså till att förstå vad leden klarar utan att dina muskler behöver göra jobbet.

Kort skillnad mellan AROM och PROM

AROM = vad du kan göra själv

PROM = vad leden klarar med hjälp

Skillnaden mellan dessa två är ofta viktig. Den hjälper vårdpersonal att förstå om dina besvär främst handlar om smärta, muskelfunktion eller själva leden.

Vanliga formuleringar i journalen

Här är några exempel på hur orden kan tolkas:

• Kongruent led – leden ser bra ut.
• Bibehållen kongruens – leden ligger fortsatt stabilt.
• Lätt inkongruens – det finns en mindre avvikelse.
• Tydlig inkongruens – det finns en mer uttalad påverkan.
• Nedsatt AROM – du kan inte röra leden fullt själv.
• PROM relativt välbevarad – leden går att röra bättre med hjälp.

Ordlista – 50 vanliga ortopedmedicinska ord

1. Kongruent

När en led beskrivs som kongruent betyder det att ledytorna passar ihop fint. Benen ligger i ett bra läge i förhållande till varandra och leden ser stabil ut. Det är oftast ett positivt fynd i journal eller röntgensvar. Det betyder dock inte alltid att du är helt symtomfri, men själva ledens ställning ser bra ut.

2. Inkongruent

Inkongruent betyder att något inte passar ihop helt som normalt. Inom ortopedi handlar det ofta om att ledytorna inte möts jämnt eller korrekt. Det kan ge en sämre belastningsfördelning i leden och ibland bidra till smärta eller slitage. Hur viktigt fyndet är beror på hur stor avvikelsen är och vilka symtom du har.

3. Artros

Artros är en ledsjukdom där brosket i leden successivt förändras och blir tunnare. Det kan också uppstå förändringar i benet runt leden, till exempel pålagringar. Vanliga symtom är stelhet, belastningssmärta och ibland svullnad. Artros betyder inte att leden är slut, men den kan fungera sämre och behöva anpassad träning eller behandling. Finns några bra artiklar om artros här på hemsidan om du vill läsa mer.

4. Artrit

Artrit betyder att en led är inflammerad. Det kan bero på flera olika orsaker, till exempel reumatisk sjukdom, infektion eller ibland kraftig irritation efter skada. Vanliga tecken är smärta, svullnad, värmeökning och nedsatt rörlighet. Artrit är inte samma sak som artros, även om orden låter lika.

5. Inflammation

Inflammation är kroppens sätt att reagera på skada, överbelastning eller irritation. Den kan ge smärta, svullnad, värme och ökad känslighet i området. Inflammation behöver inte alltid betyda att något är farligt, men det visar att kroppen reagerar. Ibland är inflammationen en naturlig del av läkningsprocessen.

6. Degenerativ

Degenerativ betyder att en vävnad har förändrats gradvis över tid, ofta som en del av åldrande eller långvarig belastning. Ordet används ofta om leder, diskar, senor eller menisker. Det betyder inte automatiskt att något är akut skadat. I många fall beskriver det förändringar som utvecklats långsamt.

7. Palpationsömhet

Palpationsömhet betyder att det gör ont när vårdpersonalen trycker på ett visst område. Det hjälper ofta till att avgöra vilken struktur som verkar irriterad eller skadad. Om du till exempel är palpationsöm över ett ledband eller en sena kan det ge vägledning i bedömningen. Ordet betyder alltså helt enkelt tryckömhet.

8. Svullnad

Svullnad betyder att ett område har blivit större, ofta på grund av vätska, irritation eller inflammation. Efter en skada är svullnad vanligt och behöver inte vara farligt i sig. Hur mycket svullnad som finns kan ge en uppfattning om hur kroppen reagerar. Ibland används också ordet ödem, som betyder ungefär samma sak men är mer medicinskt.

9. Ödem

Ödem betyder att vätska har samlats i vävnaden. Det kan göra området svullet, spänt eller tungt. Ödem kan uppstå efter en skada, operation eller inflammation, men också av andra orsaker. I journaler används ofta ordet ödem när man vill beskriva svullnad mer medicinskt exakt. Det är alltså ett mer fackspråkligt ord för vätskesvullnad.

10. Hematom

Hematom är en blödning i vävnaden, ofta det som i vardagligt språk kallas ett blåmärke. Efter en smäll, stukning eller operation kan blod samlas under huden eller djupare i vävnaden. Det kan ge missfärgning, ömhet och ibland en tydlig svullnad. Ett hematom brukar läka ut med tiden, men större blödningar kan behöva följas upp.

11. Kontusion

Kontusion betyder att ett område har fått en stöt- eller krosskada utan att något nödvändigtvis gått av. Det kan handla om muskel, mjukdelar eller benhinna som blivit irriterade efter ett trauma. Besvären kan likna ett kraftigare blåmärke med smärta och ömhet. Kontusion är alltså i grunden en slags stötskada.

12. Distorsion

Distorsion är det medicinska ordet för en stukning. Det innebär att ledband och vävnader runt en led har töjts eller skadats, oftast utan att benet brutits. Vanliga symtom är smärta, svullnad och ibland känsla av instabilitet. Ordet används ofta om fotled, knä eller fingrar. När man säger fotledsdistorsion menar man alltså i praktiken en stukad fotled.

13. Fraktur

Fraktur betyder att ett ben har gått av eller spruckit. En fraktur kan vara liten och stabil eller större och förskjuten. Hur allvarlig den är beror på benets läge, vilken typ av fraktur det är och om andra strukturer samtidigt skadats. Fraktur är alltså det medicinska ordet för benbrott. 

14. Fissur

Fissur betyder en spricka i benet. Det är ofta en mindre skada än en tydligt felställd fraktur, men det räknas ändå som en skelettskada. Smärtan kan vara tydlig trots att skadan ser liten ut på röntgen. Behandlingen beror på var fissuren sitter och hur belastningskänslig den är. Bland medicinska ord så är fissur något jag själv önskar kunde skrivas så att alla förstår direkt. Varför inte helt enkelt kalla det för ”en spricka i benet”?

15. Luxation

Luxation betyder att en led har gått helt ur led. Då har ledytorna tappat sin normala kontakt med varandra. Det brukar ge tydlig smärta, nedsatt funktion och ibland en synlig felställning. En luxation behöver oftast bedömas snabbt och ibland reponeras, alltså sättas tillbaka.

16. Subluxation

Subluxation betyder att en led delvis har glidit ur sitt normala läge men inte helt. Den är alltså inte lika tydligt ur led som vid en luxation. Vissa patienter beskriver det som att leden hoppar till eller känns instabil. Det kan ge smärta, osäkerhet och ibland återkommande besvär.

17. Reponering

Reponering betyder att man återställer ett ben eller en led till rätt läge. Det kan till exempel göras vid en fraktur med felställning eller en luxation. Målet är att anatomin ska bli så normal som möjligt igen. Ibland görs det manuellt, ibland i samband med operation.

18. Osteosyntes

Osteosyntes betyder att ett ben fixeras med metall, till exempel skruvar, platta, märla eller spik. Det görs för att hålla benet stabilt så att det kan läka i rätt läge. Ordet används ofta i operationsberättelser eller röntgensvar efter en fraktur. Det betyder alltså i praktiken operativ fixation av ben.

19. Implantat

Implantat är ett samlingsord för material som placerats i kroppen, ofta i samband med operation. Inom ortopedi kan det vara skruvar, plattor, metalltråd, märlor eller protesdelar. Implantat används för att stabilisera, ersätta eller stödja en struktur. I många fall kan de sitta kvar länge utan att orsaka problem. 

20. Cerklage

Cerklage är en metalltråd eller vajer som används för att hålla ihop ben eller benfragment. Den läggs ofta runt benet och hjälper till att ge stabilitet. Cerklage används ibland vid frakturoperationer, särskilt när man vill hålla samman mindre fragment. I journaler nämns det ofta som en del av tidigare osteosyntes. Här har vi ett exempel på medicinskt ord som saknar möjlighet att bytas ut. Det är helt enkelt benämningen/namnet för den metalltråd som används.

21. Märla

Märla är ett vardagligt ord för en metallklammer som används vid vissa ortopediska operationer. Den ser ungefär ut som en kraftig häftklammer för ben. Märlan används för att hålla ihop eller stabilisera benstrukturer. Om man kan känna ömhet över en märla handlar det ofta om lokal irritation från implantatet eller vävnaden runt omkring.

22. Syndesmos

Syndesmos är bindväven och ledbandsområdet mellan skenbenet och vadbenet nära fotleden. Den är viktig för stabiliteten i fotledsgaffeln. Om syndesmosen skadas kan fotleden bli instabil även om själva skelettet ser relativt intakt ut. Skador här kan ibland behöva operation beroende på hur uttalade de är.

23. Ledband

Ledband är starka band av bindväv som hjälper till att hålla ihop en led. De begränsar överdrivna rörelser och bidrar till stabilitet. Om ett ledband skadas kan leden kännas smärtsam eller ostadig. Stukningar innebär ofta att ett eller flera ledband blivit uttänjda eller brustna.

24. Ligament

Ligament är det medicinska ordet för ledband. Ett ligament binder ihop ben med ben och hjälper leden att hålla sig stabil. Vid skada kan ett ligament bli uttänjt, delvis brustet eller helt gå av. I journalen används ofta ordet ligament när man vill vara mer anatomiskt exakt.

25. Sena

En sena fäster en muskel vid ett ben. När muskeln arbetar överför senan kraften så att du kan röra kroppen. Senor kan bli överbelastade, irriterade eller i vissa fall gå av. Besvär från senor känns ofta vid aktivitet, belastning eller tryck över området.

26. Tendinit

Tendinit betyder att en sena är inflammerad eller kraftigt irriterad. Begreppet används fortfarande ibland, även om man i många fall idag hellre beskriver senbesvär lite mer nyanserat. Patienten upplever ofta smärta när senan belastas. Det kan till exempel gälla axel, hälsena eller armbåge.

27. Tendinos

Tendinos beskriver långvariga förändringar i en sena, ofta efter upprepad överbelastning. Det handlar inte alltid om en tydlig inflammation, utan mer om att senans vävnad förändrats och blivit mindre tålig. Smärtan kommer ofta gradvis och kan vara segdragen. Träning är ofta en viktig del av behandlingen.

28. Ruptur

Ruptur betyder att något har brustit eller gått av. Det kan till exempel vara en sena, ett ledband eller en muskel. En ruptur kan vara partiell, alltså delvis, eller total, alltså helt av. Hur stor betydelse den har beror på vilken struktur som skadats och hur omfattande skadan är.

29. Partiell ruptur

Partiell ruptur betyder att en struktur bara gått sönder delvis. En del av fibrerna är skadade, men inte allt är av. Det kan fortfarande göra mycket ont och ge nedsatt funktion. Många partiella skador läker utan operation, men det beror på vilken vävnad det gäller.

30. Total ruptur

Total ruptur betyder att en struktur gått av helt. Då finns ingen fungerande kontinuitet kvar i vävnaden. Det gäller ofta senor eller ledband, men ordet kan användas även i andra sammanhang. En total ruptur kräver ibland operation, men inte alltid. Däremot är det ett medicinskt ord som för en gångs skull ganska tydligt beskriver vad det är. Men och andra sidan, kan vi ju även skriva ”Helt av”… eller vad tycker du själv som patient?

31. Rörlighet

Rörlighet beskriver hur mycket en led kan röra sig. Nedsatt rörlighet kan bero på smärta, stelhet, svullnad, muskelskydd eller strukturella förändringar. God rörlighet betyder inte alltid att leden är stark, men det är ofta en viktig del av normal funktion. I journaler bedöms rörlighet både aktivt och passivt.

32. AROM

AROM står för Active Range of Motion och betyder aktiv rörlighet. Det beskriver hur mycket du själv kan röra en led med egen muskelkraft. Om AROM är nedsatt kan det bero på smärta, svaghet, osäkerhet eller att något tar emot mekaniskt. Det hjälper vårdpersonalen att förstå hur leden fungerar i praktiken i vardagliga rörelser. AROM och PROM är medicinska ord jag själv använder varje dag i mina journaler. Det är en förkortning som är internationellt erkänd och alla vårdgivare som arbetar med kroppens funktion och rörelse förstår precis vad det handlar om.

33. PROM

PROM står för Passive Range of Motion och betyder passiv rörlighet. Det beskriver hur mycket någon annan kan röra din led när du själv är avslappnad. Om PROM är bättre än AROM kan det tyda på att problemet delvis handlar om smärta eller muskelkontroll. Om både AROM och PROM är begränsade kan det tala mer för stelhet eller ledpåverkan.

34. Flexion

Flexion betyder böjning av en led. När du till exempel böjer armbågen eller knät gör du en flexion. Ordet används ofta i undersökningsstatus för att beskriva hur rörelsen ser ut. Det är ett av de vanligaste rörelseorden i journaler.

35. Extension

Extension betyder att en led sträcks ut. När du rätar ut knät eller armbågen sker extension. I vissa leder är full extension viktigt för normal funktion, till exempel i knät vid gång. Begränsad extension kan därför ge tydliga besvär i vardagen.

36. Dorsalflexion

Dorsalflexion betyder att foten böjs uppåt mot underbenet. Rörelsen är viktig bland annat vid gång i trappor, knäböj och när du tar steg framåt. Om dorsalflexionen är begränsad kan det ge stelhetskänsla eller smärta framtill i fotleden. Det är ett vanligt ord i journaler om fot och fotled.

37. Plantarflexion

Plantarflexion betyder att foten pekas nedåt, som när du står på tå eller trycker ned gaspedalen i en bil. Rörelsen används mycket i gång, löpning och hopp. Smärta i plantarflexion kan bero på flera olika strukturer i fotleden eller foten. Ordet används ofta tillsammans med dorsalflexion för att beskriva fotledens rörlighet.

38. Abduktion

Abduktion betyder att en kroppsdel förs ut från kroppen. Om du lyfter armen rakt ut åt sidan gör du en abduktion i axeln. Ordet används ofta vid undersökning av axel och höft. Smärta i abduktion kan ge ledtrådar om vilken struktur som är irriterad.

39. Adduktion

Adduktion betyder att en kroppsdel förs in mot kroppen igen. Om du för ner armen från sidan tillbaka mot kroppen gör du en adduktion. Rörelsen är ofta mindre omtalad än abduktion men är ändå viktig i funktionella bedömningar. Ordet förekommer till exempel i status för axel och höft.

40. Impingement

Impingement betyder att något kläms eller kommer i konflikt med annan vävnad vid rörelse. Det används ofta om axel eller fotled. Patienten upplever ofta smärta i vissa lägen, särskilt när leden kommer nära sitt ytterläge. Ordet beskriver alltså en mekanisk inklämning eller trängsel. Vanligast hos mig som naprapat är någon form av impingement i axlarna. Här kan du läsa mer om just impingement i axeln. Det är även viktigt att förstå vad smärta är för att möjliggöra långsiktiga resultat.

41. Pålagringar

Pålagringar är extra benbildningar som kroppen kan utveckla över tid, ofta nära en led. De kallas ibland osteofyter. Pålagringar kan vara en del av artros eller uppstå efter tidigare skada och långvarig belastning. Ibland märks de knappt, men ibland kan de bidra till stelhet eller impingement.

42. Broskförändringar

Broskförändringar betyder att brosket i en led inte ser helt normalt ut längre. Det kan handla om förtunning, ojämnheter eller slitage. Sådana förändringar är ganska vanliga, särskilt med stigande ålder eller efter tidigare skada. Hur mycket de betyder beror på både omfattningen och dina symtom.

43. Felställning

Felställning betyder att ett ben eller en led inte står i det läge man önskar. Det kan vara medfött, uppstå efter skada eller bero på att något läkt i mindre gynnsam position. En felställning kan ibland påverka belastningen och ge ökad risk för smärta. Små felställningar behöver dock inte alltid ge tydliga besvär.

44. Instabilitet

Instabilitet betyder att en led känns osäker, svag eller som att den inte riktigt går att lita på. Det kan bero på ledbandsskada, muskelsvaghet eller tidigare trauma. Patienten beskriver ibland att leden viker sig, glappar eller känns opålitlig. Instabilitet kan vara både ett kliniskt fynd och en upplevd känsla.

45. Stelhet

Stelhet betyder att en led eller kroppsdel känns trög och svår att röra. Stelhet är vanligt på morgonen, efter stillasittande eller efter skada och operation. Det behöver inte alltid betyda att något är allvarligt skadat. Ofta hänger stelheten ihop med irritation, svullnad eller minskad användning av området.

46. Krepitation

Krepitation betyder att det knastrar, knäpper eller känns raspigt i en led eller vävnad. Det kan bero på senor, ledytor, gasbubblor eller ojämnheter i vävnaden. Krepitation behöver inte vara farligt, men tillsammans med smärta kan det vara mer relevant. Många upplever detta i till exempel knä, axel eller fotled.

47. Belastningssmärta

Belastningssmärta betyder att det gör ont när du använder eller belastar en kroppsdel. Det kan till exempel komma vid gång, trappor, lyft eller träning. Smärtan minskar ofta i vila eller när belastningen minskar. Ordet hjälper till att skilja besvär vid aktivitet från besvär som även finns i vila.

48. Vilovärk

Vilovärk betyder att du har ont även när du inte använder området. Det kan till exempel märkas när du sitter still, vilar eller försöker sova. Vilovärk väger ofta tyngre i bedömningen än ren belastningssmärta, eftersom det kan tala för högre irritationsgrad. Hur viktigt det är beror dock på sammanhanget.

49. Proximal

Proximal betyder att något ligger närmare kroppens centrum. Om man till exempel säger att en skada sitter proximalt på underbenet menar man att den sitter närmare knät än foten. Ordet används ofta för att beskriva exakt var ett fynd finns. Det är motsatsen till distal.

50. Distal

Distal betyder att något ligger längre bort från kroppens centrum. På armen betyder distal närmare handen, och på benet närmare foten. Om man talar om distala fibula menar man den nedre delen av vadbenet nära fotleden. Det är ett mycket vanligt anatomiskt ord i journaler och röntgensvar.

Vanliga ord från naprapat, kiropraktor och fysioterapeut

Här är 20 ord som ofta används vid undersökning och behandling. De kan ibland kännas svåra, men är egentligen ganska enkla när man bryter ned dem.

1. Mobilisering

Mobilisering är en mjuk och kontrollerad behandling där leden rörs i små rörelser. Målet är att minska stelhet och förbättra rörligheten. Det görs utan snabba tryck eller “knäpp”. Behandlingen upplevs oftast som lugn och behaglig.

2. Manipulation

Manipulation är en snabb och liten rörelse i en led som ibland ger ett knäppande ljud. Det används för att förbättra rörlighet och minska smärta. Ljudet beror inte på att något “hoppar rätt”, utan på tryckförändringar i leden. Många upplever snabb lindring efteråt.

3. Justering

Justering är ett annat ord för manipulation eller ledbehandling. Det används ofta inom kiropraktik. Syftet är att återställa normal funktion i en led. Det handlar alltså om att förbättra rörlighet, inte att något varit “ur led”.

4. Segment

Segment syftar på en liten del av ryggraden, oftast en eller två kotor med tillhörande leder. När man säger att ett segment är påverkat menar man att just den delen inte fungerar optimalt. Det kan handla om stelhet, smärta eller nedsatt rörelse. Begreppet används mycket vid rygg- och nackbesvär.

5. Dysfunktion

Dysfunktion betyder att något inte fungerar som det ska. Det behöver inte vara en skada, utan kan handla om nedsatt rörlighet eller kontroll. Ordet används ofta när man inte ser en tydlig strukturell skada. Det beskriver mer en störning i funktionen.

6. Muskeltonus

Muskeltonus beskriver hur spänd en muskel är i vila. För hög tonus kan kännas som stelhet eller spänning. För låg tonus kan kännas som svaghet eller dålig kontroll. Det är ett sätt att beskriva muskelns grundläge. Om jag hade använt mig av medicinska ord som kan förstås internationellt, som beskriver en förhöjd muskeltonus. Då hade jag kunnat skriva ”Hypertonus musculi”. Där Hyper kort beskriver att det är mycket, tonus beskriver att det anspänningen det är mycket av och till slut musculi som berättar att det är mycket spänt i muskeln.

7. Triggerpunkt

En triggerpunkt är en öm punkt i en muskel som kan ge smärta lokalt eller stråla till andra områden. Den känns ofta som en liten knuta eller spänd del i muskeln. Tryck på punkten kan framkalla den smärta patienten känner igen. Behandling kan minska spänningen och smärtan.

8. Myofasciell smärta

Detta betyder smärta som kommer från muskler och bindväv. Det är en vanlig orsak till långvariga besvär. Smärtan kan vara diffus och ibland sprida sig över ett större område. Begreppet används ofta när muskler är en stor del av problemet.

9. Stabilitet

Stabilitet handlar om hur bra kroppen kan kontrollera en led. Det är inte bara ledband som avgör detta, utan även muskler och nervsystem. God stabilitet gör att leden känns trygg och stark. Nedsatt stabilitet kan ge känsla av osäkerhet eller svaghet.

10. Motorisk kontroll

Motorisk kontroll handlar om hur hjärnan styr muskler och rörelser. Det påverkar hur smidigt och koordinerat du rör dig. Nedsatt kontroll kan göra att kroppen kompenserar och belastar fel. Träning kan ofta förbättra detta.

11. Kompensation

Kompensation betyder att kroppen anpassar sig när något inte fungerar optimalt. Det kan innebära att andra muskler eller leder tar över. På kort sikt kan det hjälpa, men på lång sikt kan det ge nya besvär. Det är ett vanligt fynd vid långvariga problem.

12. Rörelseinskränkning

Det betyder att en led inte rör sig fullt ut. Det kan bero på stelhet, smärta eller svullnad. Rörelseinskränkning är vanligt efter skada eller vid överbelastning. Behandling och träning syftar ofta till att förbättra detta.

13. Endfeel

Endfeel beskriver hur det känns i slutet av en rörelse i en led. Det kan vara mjukt, stumt eller spänt. Det hjälper behandlaren att avgöra vad som begränsar rörelsen. Det är alltså en känsla vid undersökning, inte något patienten alltid märker själv.

14. Belastningstolerans

Detta beskriver hur mycket belastning en vävnad klarar av. Om toleransen är låg kan smärta uppstå vid aktivitet. Målet med rehab är ofta att successivt öka denna tolerans. Det är ett centralt begrepp vid träning och återgång till aktivitet.

15. Rehabilitering

Rehabilitering, eller rehab, är processen att återfå funktion efter skada eller besvär. Det inkluderar ofta träning, rådgivning och anpassning av aktivitet. Rehab är en aktiv process där du själv spelar en viktig roll. Målet är att du ska fungera bättre i vardagen.

16. Belastningsanpassning

Det betyder att man anpassar hur mycket och hur hårt man belastar kroppen. För lite belastning kan göra att kroppen inte utvecklas. För mycket kan förvärra besvär. Rätt nivå hjälper kroppen att läka och bli starkare.

17. Neuromuskulär

Detta ord beskriver samspelet mellan nerver och muskler. Det handlar om hur signaler från hjärnan styr rörelser. God neuromuskulär funktion ger bättre kontroll och stabilitet. Begreppet används ofta i samband med träning och rehab.

18. Funktionell

Funktionell betyder att något relaterar till hur kroppen fungerar i verkliga rörelser. Det handlar inte bara om styrka eller rörlighet isolerat. Fokus ligger på helheten och vardagliga rörelser. Träning är ofta funktionell när den liknar verkliga situationer.

19. Klinisk bild

Den kliniska bilden är helhetsbedömningen av dina besvär. Den baseras på din berättelse, undersökning och ibland bilddiagnostik. Det är inte en enskild sak, utan en sammanvägd bedömning. Den används för att styra behandling och plan.

20. Prognos

Prognos betyder en uppskattning av hur besvären kommer utvecklas över tid. Det handlar om hur lång tid det kan ta att bli bättre. Prognosen baseras på erfarenhet och forskning. Den är en vägledning, inte en exakt förutsägelse.

Sammanfattning

Medicinska ord i journaler kan ibland kännas svåra, men de går nästan alltid att förklara på ett tydligt sätt. Orden kongruent och inkongruent är bra exempel. De låter avancerade, men handlar egentligen bara om hur bra en led passar ihop.

På samma sätt beskriver AROM och PROM hur en led rör sig, dels när du gör rörelsen själv, dels när någon hjälper dig. Sådana ord är användbara i vården, men de ska inte behöva stå i vägen för din förståelse.

Om du saknar något ord här ovanför så kan du prova att söka efter det ord du inte förstår på Medibok.se Där kan du i sökfönstret skriva i det ord du inte förstår och förhoppningsvis få en beskrivning. Ibland kan det ändå vara tryggt att prata med någon för att få ett bättre sammanhang i vad det handlar om.

I första läget är det alltid bäst att kontakta den person som skrivit journalanteckningen. Ibland används tyvärr ord som är mindre vanliga och inte ertagna utan mer personliga beskrivningar. Något som tidigare varit mycket vanligare för ett antal år sedan.

Sjukvården har gjort stora insattser för att förbättra detta och styra upp förhållningsregler för vad som gäller när man skriver en journal. Det är vårdgivarens skyldighet att förhålla sig till dessa. Om du vill läsa mer om det hittar du bra information om dettai Vårdhandboken.

Ta gärna med din journal till besöket

Har du en journalkopia, ett röntgensvar eller en operationsanteckning som känns svår att förstå? Ta gärna med den till ditt besök. Jag hjälper dig gärna att tolka texten och förklara vad orden betyder på ett lugnt, tydligt och patientvänligt sätt. Boka tid.