Blog Right Sidebar

Huvudvärk, spänningshuvudvärk

Lediga tider på Strandgatan i Trollhättan

Nu har jag öppnat upp lite till i kalendern så att du som har behov av hjälp kan hitta en tid redan samma vecka.

Om du inte ser någon ledig tid, skriv ett mail till mig. Eller så ringer du en av mina fantastiska medarbetare i receptionen på Specialistläkarna i Trollhättan, tel. 010 – 211 5000.

För att undvika lite förvirring. När du kommer till en tid hos mig så finns jag alltså hos Specialistläkarna i Trollhättan. www.naprapat.pro är enbart den privata hemsida jag använder mig av för att ni skall kunna hitta mig lite enklare.

Mvh. Jörgen Magnusson, Leg. Naprapat

Naprapat Jörgen Magnusson
Strandgatan 32 461 30 TROLLHÄTTAN
Läs mer
Naprapat Jörgen Magnusson

Sommartider

Om ni önskar boka tid för naprapat-behandling under sommaren, fram till 11 Augusti. Så behöver ni vara ute i god tid. Det är enbart de lediga tiderna ni hittar i bokningskalendern som finns tillgängliga.

Öppetider

Tisdagar 17:20 till 20:00
Lördagar 08:00-12:00.

Från och med den 11 Augusti kommer tiderna åter att ändras till vardagar mellan klockan 08:00-16:00.

Om ni har frågor så är ni självklart välkomna att kontakta mig via epost, som vanligt. Kontaktuppgifterna hittar ni som vanligt längst ned på hemsidan.

Vänliga hälsningar
//Jörgen Magnusson
Leg. Naprapat
Specialistläkarna Rehab, Trollhättan

Läs mer
tillståndsskanning

Känslan i din kropp

Hur ofta stannar du uppmärksammar du dig själv om hur din kropp mår, när du inte har ont eller känner dig stel? När jag ställer denna frågan till mina kunder svarar de lite olika, här kommer några vanliga svar:

– Ja, det kanske vore bra om jag kan få till en rutin på….
– Behövs det? Jag har ju inga besvär just då…
– Haha, ja det gäller ju bara att komma ihåg att göra det…
– Kan jag det?

Samtidigt fungerar kroppen lite så som en balanserande vågskål som hela tiden är i rörelse. Antingen mot återhämtning eller på väg att brytas ned på olika vis. Detta sker konstant. Så genom att ibland ge kroppen extra uppmärksamhet finns det möjlighet att faktiskt lägga märke till detaljer som du i din vardag ännu ej har besvär av. Men när du lägger märke till dem så har du riktigt goda förutsättningar att själv vända på förloppet och förhindra exempelvis ett ryggskott eller att en kraftig huvudvärk bryter ut.

tillståndsskanning

Medvetenhet

Hitta besvären innan besvären hittar dig

Förebyggande hälsa: Lär dig lyssna på kroppens tidiga signaler innan besvär uppstår

Som legitimerad naprapat ser jag dagligen hur smärta och funktionsnedsättningar utvecklas successivt, ofta efter att kroppens tidiga varningssignaler ignorerats. Besvär som ryggskott, musarm och huvudvärk kommer sällan plötsligt. De föregås ofta av subtila signaler som vi kan lära oss att tolka. Den här artikeln är en guide för dig som vill förstå kroppen bättre och arbeta förebyggande för ett liv i rörelse utan onödig smärta.


Metod 1: Tillståndsskanning – En medveten check-in med kroppen

Tillståndsskanning är en metod för att stanna upp och undersöka hur kroppen känns i nuet. Det handlar om att aktivt lyssna på signaler som stelhet, värme, obehag eller spänning innan de utvecklas till smärta. Denna medvetna scanning kan utföras på bara några minuter dagligen, men har stor effekt över tid.

Så här fungerar det:

  1. Välj en lugn miljö: Sitt eller ligg bekvämt. Slut ögonen om du vill.

  2. För uppmärksamheten till kroppen: Börja uppifrån med huvudet och vandra medvetet nedåt genom kroppen. Fråga dig själv:

  • Hur känns pannan? Käken?
  • Nacken, axlarna, ryggen?
  • Känns någon del varm, kall, spänd eller ”tung”?
  1. Observera utan att döma: Försök inte förändra något – bara observera.

  2. Anteckna eller reflektera: Vad upptäckte du? Är något nytt? Har något förvärrats sedan igår?

Varför fungerar detta?

Tillståndsskanning ökar vår kroppsliga medvetenhet. Det hjälper oss att koppla ihop symtom med våra dagliga vanor. Till exempel kan spändningar i nacken efter lunch vara kopplade till hur vi sitter vid datorn.

Med tiden blir du bättre på att upptäcka:

  • Förstadier till musarm genom stickningar eller stelhet
  • Begynnande ryggproblem via lätt molande trätthet i ländryggen
  • Överbelastning via asymmetrisk muskeltrötthet

Tillståndsskanning är en form av försäkring.
Den kräver bara 5-10 minuter per dag men får oss att ligga steget före kroppen.


Metod 2: Triggerspårning – Identifiera vad som utlöser dina symtom

Den andra metoden handlar om att föra loggbok över kroppens reaktioner i samband med olika aktiviteter, ställningar eller situationer. Vi utsätts dagligen för tusentals stimuli – att identifiera vilka som bidrar till våra symtom är avgörande för att kunna förebygga dem.

Så här gör du:

  1. Börja föra dagbok: Varje dag, anteckna:

  • Vad du gjort (arbete, träning, vila, stressmoment)
  • Hur kroppen kändes (symtom, stelhet, trötthet, humör)
  • Tidsangivelse för när symtom uppstod
  1. Identifiera mönster: Efter några dagar eller veckor kommer mönster att visa sig. Exempel:

  • Huvudvärk vid eftermiddag = dålig ergonomi eller vätskebrist
  • Trätthet i ländryggen = statisk sittande ställning mer än 45 min
  • Värmekänsla i underarm = felaktig handposition vid musarbete
  1. Justera och testa: När du identifierat en sannolik trigger, gör förändringar och se om symtomen minskar.

Varför fungerar detta?

Triggerspårning är ett kraftfullt sätt att ta kontroll över sin hälsa. Det tar dig från ett passivt läge (”Jag får ont ibland”) till ett aktivt förhållningssätt (”När jag sitter mer än 40 min utan paus, får jag ont i ländryggen.””).

Med hjälp av loggboken kan du justera:

  • Arbetsrutiner
  • Träningsmängd
  • Vila och återhämtning
  • Stresshantering

Triggerspårning är inte bara förebyggande, utan lär oss också en hel del om vår kropps unika behov och begränsningar.


Tre åtgärder för att motverka att symtom blir besvär

1. Skapa en aktiv vardag – Små rörelser gör stor skillnad

Att röra på sig ofta och varierat är ett av de mest effektiva sätten att förebygga smärtor. Det behöver inte vara träning i traditionell mening, utan snarare medvetna mikropauser och variation i vardagen.

Sitt mindre, stå mer. Gå upp och sträck på dig varje halvtimme. Ta trapporna. Rulla axlarna. Gå ett varv runt huset. Små insatser som dessa minskar belastningen på leder och muskler, ökar cirkulationen och håller kroppen aktiv utan att den går in i ett kompensationsmönster.

Variation minskar risken för förslitningsskador och ger kroppen chans att använda olika muskelgrupper, vilket ökar dess motståndskraft.

2. Ergonomi och arbetsmiljö – Anpassa efter dig, inte tvärtom

Många symtom som huvudvärk, musarm och nackbesvär är direkt kopplade till hur vi arbetar. Ergonomi handlar inte bara om stolar och bord, utan om att skapa en miljö där kroppen trivs.

Titta på:

  • Skärmhöjd (borde vara i ögonhöjd)
  • Armstöd (avlastar axlar)
  • Fotstöd och sitsdjup
  • Belysning och skärpa

En bra tumregel: inget ska kännas ansträngande.

Ergonomin ska anpassas efter kroppen, inte tvärtom. Ta hjälp av en Fysioterapeut, Naprapat, Kiropraktor eller någon annan som är utbildad i ergonom vid behov – det är en investering i din framtida hälsa. 

3. Mental återhämtning – kroppen hinner inte läka under stress

Stress och mental belastning har en direkt inverkan på musklernas spänning, kroppens återhämtning och vår smärttolerans. En kropp i konstant alarmberedskap klarar inte av att reparera små mikroskador eller anpassa sig efter fysisk belastning.

Dagliga återhämtningsrutiner är avgörande. Det kan vara:

  • Andningsövningar
  • Mindfulness
  • Naturvistelse
  • Sömnoptimering
  • Socialt umgänge utan prestation
  • Genom att skapa utrymme för vila och nedvarvning gynnar du både den mentala och fysiska hälsan. En utvilad kropp tål mer belastning och återhämtar sig snabbare efter ansträngning.

SAMMANFATTNING

Förebyggande hälsa börjar med att lyssna på kroppens små signaler. Genom att regelbundet utföra tillståndsskanning och triggerspårning skapar du en inre karta över hur just din kropp fungerar. Kombinera detta med aktiva vardagsval, ergonomiska anpassningar och mental återhämtning – och du har ett kraftfullt verktyg för att undvika onödiga besvär och smärttillstånd.

Din kropp pratar med dig.

Frågan är, lyssnar du?

FRÅGOR

Om ni behöver råd så finns jag som vanligt på Strandgatan 32 i Trollhättan precis intill kanalen. Lättast så ringer ni receptionen på Specialistläkarna och ber dem boka en tid.

SPECIALISTLÄKRANA TROLLHÄTTAN

Be om att få boka tid till
Jörgen Magnusson, Leg. Naprapat.

Det finns även möjlighet att boka tid direkt vida deras bokningssystem på hemsidan. Även om jag rekommenderar att ni ringer in först ifall ni har några frågor.

Aktuella priser för olika tjänster hittar ni här: – PRISLISTA.

Läs mer

domänadress säljes

Säljer mina gamla domänadresser

Till Salu

Hej, jag säljer nu följande domänadresser

 

  • naprapatgöteborg.se
  • göteborgnaprapat.se

Jag är inte boende i Göteborg längre och har ingen intention att flytta tillbaka igen. Idag sedan 2, snart 3 år boende i Vänersborg.

Naprapat Jörgen Magnusson
Läs mer
pendlingsutmaningen för hälsan.

Balansera pendling och hälsa

Att få träningen att rymmas i livet – när pendlingen tar över tiden

Att få till regelbunden träning är svårt nog i ett fullspäckat liv. Lägg till en timmes pendling – enkel väg – och utmaningen blir desto större. I mitt jobb med människor som har värk i kroppen, möter jag titt som tätt hjältar som pendlar längre sträckor mellan hemmet och sin arbetsplats. Och ja, jag kallar dem hjältar. För de offrar en stor tid varje dag de åker mellan arbete och hemmet för att få ekonomin att gå ihop i hemmet eller av någon annan orsak. När man suttit i bilen en 2h och arbetat intensivt däremellan… är det inte alltid lätt att lyckas med gåtan om hur vi ska ha kraft kvar att ta hand om våran hälsa. En utmaning för mig och mina kunder som inte alltid är så lätt att få till. Men otroligt viktig att arbeta med.

Den här artikeln belyser varför många med långa arbetsresor bortprioriterar fysisk aktivitet, vilka konsekvenser det kan få och hur man faktiskt kan hitta hållbara lösningar för att få in träningen, trots en pressad vardag.


Utmaningen med långa pendlingstider

Forskning visar tydligt att längre pendlingstider påverkar möjligheterna till fysisk aktivitet negativt. Det handlar inte bara om att tiden försvinner – även orken, motivationen och energin påverkas.

En större amerikansk studie visade att längre pendlingsavstånd är kopplat till minskad fysisk aktivitet och ökad risk för övervikt och högt blodtryck [1]. En annan europeisk studie pekade på att personer med längre restid till arbetet i högre grad rapporterade trötthet, sämre sömn och minskad benägenhet att träna [2].


Varför bortprioriteras träningen?

Flera faktorer samverkar till att träning ofta blir det som ryker när pendlingen tar tid:

  • Tidsbrist: Efter arbete och pendling återstår lite tid till annat än hushållssysslor, familj och vila. Det blir svårt att prioritera in träning utan att det sker på bekostnad av sömn eller andra viktiga delar av livet [3].
  • Trötthet och stress: Långa dagar med jobb och resor gör många både fysiskt och mentalt trötta. Då känns träning som ett extra måste – istället för en återhämtande aktivitet [4].
  • Praktiska hinder: Avstånd till gym, behov av dusch efter träning och brist på utrustning hemma kan upplevas som ytterligare barriärer [5].

och jogga sista biten?

Vägar framåt – hur få till 2–3 pass per vecka?

Även om utmaningarna är verkliga, finns det strategier som gör det lättare att lyckas:

Att träna hemma kan vara en lösning ibland.

1. Träna i vardagen – istället för att planera utanför den

Kan du gå eller cykla en del av vägen till jobbet? Det räknas. Aktiv pendling har visat sig ge likvärdiga hälsoeffekter som annan motion [6].

2. Kort men effektiv hemmaträning

15–20 minuter hemma kan ge stora effekter – särskilt om det sker regelbundet. Många appar och onlinepass gör det enkelt att komma igång, utan att behöva lämna hemmet [7].

3. Lunchträning eller rörelsepauser på jobbet

Fler arbetsgivare börjar förstå värdet av att möjliggöra rörelse under arbetsdagen. Ett kort lunchpass eller en snabb promenad kan räcka för att hålla kroppen igång [8].

4. Planera helgträning som en återhämtande aktivitet

Under helgen finns mer spelrum. Att boka in ett träningspass som en del av återhämtningen (inte ett ”måste”) ökar sannolikheten att det blir av.

5. Sänk tröskeln och släpp kraven

Det viktigaste är att göra något – inte att varje pass måste vara perfekt. Tre promenader i veckan är bättre än noll gympass.

Pendling, joggingrunda?


En sista påminnelse – det är värt det

Att ta hand om sig själv mitt i livets logistik är inte egoistiskt – det är nödvändigt. Regelbunden träning ger inte bara bättre fysisk hälsa, utan förbättrar också sömn, humör, fokus och stresstålighet. Tänk inte ”jag måste träna” – tänk ”jag får chansen att ta hand om mig själv”.

Du som pendlar långt har kanske lite tuffare förutsättningar – men också en större anledning att ge kroppen det den behöver. Börja litet, gör det enkelt, och ge inte upp om det inte blir perfekt. För varje gång du rör dig, gör du något gott för dig själv. Känner du dig osäker, be någon om råd. Kanske du känner någon? Det finns gott om forum på Facebook. Har du idag besvär med värk, illamående eller är så låg på energi att du har svårt att samla tankarna? Be då någon om hjälp som arbetar med detta. Det kan vara naprapat, fysioterapeut, kiropraktor. Det kan även vara din vårdcentral om du är själv kanske redan känner att mår så dåligt att du har svårt att ta dig genom dagen. Det viktiga är att du tar det första lilla steget i någon riktning och skapar en förändring.

För dig som känner att nu får det vara nog
och vill börja prova på egen hand…

JUST DO IT!

Sätt upp en utmaning för dig själv, en plan. Där du skapar en förutsättning för dig själv att träna någon form av motion och eller styrka 3ggr/v. Innan du börja, svara på följande frågor;

  1. Har du någon stelhet i kroppen under din arbetsdag? Ange en siffra mellan 0-10 där 0 är utan smärta och 10 är absolut värsta tänkbara smärta. Om du har värk på flera platser, ange en siffra för varje plats.
  2. Hur mycket energi har du normalt när du har kommit hem ifrån jobbet? Ange en siffra mellan 0-10 där 0 är helt utan energi och 10 beskriver en känsla där du har svårt att sitta still och känner dig som en superhjälte. Inget kan stoppa dig!
  3. Som ovan, en siffra mellan 0-10. Men denna gången ska det beskriva en allmänkänsla av hur du mår. Hur känns det i kroppen? Hur mår du mentalt, tankemässigt och känslomässigt?

Tanken är att du efter en månad skall svara på samma frågor igen. För ibland kan det vara svårt att komma ihåg hur vi faktiskt mådde.

Kom ihåg, det är ALLTID lättare att anta en utmaning tillsammans med någon annan. Kan någon vän/kollega eller kanske någon i familjen stötta dig på vägen och kanske till och med anta utmaningen tillsammans med dig?


Referenser

  1. Hoehner, C. M., et al. (2012). ”Commuting Distance, Cardiorespiratory Fitness, and Metabolic Risk.” American Journal of Preventive Medicine. https://www.ajpmonline.org/article/S0749-3797(12)00167-5

  2. Hilbrecht, M., et al. (2014). ”Time use, physical activity and self-reported well-being in Canada.” BMC Public Health. https://bmcpublichealth.biomedcentral.com/articles/10.1186/1471-2458-14-890

  3. Clark, B., et al. (2022). ”How does commuting affect health? A systematic review.” Transport Policy. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0967070X22000733

  4. Puig-Ribera, A., et al. (2015). ”Determinants of physical activity in working adults.” International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity. https://ijbnpa.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12966-015-0182-7

  5. Rachele, J. N., et al. (2016). ”Associations between commuting mode and body mass index.” Preventive Medicine Reports. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2211335516300856

  6. Flint, E., et al. (2014). ”Active commuting and physical and mental wellbeing.” Preventive Medicine. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0091743514003030

  7. World Health Organization. ”Be Active During COVID-19.” https://www.who.int/news-room/campaigns/connecting-the-world-to-combat-coronavirus/healthyathome/healthyathome—physical-activity

  8. O’Donovan, G., et al. (2019). ”Breaks in sedentary time: Beneficial associations with metabolic risk.” European Journal of Sport Science. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/17461391.2018.1536175

Läs mer
Huvudvärk, spänningshuvudvärk

Spänningshuvudvärk

huvudvärk, kvinna hos kiropraktor, naprapat eller fysioterapeut

Den allra vanligaste typen av huvudvärk är ”Huvudvärk av spänningstyp”. Det är en helt ofarlig variant av huvudvärk även om den kan vara mycket jobbig.

Spänningshuvudvärk uppstår ofta i samband med någon form av bakomliggande stress. Men det finns även några undantag. Hur vet du om din huvudvärk är just spänningshuvudvärk?

Här är några vanliga kännetecken:

  • Smärtans karaktär: Dov, tryckande, molande (”som ett band runt huvudet”).
  • Intensitet: Lätt till måttlig.
  • Lokalisation: Bilateral (på båda sidor av huvudet).
  • Varaktighet: Från 30 minuter till flera dagar (beroende på om den är episodisk eller kronisk).
  • Förvärras inte av fysisk aktivitet.
  • Ingen eller endast mild ljus- eller ljudkänslighet (men aldrig båda).
  • Inget illamående eller kräkningar.
  • Ömhet i nack- eller tuggmuskulatur är vanligt.

 

1. Episodisk spänningshuvudvärk

Färre dagar än 15 dagar/månad.

Delas upp i:

  • Infrequent episodic (<1 dag/månad).
  • Frequent episodic (1–14 dagar/månad).

2. Kronisk spänningshuvudvärk

Fler än 15 dagar/månad i >3 månader.

3. Sannolik spänningshuvudvärk

Används om en eller flera kriterier inte uppfylls helt, men symtomen överensstämmer mest med spänningshuvudvärk.

MYCKET VIKTIG INFORMATION

Det finns tillfällen då du har huvudvärk då du är tvungen att kontakta sjukvården. Läs igenom de röda flaggor här nedan som beskriver detta. Om detta stämmer in enligt nedan. Så behöver du utreda din huvudvärk via utbildad legitimerad vårdpersonal. 

Röda flaggor (”Red flags”) – När huvudvärk bör utredas akut

🚨 Red flags som kräver omedelbar (akut) utredning:

💥 Plötslig, intensiv debut (”åskknallshuvudvärk”)

  • Kan tyda på subaraknoidalblödning.
  • Ska alltid utredas akut med DT hjärna.

🧠 Huvudvärk med fokala neurologiska symtom

  • T.ex. förlamning, känselbortfall, synpåverkan, afasi, ataxi.
  • Misstänk stroke, tumör, sinustrombos, encefalit.
  • Kräver omedelbar bedömning.

😵 Medvetandepåverkan, förvirring eller kramper

  • Tecken på allvarlig CNS-påverkan (t.ex. meningit, blödning, tumör).
  • Akut handläggning.

🧴 Feber + nackstelhet + huvudvärk

  • Misstänk meningit/encefalit.
  • Akutremiss för lumbalpunktion och antibiotika iv.

🤰 Gravid eller postpartum med huvudvärk

  • Risk för t.ex. preeklampsi, sinustrombos eller blödning.
  • Alltid akut bedömning.

🪖 Huvudvärk efter trauma (särskilt med medvetandeförlust, kräkningar eller neurologiska symtom)

  • Misstänk intrakraniell blödning eller skallfraktur.
  • Omedelbar DT och observation.

💨 Huvudvärk som utlöses vid ansträngning, hosta, samlag

  • Kan vara tecken på blödning eller annan intrakraniell patologi.
  • Bör bedömas akut, särskilt om den är nytillkommen eller kraftig.

Spänningshuvudvärk är den vanligaste typen av huvudvärk och upplevs ofta som ett tryckande, molande band runt huvudet – särskilt över pannan, tinningarna eller bakhuvudet. Den kan vara allt från lätt till medelsvår och vara i allt från en halvtimme till flera dagar.

Orsaker till spänningshuvudvärk:

Spänningshuvudvärk beror inte på en enskild orsak utan är oftast multifaktoriell. Några vanliga bidragande faktorer är:

  • Muskelspänningar i nacke, skuldror och käkar (t.ex. från dålig hållning, stillasittande arbete, eller tandpressning).
  • Stress och psykisk anspänning.
  • Sömnbrist eller oregelbundna sömnvanor.
  • Ögonansträngning, t.ex. vid skärmarbete.
  • Felaktig ergonomi, särskilt vid kontorsarbete.
  • Otillräcklig fysisk aktivitet.

Egenvård och förebyggande åtgärder:

Det finns flera saker du kan göra själv för att minska eller förebygga spänningshuvudvärk:

💆‍♂️ Avslappning och stresshantering

  • Avslappningsövningar, meditation eller andningstekniker.
  • Mindfulness och medveten närvaro.
  • Fritidsaktiviteter som ger avkoppling och glädje.

🧘‍♀️ Rörelse och träning

  • Regelbunden fysisk aktivitet (promenader, simning, cykling).
  • Rörlighetsträning för nacke, axlar och bröstrygg.
  • Styrketräning av hållningsmuskulaturen.

💻 Förbättra arbetsmiljön

  • Ergonomisk arbetsställning – justera stol, bord, skärm, tangentbord.
  • Ta regelbundna pauser, helst var 30:e till 45:e minut.
  • Växla arbetsposition (ex. stå och jobba en stund).

💤 Sömn och återhämtning

  • Skapa goda kvällsrutiner.
  • Prioritera tillräckligt med sömn.

🍽️ Livsstil

  • Drick tillräckligt med vatten – vätskebrist kan bidra till huvudvärk.
  • Regelbundna måltider.
  • Undvik överkonsumtion av koffein och alkohol.
Naprapat Jörgen Magnusson

Om du är osäker på varför du har osäker bör du alltid söka vård. Det är väldigt ovanligt att huvudvärken beror på någon allvarlig orsak. Oavsett så är den jobbig att leva med. Den påverkar dig, dina nära och kära, dina kollegor… men framför allt så hindrar den just dig själv ifrån att leva ett mer avslappnat, aktivt och roligt liv.

Boka en tid idag för att få hjälp och råd.
Jag gissar att har du läst så här långt… så har du gjort det av en orsak?

Med vänliga hälsningar
/Jörgen Magnusson, Legitimerad Naprapat

Läs mer
Ansträngningshuvudvärk - Träningshuvudvärk

Träningshuvudvärk, vad är det?

HUVUDVÄRK

Får du återkommande huvudvärk när du tränar eller anstränger dig? Du är inte ensam.

Ansträngningshuvudvärk - Träningshuvudvärk
Huvudvärk

Johan söker hjälp för sin huvudvärk

Dr. Eriksson: Hej och välkommen! Jag heter Dr. Eriksson och är allmänläkare här på vårdcentralen. Vad kan jag hjälpa dig med idag?

 

Johan: Hej, jag heter Johan. Jag har haft återkommande huvudvärk och hoppas få hjälp med det.

 

Dr. Eriksson: Trevligt att träffa dig, Johan. Kan du berätta när din huvudvärk brukar uppstå? Är det i samband med någon särskild aktivitet?

 

Johan: Ja, den kommer oftast under eller efter intensiv fysisk träning, särskilt när jag anstränger mig hårt.

 

Dr. Eriksson: Hur skulle du beskriva smärtan? Är den pulserande eller tryckande? Var på huvudet känns den?

 

Johan: Det är en dunkande smärta som känns på båda sidor av huvudet, särskilt i bakhuvudet.

 

Dr. Eriksson: Hur länge varar huvudvärken vanligtvis efter träning?

 

Johan: Det varierar, men oftast går den över inom några timmar, ibland kan den sitta i upp till ett dygn.

 

Dr. Eriksson: Upplever du några andra symtom tillsammans med huvudvärken, som illamående eller ljuskänslighet?

 

Johan: Nej, det är mest själva huvudvärken. Jag känner mig inte illamående och är inte särskilt känslig för ljus eller ljud.

 

Dr. Eriksson: Har du märkt om vissa typer av träning eller specifika förhållanden, som varmt väder eller träning på hög höjd, gör huvudvärken värre?

 

Johan: Ja, det verkar bli värre när det är varmt ute eller om jag tränar på hög höjd.

 

Dr. Eriksson: Tack för att du delade denna information. Baserat på dina beskrivningar tyder det på att du har ansträngningshuvudvärk, även kallad träningshuvudvärk. Det finns många olika typer av huvudvärkstyper som påminner om varandra. Men orsakerna är olika. Just denna diagnosen kallas för Ansträngningshuvudvärk och har diagnoskoden G44.8 enligt ICD-10.

 

Johan: Vad innebär det? Är det allvarligt?

 

Dr. Eriksson: Ansträngningshuvudvärk är en typ av huvudvärk som utlöses av intensiv fysisk aktivitet. Den exakta orsaken är inte helt klarlagd, men det tros bero på förändringar i blodflödet och trycket i huvudet vid ansträngning. Det är oftast ofarligt, men kan vara besvärligt.

 

Johan: Finns det något jag kan göra för att minska eller förhindra huvudvärken?

 

Dr. Eriksson: Absolut. Här är några rekommendationer:

 

  • Uppvärmning: Se till att värma upp ordentligt innan du påbörjar intensiv träning. En gradvis ökning av intensiteten kan hjälpa kroppen att anpassa sig.
  • Undvik utlösande faktorer: Försök att undvika träning i extremt varmt väder eller på hög höjd, eftersom dessa förhållanden kan öka risken för huvudvärk.
  • Hydrering: Håll dig välhydrerad både före, under och efter träning för att förebygga huvudvärk relaterad till vätskebrist.
  • Träningsintensitet: Om möjligt, minska intensiteten på träningen eller undvik de aktiviteter som utlöser huvudvärken.
 

Johan: Det låter rimligt. Finns det några mediciner som kan hjälpa?

 

Dr. Eriksson: I vissa fall kan förebyggande medicinering övervägas, särskilt om livsstilsförändringar inte ger tillräcklig lindring. Läkemedel som propranolol eller NSAID kan användas, men det är viktigt att diskutera detta med en läkare för att avgöra vad som är lämpligt för dig.

 

Johan: Jag förstår. Finns det andra typer av huvudvärk som liknar ansträngningshuvudvärk?

 

Dr. Eriksson: Ja, det finns flera huvudvärkstyper med liknande symtom:

  • Spänningshuvudvärk: Denna typ är vanligt förekommande och kännetecknas av en tryckande eller molande smärta, ofta beskrivs det som ett band runt huvudet. Den kan vara episodisk eller kronisk och är vanligtvis av mild till måttlig intensitet.
  • Migrän: Migrän innebär en kraftig, pulserande huvudvärk som ofta är ensidig. Den kan åtföljas av illamående, kräkningar och ljus- eller ljudkänslighet. Fysisk aktivitet kan förvärra migränen.
  • Cervikogen huvudvärk: Denna typ orsakas av problem i nacken och smärtan är oftast ensidig, startar i nackregionen och strålar framåt mot tinningen eller ögat. Rörelser i nacken kan förvärra smärtan

 

Johan: Hur kan jag veta vilken typ av huvudvärk jag har?

 

Dr. Eriksson: Diagnosen ställs genom en noggrann anamnes och fysisk undersökning. Det är viktigt att notera när huvudvärken uppstår, dess karaktär, varaktighet och eventuella associerade symtom. Att föra en huvudvärksdagbok kan vara till stor hjälp för att identifiera mönster och utlösande faktorer.

 

Johan: Tack för all information. Jag ska försöka följa dina råd och se om det hjälper.

 

Dr. Eriksson: Det låter bra. Om huvudvärken fortsätter eller förvärras, tveka inte att boka en ny tid så kan vi diskutera ytterligare behandlingsalternativ.

Naprapat Jörgen Magnusson

Det finns en hel uppsjö av olika typer huvudvärk. De vanligaste vi kanske tänker på är Spänningshuvudvärk och Migrän. Både Spänningshuvudvärk och Migrän har flera olika varianter.

Några exempel på Spänningshuvudvärk är Episodisk, Kronisk eller Sannolik huvudvärk. De olika underdiagnoserna för spänningshuvudvärk – episodisk, kronisk och sannolik spänningshuvudvärk – skiljer sig främst i frekvens, varaktighet och hur säkra kriterierna för diagnos är. Jag kan beskriva skillnaden på dessa för att ni ska förstå lite bättre. Om vi i stället hade pratat om Migrän, så finns det ännu fler olika varianter. Alla skiljer sig ifrån varandra både till sättet och hur man behöver anpassa den hjälp som behövs.

Har ni fler frågor om huvudvärk så är ni välkomna att boka en tid eller skriva till mig. Så lovar jag att svara så gott det går. Om du har en huvudvärk som du inte blir av med, den är återkommande och besvärar dig. Boka en tid och ta reda på vad du kan göra för att förstå dig på din huvudvärk bättre och förhoppningsvis bli av med den.

Episodisk spänningshuvudvärk (ESH)

Vanligaste formen.

    • Frekvens: < 15 dagar per månad.
    • Varaktighet: Från 30 minuter upp till 7 dagar per attack.

Symtom:

    • Dov, tryckande, icke-pulserande smärta.
    • Bilateral lokalisation (båda sidor).
    • Lätt till måttlig intensitet.
    • Förvärras inte av fysisk aktivitet.
    • Ingen illamående (kan ha ljus- eller ljudkänslighet, men inte båda).

Orsak: Ofta kopplat till stress, trötthet, dålig arbetsställning.

 

Kronisk spänningshuvudvärk (KSH)

Mer ihållande och funktionsnedsättande.

  • Frekvens: ≥ 15 dagar/månad i minst 3 månader.
  • Varaktighet: Nästan daglig, kan vara konstant under dygn.
  • Symtom: Som vid episodisk, men ofta mer intensivt och långdraget.
    • Lätt illamående kan förekomma, men ej kräkningar.
    • Kan ha ökad känslighet för ljus eller ljud (inte båda samtidigt).
    • Vanliga följder: Påverkan på livskvalitet, sömn och humör.

 

Sannolik spänningshuvudvärk

Används när kriterierna inte uppfylls helt men är nära.

  • Frekvens & varaktighet: Varierande.
  • Diagnos: Får denna klassificering när ett eller flera kriterier saknas för ESH eller KSH.
  • Vanlig orsak: Brist på information (t.ex. patienten minns inte alla detaljer), eller symtombilden är blandad men ändå mest lik spänningshuvudvärk.
Läs mer
Smärta, vad är det?

Kort om smärta.

Smärta varnar och skyddar kroppen. Den påverkas bland annat av biologiska, psykologiska och sociala faktorer. Vid rehabträning är viss smärta okej, men belastningen bör anpassas för att undvika försämring. Kom ihåg smärtskalan från 0-10. Där 0 är smärtfritt och 10 är värsta tänkbara smärtan. En okay smärtnivå under aktivitet är 3 – 4. Smärtan bör eftar aktivitet klinga av och dagen efter bör den vara som innan aktiviteten eller minskad. Det finns undantag, i dessa fall kommer din vårdgivare uppmärksamma dig på detta. Vill du läsa lite mer om smärta klicka här.

Läs mer
ont i armbågen

Smärtlindring idag…

ryggskott
Knäsmärta

SMÄRTA

Smärtlindring är ett stort ämne. Den smärta som kommer ifrån vårt rörelseorgan; skelett, leder, muskler, senor och ligament samt nervsystemet. Är områden som vi i viss utsträckning mer eller mindre enkelt kan hjälpa oss själva med. Ibland kan vi behöva hjälp av någon att förstå vad det är mer specifikt vi har besvär ifrån. Innan vi vet hur vi kan lindra värken. Du kan exempelvis få hjälp från naprapat, fysioterapeut, kiropraktor med undersökningen och få råd om just dina besvär.

Om du känner sig osäker på om du bör söka vård eller inte, så bör du alltid kontakta vårdpersonal för att rådfråga dessa. Att ringa 1177 kan vara en bra start. De kan hänvisa dig vidare till rätt vård. Om du har stora besvär med värk och behöver hjälp men inte har möjlighet att få tid hos Närhälsan tillräckligt fort. Kan jourakuten va ett bra alternativ. 1177 kan hänvisa dig vidare till vart din jourakuten finns. Om du däremot har så kraftiga besvär eller symtom av någon form att du misstänker att du behöver akut vård. Då ska du alltid ringa 112. De avgör om du behöver hämtas av ambulans eller om det går bra att du tar dig till akuten på annat vis.

Olika typer av smärtlindring

Fysikaliska och manuella metoder

Naprapati, fysioterapi och kiropraktik

Behandling av muskel- och ledsmärtor genom manipulation, mobilisering och mjukdelsbehandling.

Massage

Ökar blodcirkulationen, minskar muskelspänningar och frisätter endorfiner.

TENS (Transkutan Elektrisk Nervstimulering)

Elektriska impulser blockerar smärtsignaler och stimulerar frisättning av kroppens egna smärtlindrare.

Kyla och värme

  • Kyla minskar inflammation och dämpar nervimpulser.
  • Värme ökar blodcirkulationen och minskar muskelspänningar.

Akupunktur

Stimulerar nervsystemet och ökar frisättningen av smärtlindrande substanser.

Medicinsk smärtlindring

Läkemedel

  • Paracetamol – Används vid mild till måttlig smärta, exempelvis huvudvärk och muskelsmärta.
  • NSAID (t.ex. ibuprofen, naproxen) – Minskar inflammation och smärta, ofta vid led- och muskelsmärta.
  • Opioider (t.ex. morfin, oxykodon) – För kraftig smärta, exempelvis vid operationer eller cancer. Kan ge beroende.
  • Lokalanestetika (t.ex. lidokain) – Bedövning vid kirurgi och vissa nervsmärtor.
  • Antidepressiva och antiepileptika – Används ibland vid nervsmärta.

Psykologiska och alternativa metoder

Mindfulness och avslappningstekniker

Minskad stress och ökad smärttolerans genom andning, meditation och mental träning.

Kognitiv beteendeterapi (KBT)

Hjälper vid långvarig smärta genom att förändra tankemönster och coping-strategier.

Hypnos

Kan påverka smärtupplevelsen genom suggestion och avslappning.

Diet och näring

En antiinflammatorisk kost kan minska kronisk smärta, exempelvis genom omega-3 och antioxidanter.

Interventionella smärtbehandlingar

Interventionella smärtmetoder används ofta för patienter med kronisk smärta och kan ge långvarig lindring när andra metoder inte räcker.

Exempel på interventionella smärtbehandlingar:

Kortisoninjektioner

  • Används vid inflammation i leder, senfästen eller slemsäckar.
  • Minskar svullnad och smärta.
  • Vanligt vid artros, bursit och tendinit.

Nervblockader

  • Injektion av lokalbedövning och ibland steroider runt smärtande nerver.
  • Temporärt eller långvarigt smärtlindrande, beroende på metod.
  • Exempel: Facettledsblockad vid ryggsmärta.

Radiofrekvensablation (RFA)

  • Värme skapas via radiofrekvensvågor och används för att inaktivera smärtsamma nerver.
  • Effektiv vid kronisk ryggsmärta och nervsmärta.

Epidural steroidinjektion

  • Kortison injiceras i epiduralrummet kring ryggmärgen.
  • Används vid ischias, diskbråck eller spinal stenos.

Spinal stimulering (ryggmärgsstimulering, SCS)

  • Elektroder placeras nära ryggmärgen för att störa smärtsignaler med elektriska impulser.
  • Används vid svår kronisk smärta som neuropati.

Intraartikulära injektioner

  • Injektioner direkt i leden, ofta med hyaluronsyra eller kortison, vid artros.

Kirurgiska ingrepp

  • Sista utväg vid långvarig och svår smärta som inte svarar på andra behandlingar.
  • Exempel: Diskektomi vid diskbråck eller ledprotes vid svår artros.
  •  
Läs mer
Legitimerad Naprapat i Trollhättan/Vänersborg.

Om Naprapat.pro

Naprapat.pro

Jag som skriver på denna hemsida heter Jörgen Magnusson.

Här på sidan är tanken att:

  1. Ni ska hitta information om vem jag är. Vad naprapati är för något. Vilken hjälp ni kan få hos mig.
  2. Hitta hur man gör för att boka tid och vart jag finns.

I början av min karriär hade jag mottagning i Vänersborg och Trollhättan. Mellan 2006 till 2024 har jag bott och varit verksam i Göteborgs omnejd.

Tanken är att nu under 2025 få fotfäste i Trollhättan och Vänersborg igen.

 

Denna gången hoppas jag på att bygga en verksamhet med flertalet olika vårdgivare under samma tak. Naprapater, Fysioterapeuter, Kiropraktorer, Specialistläkare inom olika områden, Sjuksköterskor, Psykologer, osv . . .

SPECIALISTLÄKARNA i Trollhättan

För att lyckas med ovanstående har jag inlett en kontakt med Specialistläkarna i Trollhättan (www.specialistlakarna.nu) Här har många olika specialister redan samlats på samma plats och fler kommer det bli.

FÖR DIG SOM KUND

Betyder detta att väldigt mycket kompetens finns på en och samma plats. Det innebär att det finns otroligt bra förutsättningar för bra kommunikation mellan alla vårdgivare. Mindre risk att helhetsbilden försvinner… Ökad risk för att du får den vård du behöver!

patientresa

MÅL

Att närmsta åren få möjligheten att bygga en verksamhet där du som kund är i centrum av vården. På riktigt. Utan att du behöver fara runt över hela landet för att få den hjälp med smärta och värk i kroppen du behöver.

Läs mer