Promenad för optimerad hälsa och förlängt liv.

30 december 2025

Övrigt, Rehab Inga kommentarer

En enkel promenad för optimerad hälsa

Inledning

Regelbundna promenader är ett av de enklaste sätten att förbättra både fysisk och psykisk hälsa. Forskning visar att redan korta dagliga promenader kan minska risken för hjärt-kärlsjukdom, diabetes, depression och för tidig död. Samtidigt är det viktigt att promenera på ett tryggt sätt – särskilt för äldre. I den här artikeln går vi igenom både hälsoeffekterna av promenader och hur fallprevention och fallteknik kan bidra till ökad trygghet [1–5].

Varför är promenader så bra för hälsan?

Promenader är en lågtröskelaktivitet som de flesta kan utföra, oavsett ålder eller tidigare träningsvana. De kräver ingen dyr utrustning och kan anpassas efter dagsform och förutsättningar.

Forskningen visar att även lugn vardagsrörelse ger tydliga hälsoeffekter när den utförs regelbundet [3,4].

Vad händer i kroppen när du promenerar regelbundet?

Hjärtat och cirkulationen stärks

När du promenerar ökar pulsen och blodflödet i kroppen. På sikt leder detta till lägre blodtryck, bättre kondition och minskad risk för hjärtinfarkt och stroke. Personer som promenerar mer i vardagen har en tydligt lägre risk för förtida död jämfört med de som rör sig väldigt lite [3–5].

Promenader förbättrar psykisk hälsa och minskar stress

Promenader påverkar även hjärnan positivt. Regelbunden gång har visat sig minska stress, oro och nedstämdhet samt förbättra sömn och allmänt välbefinnande. Effekten ses både hos yngre och äldre, och även vid relativt korta promenader [9,12].

Positiv effekt på vikt, blodsocker och ämnesomsättning

Promenader hjälper kroppen att reglera blodsocker och förbättrar ämnesomsättningen. Studier visar förbättringar i midjemått, blodfetter och insulinkänslighet hos personer som promenerar regelbundet, även utan annan träning [6–8].

Leder, muskler och balans mår bättre

Promenader är skonsamma men tillräckligt belastande för att stärka muskler i ben och höfter, förbättra balans och bibehålla rörlighet i lederna. Hos äldre personer har regelbunden gång kopplats till bättre funktion i vardagen och ökad självständighet [6,13].

Hur mycket behöver man promenera för att få effekt?

Det finns inget exakt antal steg som passar alla, men forskningen visar ett tydligt samband: mer rörelse ger bättre hälsa – upp till en viss nivå [3–5].

cirka 3 000 steg per dag är bättre än nästan ingen rörelse
5 000–7 000 steg per dag ger tydliga hälsovinster
6 000–8 000 steg per dag räcker för många äldre
8 000–10 000 steg per dag ger maximal effekt för många yngre

Det viktiga är inte perfekta siffror, utan att rörelsen blir en vana.

Fallprevention vid promenader – trygg rörelse hela livet

För äldre personer är promenader inte bara en hälsofråga, utan även en trygghetsfråga. Fall är en av de vanligaste orsakerna till skador hos äldre, men mycket går att förebygga.

Varför fallprevention är viktigt

Fall kan leda till:

frakturer
långvarig smärta
minskad självständighet
rädsla för att röra sig

Rädslan i sig kan leda till minskad aktivitet, vilket i sin tur försämrar styrka och balans – en negativ spiral.

Fallteknik – att minska skadan om olyckan ändå sker

Fallprevention handlar inte bara om att undvika att falla, utan också om att lära sig falla på ett säkrare sätt. Inom idrotter som judo tränas fallteknik systematiskt för att minska risken för skador.

Grundprinciperna i fallteknik är:

att skydda huvud och nacke
att undvika att ta emot sig med raka armar
att fördela kraften över en större yta
att rulla eller följa med i fallet istället för att spjärna emot
Dessa principer kan anpassas även för äldre och personer som inte är idrottsaktiva.

Falltrygghet för äldre – samarbete med Svenska Judoförbundet

Det finns i dag strukturerade program för fallprevention och fallteknik riktade till äldre. Ett exempel är konceptet Falltrygghet för äldre, utvecklat av Svenska Judoförbundet.

Programmet fokuserar på:

ökad kroppsmedvetenhet
enkla och anpassade fallövningar
trygghet i rörelse
minskad rädsla för att falla

👉 Läs mer om fallprevention och fallteknik här:
https://judo.se/fallprevention/falltrygghet-for-aldre/

Att kombinera promenader med kunskap om fallteknik kan göra att fler vågar fortsätta vara aktiva – vilket i sig minskar risken för framtida fall.

Hälso- och aktivitetsoptimering – små steg som gör stor skillnad

Ur ett fysioterapeutiskt perspektiv är promenader grunden för en aktiv vardag. För bästa effekt bör de kombineras med:

regelbunden rörelse varje dag
enkla balansövningar
lätt styrketräning för ben och höfter

Promenaden ska kännas lagom ansträngande – du ska bli lite varm och lätt andfådd, men fortfarande kunna prata [1,14].

Sammanfattning – gå för hälsan, gå för tryggheten

Regelbundna promenader förbättrar hjärta, muskler, balans och psykiskt välbefinnande. Samtidigt är det viktigt att tänka på säkerheten, särskilt med stigande ålder.

Genom att:

promenera regelbundet…
stärka balans och benstyrka…
lära sig grundläggande fallteknik…

…kan du både förbättra din hälsa och minska risken för allvarliga skador.

Varje steg räknas – och trygg rörelse är rörelse som blir av.

Konkreta förslag – så skapar du trygg och hälsofrämjande rörelse i vardagen

För att promenader ska bli en vana behöver de kännas enkla, trygga och genomförbara. Här är konkreta exempel på hur du kan få in mer rörelse i vardagen – oavsett ålder eller förutsättningar.

1. 10-minuterspromenaden – den mest hållbara vanan

Ett av de enklaste sätten att lyckas är att dela upp rörelsen.

Så gör du:

Gå 10 minuter på morgonen
Gå 10 minuter mitt på dagen
Gå 10 minuter på kvällen

Detta ger totalt 30 minuter rörelse per dag, vilket motsvarar de rekommendationer som finns för god hälsa [1].

Tips:
Sätt ett alarm i mobilen eller koppla promenaden till något som redan sker, till exempel efter måltid eller när du kommer hem.

2. Bryt stillasittandet – små rörelsepauser som gör stor skillnad

Om du sitter mycket under dagen kan korta rörelsepauser ge oväntat stor effekt.

Exempel:

Res dig upp minst en gång i timmen
Gå runt i bostaden eller på arbetsplatsen i 2–3 minuter
Hämta ett glas vatten, gå till ett annat rum eller ta några extra steg i trappan

Dessa små pauser kan tillsammans ge flera tusen extra steg per dag – utan att du behöver ”träna”.

3. Promenad i naturen – för både kropp och sinne

Promenader i park, skog eller längs vatten har visat sig vara extra gynnsamma för psykiskt välbefinnande och stressreduktion.

Så kan det se ut:

Välj en lugn slinga i närområdet
Lämna mobilen i fickan
Gå i ett tempo som känns behagligt

Många upplever bättre sömn, mindre stress och klarare tankar redan efter korta naturpromenader.

4. Trygga promenader för äldre eller vid smärta

För äldre personer eller vid smärta i exempelvis rygg, höft eller knä är trygghet viktigare än tempo.

Råd:

Gå kortare sträckor men oftare
Vila vid behov
Använd stadiga skor och eventuellt gånghjälpmedel
Välj jämnt och välbekant underlag

Regelbundenhet är viktigare än hur långt eller hur fort du går.

5. Promenad i korridor eller inomhus

Promenader behöver inte alltid ske utomhus.

Exempel:

Gå fram och tillbaka i en korridor
Gå runt i bostaden i några minuter
Använd trappor om det känns tryggt

Detta är särskilt värdefullt vid dåligt väder eller för personer med begränsad utomhusmiljö.

6. Kombinera promenad med enkel styrka och balans

För bästa effekt på hälsa och fallprevention kan promenader kombineras med enkla övningar.

Efter eller mellan promenader:

Res dig upp från en stol 10 gånger
Stå på ett ben 20–30 sekunder (håll i något vid behov)
Gör 10–15 tåhävningar vid köksbänken

Detta stärker ben, höfter och balans – och minskar risken för fall [13].

Länkar till använda referenser

[1] WHO – Physical Activity Guidelines

World Health Organization.
WHO guidelines on physical activity and sedentary behaviour (2020)
👉 https://www.who.int/publications/i/item/9789240015128

[3] Paluch et al. – Dagliga steg och dödlighet

Paluch AE et al.
Daily steps and all-cause mortality: a meta-analysis of 15 international cohorts
The Lancet Public Health, 2022
👉 https://www.thelancet.com/journals/lanpub/article/PIIS2468-2667(21)00302-9/fulltext

[4] Rodríguez-Gutiérrez et al. – Umbrella review om steg

Rodríguez-Gutiérrez E et al.
Daily steps and all-cause mortality: an umbrella review and updated meta-analysis
Preventive Medicine, 2024
👉 https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0091743523003210

[5] Inoue et al. – Stegmönster och mortalitet

Inoue K et al.
Association of daily step patterns with mortality in US adults
JAMA Network Open, 2023
👉 https://jamanetwork.com/journals/jamanetworkopen/fullarticle/2802591

[6] Ungvari et al. – Promenader och hälsosamt åldrande

Ungvari Z et al.
The multifaceted benefits of walking for healthy aging
Geroscience, 2023
👉 https://link.springer.com/article/10.1007/s11357-023-00725-3

[9] Xu et al. – Promenader, depression och ångest

Xu Z et al.
The effect of walking on depressive and anxiety symptoms: a systematic review and meta-analysis
JMIR Public Health and Surveillance, 2024
👉 https://publichealth.jmir.org/2024/1/e51234

[12] Noetel et al. – Träning vid depression

Noetel M et al.
Effect of exercise for depression: systematic review and network meta-analysis
BMJ, 2024
👉 https://www.bmj.com/content/384/bmj-2023-072770

[13] Voukelatos et al. – Promenader och fallrisk

Voukelatos A et al.
The effect of walking on falls in older people: the Easy Steps randomized controlled trial
Journal of the American Geriatrics Society, 2015
👉 https://agsjournals.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/jgs.13506

[14] Fysisk aktivitetsrekommendation (CDC / USA)

U.S. Department of Health and Human Services.
Physical Activity Guidelines for Americans, 2nd edition
👉 https://health.gov/our-work/nutrition-physical-activity/physical-activity-guidelines

Läs mer

16 december 2025

Okategoriserade Inga kommentarer

Vintern – märklig förmåga att avslöja våra ryggar.

Vintern har en märklig förmåga att avslöja våra ryggar.

Samma rygg som klarade flyttkartonger i oktober kan i januari säga ifrån efter:

tre skottag med snöskyffeln
ett elegant (men smärtsamt) halksteg
eller att bara titta på uppfarten och tänka: “Det där tar jag snabbt.”
Plötsligt är det inte snön som är tung – det är ryggen.

Men faktum är: vintern i sig är inte problemet.
Det är hur vi använder kroppen när det är kallt, halt och stressigt som avgör om ryggen klarar sig eller inte.

Ischias och ”ryggskott” – smarta råd inför vintern ❄️

När vintern kommer ökar också risken för ryggbesvär. Kyla, halka, snöskottning och stela muskler är vanliga orsaker till att både ryggskott och ischiasliknande smärta dyker upp denna tid på året.

Med några enkla åtgärder går det dock ofta att minska risken rejält.

Nedan hittar du vanliga riskområden – och praktiska tips för hur du kan förbereda dig.

Varför får vi oftare ont i ryggen på vintern?

Under vinterhalvåret händer flera saker samtidigt:

Muskler och leder blir stelare i kyla
Vi rör oss mindre i vardagen
Oväntade belastningar (snö, halka, tunga kläder) ökar
Balans och reaktionsförmåga utmanas

Detta gör att ryggen lättare hamnar i ogynnsamma positioner – ibland med ett plötsligt smärtpåslag.

Vanliga riskområden på vintern

1. Snöskottning ❄️

Snöskottning är en av de vanligaste orsakerna till akut ryggsmärta.

Varför är det riskfyllt?

Tunga lyft i framåtböjd och vriden position
Ofta kall muskulatur
Upprepade rörelser under kort tid

Så minskar du risken:

Värm upp 2–3 minuter innan (gå runt, rör höfterna, axlarna)
Skjut snön istället för att lyfta när det går
Håll snön nära kroppen
Undvik att kasta snön med vridning – flytta fötterna istället
Ta pauser hellre än att ”bli klar snabbt”

2. Halkolyckor och snedbelastningar 🧊

Det är inte alltid själva fallet som skadar ryggen – utan hur kroppen reflexmässigt spänner sig.

Riskfaktorer:

Plötsliga halktillbud
Snabba korrigerande rörelser
Spända muskler som inte hinner parera

Förebyggande tips:

Använd skor med bra grepp eller broddar
Ta kortare steg på halt underlag
Sänk tempot – stress ökar risken
Spänn magen lätt när du går på halt underlag (ger stabilitet)

3. Kyla och stel muskulatur 🥶

Kyla gör muskler mindre elastiska och sämre på att ta belastning.

Detta ökar risken för:

Muskelsträckningar
Plötsliga ”rygglåsningar”
Förvärrad ischiassmärta

Så skyddar du dig:

Klä dig varmt runt ländrygg och höfter
Undvik att sitta still länge i kalla miljöer
Rör på dig regelbundet under dagen
Värm upp innan fysisk aktivitet – även vardaglig

4. Mindre vardagsrörelse 🚶‍♂️

När vi rör oss mindre tappar kroppen sin naturliga ”beredskap”.

Konsekvenser:

Sämre rörlighet i höfter och rygg
Sämre bålstabilitet
Lägre tålighet för plötslig belastning

Enkla lösningar:

Dagliga promenader (även korta)
Rörlighet för höfter och bröstrygg
Enkel bålträning 2–3 ggr/vecka
Undvik att sitta still mer än 30–45 min i sträck

Tidiga varningssignaler att ta på allvar

Sök hjälp i tid om du känner:
Molande ländryggssmärta som inte släpper
Smärta som strålar ner i säte eller ben
Stelhet som blir värre vid kyla och belastning
Plötsliga ”låsningar” i ryggen
Tidiga insatser minskar ofta både smärta och återhämtningstid. Här kan det vara lämpligt att se ifall det finns en naprapat på Specialistläkarna i Trollhättan som har en ledig tid. Eller någon annan stans i din närhet.

SAMMANFATTNING 🎁GOD JUL!

Så nästa gång vintern lockar fram skyffeln, broddarna eller den där ”jag gör det bara snabbt”-inställningen – tänk på ryggen.

Inte som något skört.
– Utan som något som behöver lite uppvärmning, lite eftertanke och rimliga arbetsvillkor.

För vintern kommer varje år. Snön likaså.
– Medan ryggskott och ischias – faktiskt inte, är obligatoriska vintertillbehör.

Läs mer

15 december 2025

Mental träning Inga kommentarer

Digital stresshjälp

Finns det någon APP för att hjälpa mig med min stress?

…får jag då och då av mina patienter. Då stress inte är vad jag arbetar med primärt som Legitimerad Naprapat. Vill jag börja med att säga att jag är fel person att fråga. Jag har själv erfarenhet av appen Headspace, som jag blivit rekommendera själv att prova för snart mer än 10 år sedan. Just för mig så fungerade denna perfekt. Det viktigaste är att appen har det behov som just du behöver. Samt att det är lämpligt med en app. Om du har stress som påverkar dig negativt i din vardag – du upplever eller misstänker att du mår dåligt eller kommer må dåligt på grund av din stressnivå. Då behöver du, först, kontakta en vårdgivare som bedömer om det är lämpligt eller inte.

Om du däremot känner dig frisk och inte är så orolig eller bara är nyfiken, då kan det vara ett bra alternativ att prova en app. Kanske lite förebyggande syfte. Om du har besvär med stress, sömn, eller liknande så är det alltid bra med en direktkontakt med en Legitimerad vårdgivare. Däremot så tror jag att exempelvis en app som Headspace kan vara ett mycket bra komplement.

Innan du väljer app: vad en app faktiskt kan hjälpa med (och inte)

En bra stress-/mentalhälsa-app kan framför allt hjälpa dig med:

Kunskap & förståelse: vad stress är, varför den uppstår, och hur den påverkar sömn, återhämtning och fokus.
Träning i färdigheter: andning, mindfulness, kroppsscanning, avslappning, rutiner.
Vanor: dagliga “mikro-pass” som gör att du faktiskt gör det, inte bara “vet att du borde”.
Sömn-stöd: nedvarvning, ljudlandskap, guider/berättelser.

Det en app inte är bra på:

Att ersätta vård vid svår depression, trauma, paniksyndrom, beroendeproblematik, pågående kris eller om du har självskadetankar (då är rätt väg professionell hjälp – vid akuta lägen ring 112).

Snabb guide: vilken app passar vilken typ av behov?

Om du vill “lära dig från grunden” och bygga en stabil rutin

Headspace är ofta bäst för nybörjare och för dig som gillar tydliga upplägg och pedagogisk guidning. (De har bl.a. sömnformatet Sleepcasts.)

Om ditt huvudproblem är sömn/nedvarvning och du gillar “mysig” upplevelse

Calm är stark på sömn- och avkopplingsinnehåll (Sleep Stories, soundscapes, musik, andningsövningar m.m.).

Om du vill ha något seriöst, gratis och “lagom” (och gärna för familj/skola)

Smiling Mind är en ideell app med mental-fitness-upplägg, rutinbyggare och mycket innehåll – och den är i grunden gratis för privatpersoner.

Om du vill bli “mentalt upptagen på ett lugnt sätt” vid läggdags (interaktivt)

Loóna är mer som en sömn-upplevelse: guidade “sleepscapes” som blandar berättande, lugna ljud och ofta en interaktiv/skapande komponent (t.ex. färgläggning).

Headspace – djupgenomgång

Vad du får (kundperspektiv)

Strukturerade kurser som lär ut mindfulness stegvis (bra om du vill förstå hur du gör, inte bara lyssna).
Stress/ångest/sömn-fokus med korta pass som passar vardagen.
Sömnformat: exempelvis Sleepcasts (ljudresor i miljöer som är designade för att du ska somna). Headspace
Appen marknadsför “science-backed” innehåll och ett stort bibliotek.

Typiska fördelar

Väldigt nybörjarvänlig och pedagogisk.
Bra för dig som vill ha progression (känslan av “jag lär mig något”).
Ofta lätt att hålla en daglig rutin när upplägget är tydligt.

Typiska nackdelar / fallgropar

Kan upplevas dyr om du bara vill ha “lite sömnljud”.
Som med många prenumerationer: det är lätt att glömma provperioder – du behöver ha koll på avbokning i god tid.

Calm – djupgenomgång

Vad du får (kundperspektiv)

Mycket fokus på nedvarvning och sömn: Sleep Stories, soundscapes, musik, andningsövningar och guidade meditationer.
Innehållet är ofta uppbyggt för att kännas “lugnande direkt” snarare än som en kurs.
Typiska fördelar
Grym om din stress märks mest som svårt att varva ner/somna.
Stor variation i “lyssna och slappna av”-format.

Typiska nackdelar / fallgropar

Prenumerationsmodellen: vissa användare upplever att appen är på med att få dig att teckna abonnemang (vilket kan stressa vissa).
Priser varierar mellan länder/erbjudanden. Calm beskriver också att prissättning kan skilja sig per land.

Smiling Mind – djupgenomgång

Vad du får (kundperspektiv)

En “mental fitness toolkit”-idé: du tränar mentala färdigheter ungefär som fysisk träning – fast för fokus, stress, känsloreglering och sömn.
Rutinbyggare och innehåll för olika åldrar (barn/unga/vuxna).
Styrkan här är att den är skapad av en ideell organisation och i grunden gratis för privatpersoner/familjer, vilket gör den lätt att testa ordentligt.
Typiska fördelar
Prisvärdast (ofta gratis för individbruk) → lätt att komma igång utan press.
Bra om du vill ha ett “lagom” verktyg som inte känns för kommersiellt.

Typiska nackdelar

För dig som vill ha premiumkänsla, “kändisberättare”, maximal polish: den kan upplevas mer enkel i upplevelsen jämfört med Calm/Headspace.

Loóna – djupgenomgång

Vad du får (kundperspektiv)

Loóna beskriver sig som mer än en klassisk “sömnmeditation”: en stämningsskapande app som hjälper dig ner i varv och förbereder dig för sömn.
Kärnan är sleepscapes: guidade sessioner som kombinerar aktivitet-baserad avslappning, berättande och ljud.

Typiska fördelar

Perfekt om du har en “rastlös hjärna” som vill göra något lugnt istället för att bara ligga still.
Många gillar att upplevelsen känns mer “spel/skapande” än meditation.

Typiska nackdelar / fallgropar

Om du blir pigg av skärm/interaction kan det slå fel.
Precis som andra abonnemangstjänster finns recensioner som handlar om betalning/avslut – så var extra noga med kvitto, provperiod och avbokning i appbutiken.

Läs mer

15 december 2025

Mental träning, Rehab, Smärta, Yrsel och Huvudvärk Inga kommentarer

Andas i fyrkant

Andas i fyrkant – en enkel teknik för att minska stress och förbättra återhämtning

När stressnivån är hög arbetar kroppen ofta på högvarv, även när vi försöker vila. Andningen blir ytlig, pulsen ligger högre och nervsystemet har svårt att varva ner.
En enkel men mycket effektiv teknik för att hjälpa kroppen tillbaka till lugn är att andas i fyrkant.

Det är en strukturerad andningsteknik som används inom vård, rehabilitering och idrott – men som också fungerar mycket bra som en daglig rutin för att sänka stressnivån över tid.

Vad är “andas i fyrkant”?

Att andas i fyrkant innebär att:

inandning
paus
utandning
paus

Detta sker i lika långa intervaller, som sidorna i en fyrkant.
Den jämna rytmen ger tydliga signaler till nervsystemet om att:

”det är tryggt – du kan slappna av.”

🧠 Hur påverkar andning i fyrkant kroppen?

När du andas långsamt och kontrollerat:

aktiveras kroppens lugn- och återhämtningssystem (parasympatiska nervsystemet)
pulsen sjunker
muskelspänning minskar
stresshormoner dämpas
hjärnan får bättre förutsättningar för återhämtning

Över tid kan detta:

minska upplevd stress
förbättra återhämtning
göra kroppen mer mottaglig för rehab och behandling

🔷 UTFÖRANDE – SÅ ANDAS DU I FYRKANT

(Detta är huvudavsnittet – spara gärna detta)

Steg-för-steg

Sätt dig eller ligg bekvämt
– Rak men avslappnad hållning
– Låt axlarna sjunka ner
– Lägg gärna en hand på magen
Andas in genom näsan – 5 sekunder
– Känn hur magen höjer sig
– Andningen ska vara lugn, inte djup eller pressad
Håll andan – 5 sekunder
– Utan att spänna dig
– Känn stillheten
Andas ut långsamt genom munnen – 5 sekunder
– Låt luften lämna kroppen kontrollerat
– Känn hur kroppen sjunker ner
Pausa efter utandning – 5 sekunder
– Låt kroppen vila helt kort

➡️ Detta är en fyrkant.
➡️ Upprepa 5–8 varv (ca 3–5 minuter).

Progression – så anpassar du intervallen

Börja alltid med 5 sekunder per sida
När detta känns lugnt, behagligt och avkopplande:
öka 1 sekund i taget
Fortsätt gradvis upp till max 10 sekunder, om det känns bra

💡 Målet är inte att hålla andan länge, utan att hitta ett jämnt tempo som:

känns tryggt
sänker stressnivån
inte skapar obehag

Varje person har sin egen optimala rytm.

Viktigt att tänka på

Andningen ska kännas avslappnande, inte ansträngande
Blir du yr eller spänd – minska intervallen
Rytm är viktigare än längd

⏱️ Hur ofta och när ska man göra det?

För bäst effekt:

1–2 gånger per dag
3–5 minuter per tillfälle
Ställ gärna ett larm, helst ett som inte låter för mycket. Utan lite lugnt signalerar att du har tiden gått. På så vis behöver du inte tänka på hur länge du utfört övningen. 3-5 minuter är en bra början. När du provat 3-4 dagar rekommenderar jag att du ökar tiden till mellan 5-10 minuter. På tio minuter kommer du uppleva skillnad.

Bra tidpunkter:

på morgonen (starta dagen lugnare)
under dagen, t.ex. på jobbet
efter rehabträning eller fysisk aktivitet

⚠️ Viktigt: Undvik att göra andning i fyrkant precis innan läggdags

Andning i fyrkant är fokuserande och reglerande, men inte alltid optimalt precis före sömn.

Varför?

Pauser med andhållning kan upplevas som mentalt aktiverande
Vissa blir mer medvetna och “klara” snarare än sömniga
För vissa kan det göra det svårare att somna direkt

👉 Utför därför gärna övningen:

tidigare på kvällen, eller några timmar före läggdags
Vid insomningssvårigheter passar ofta långsam, kontinuerlig andning utan pauser bättre.

🧠 Varför är detta extra viktigt vid stress och rehab?

Vid långvarig stress kan kroppen:
ha svårt att slappna av mellan träningspassen
återhämta sig långsammare
uppleva mer smärta än vad vävnaderna egentligen signalerar

Andning i fyrkant hjälper till att:

sänka kroppens grundspänning
lugna nervsystemet
förbättra återhämtning
stödja effekten av rehab och behandling

👤 Två exempel – 20 dagar med andning i fyrkant

Exempel 1: Anna, 42 år – stillasittande arbete och nackbesvär

Anna arbetar vid dator större delen av dagen och går i rehab för nack- och skuldersmärta. Hon upplever sig inte stressad men har återkommande spänningar.

Hon börjar:

3 minuter på morgonen
3 minuter efter jobbet
intervall: 5 sekunder → ökar gradvis till 7 sekunder

Efter 20 dagar upplever hon:

mindre spänning i axlarna
lättare att slappna av efter träning
jämnare energinivå under dagen

Exempel 2: Johan, 35 år – småbarnsförälder och ländryggsbesvär

Johan tränar rehab regelbundet men känner sig ofta mentalt trött och spänd.

Han börjar:

andas i fyrkant 2–4 minuter på lunchen
2–3 minuter efter rehabträning
intervall: 5 sekunder → 6–7 sekunder

Efter 20 dagar märker han:

lugnare andning
mindre ryggspänning
bättre fokus under rehabövningar
bättre återhämtning mellan passen

✅ Sammanfattning

Att andas i fyrkant är:

enkelt
tidseffektivt
lätt att anpassa
kraftfullt vid stress

Genom att:

börja lugnt
öka gradvis
göra det regelbundet

. . . kan du hjälpa kroppen att varva ner, återhämta sig bättre och skapa bättre förutsättningar för läkning och rehab.

Tveka inte att fråga din naprapat, kiropraktor, fysioterapeut om tipps hur just du kan få din stressnivå att minska. Eller varför inte prova med denna metod. Att lära sig och praktisera att andas i fyrkant är både riskfritt, kostnadsfritt och en otroligt skön upplevelse för dig som har behov av att känna dig lugnare i både kropp och knopp.

Om du har frågor är du välkommen att boka en tid så hjälper jag dig att komma igång samt svara på dina frågor.

Läs mer

15 december 2025

Mental träning, Rehab, Smärta, Yrsel och Huvudvärk Inga kommentarer

När balansen finns blir stress en kraft – inte en fiende.

Stress – vän eller fiende?

Om positiv stress, negativ stress och balansen däremellan.

Stress är något många förknippar med något farligt eller skadligt. Men sanningen är att stress i sig inte är negativt. Tvärtom – stress är en av våra viktigaste överlevnadsfunktioner. Utan stressystemet skulle vi inte kunna reagera på hot, prestera när det behövs eller anpassa oss till livet runt omkring oss.

Det är först när stressen blir för intensiv, för långvarig eller inte får någon möjlighet till återhämtning, som den börjar påverka både kroppen och det mentala måendet negativt. Den här balansen är central – och något många av oss tappar bort i en vardag som går fort.

Du kommer här få lära dig lite kort om hur stress på olika vis kan vara både fördelaktiga och ofördelaktiga.

Om du vill lära lite om vad du själv kan göra för att påverka din stress under din rehabträning, så hittar du mer om detta här, ”Så kan du själv minska stress under rehab”.
Om du vill lära dig mer om relationen mellan rehab och stress, så kan du läsa mer om det här.

Tre nivåer av stress – och hur vi upplever dem

1. Positiv stress – “Jag är alert och engagerad”

Detta är den nivå som får oss att prestera och må bra.
Här sker en lätt ökning av puls, fokus och energi. Kroppen hjälper oss helt enkelt att växla upp när något är viktigt.

Exempel:

Du ska hålla en presentation och känner dig fokuserad, skärpt och lite pirrig.
Du tränar och kroppen svarar med energi, styrka och bättre koordination.

Kort sikt:

Du känner dig levande, motiverad och klar i huvudet.

Lång sikt:

Regelbunden positiv stress, följt av återhämtning, bygger motståndskraft, förbättrar fokus, fysisk kapacitet och ger känslan av meningsfullhet.

2. Funktionell stress – “Jag hinner, men det är tight”

Den här nivån är vanlig i perioder av livet när mycket ska hinnas med. Den är inte farlig i sig, men kräver återhämtning.

Exempel:

Du har deadlines på jobbet, familjeschemat är fullt och återhämtningen blir kortare än vanligt.
Du sover sämre några nätter, märker spänningar i nacke eller bröstkorg men tänker att “det går över när veckan är klar”.

Kort sikt:

Du hanterar läget, men kroppen börjar visa små signaler:

stelhet i axlar eller käke
mer ytlig andning
du glömmer saker oftare
du blir känsligare för ljud/störningar

Lång sikt:

Blir perioderna många utan vila kan hjärnan gå över till sparläge, där du fortfarande fungerar – men med hög ansträngning. Du tappar energi snabbare och återhämtningen . . . går . . . långsammare.

3. Långvarig stress – “Det här känns normalt nu, men kroppen är på högvarv”

Det här är nivån som är svårast att upptäcka själv. Många upplever sig inte stressade – trots att kroppen och nervsystemet är belastade.

Exempel:

Du har haft många månader med högt tryck och plötsligt “orkar du bara mindre” utan att förstå varför.
Du känner dig trött men varvar ändå upp snabbt av småsaker.
Symptomen kommer smygande: huvudvärk, magbesvär, spänningar, sämre sömn, irritation eller känslan av att aldrig riktigt vara utvilad.

Varför märker vi inte alltid att vi är stressade?

Det finns tre viktiga förklaringar:

1. Kroppen är byggd för att anpassa sig – även till det som inte är bra.

Nervsystemet kalibrerar sig efter det tillstånd du befinner dig i mest.
Är du under press länge blir stressnivån ”det nya normala”.

2. Stressystemet jobbar i bakgrunden – inte i tankarna.

Stress är primärt ett biologiskt system, inte ett medvetet.
Du kan känna dig lugn i huvudet samtidigt som kroppen går på högvarv.

Exempel:
Du sitter still, men pulsen är något högre, andningen ytligare och musklerna mer spända – utan att du tänker på det.

3. Hjärnan prioriterar funktion framför känsla.

Om något behöver lösas på jobbet, hemma eller i livet fokuserar hjärnan på uppgiften, inte på ditt välbefinnande.
Stress blir ett “verktyg” för att fortsätta fungera.

Vilken funktion har stressen när den pågår länge?

Långvarig stress är hjärnans sätt att

skapa energi när du inte vilar
hålla dig alert
få dig att “klara en period till”
prioritera det akuta framför det viktiga

Till priset av:

minskad återhämtning
mindre kreativitet
mer muskelspänning
ökad känslighet i smärtsystemet.

Hur påverkas vi av långvarig stress

Fysiska effekter

Ökad muskelspänning → nackbesvär, huvudvärk, ländryggsbesvär
Påverkad andning → mer ytlig andning, sämre syresättning
Påverkad sömn → svårare att somna, vaknar tidigare
Mer aktivering i sympatiska nervsystemet → högre puls, svårare att varva ner
Sämre mag-/tarmfunktion
Lägre smärttröskel → kroppen tolkar signaler starkare

Mentala effekter

Försämrat fokus
Känslighet för ljud och intryck
Känsla av att inte “hinna ikapp”
Irritation eller nedstämdhet
Minskad återhämtningsförmåga
Svårt att känna glädje eller motivation
Målande exempel:

Du kanske inte känner dig stressa
– men när du ska sova “startar hjärnan”, kroppen känns varm och du vrider dig i sängen.
Eller: Du känner dig lugn på utsidan men reagerar med stark irritation på småsaker.
Det är kroppen som säger:
“Jag är i behov av återhämtning – inte mer belastning.”

Avslutande reflektion

Stress är inte farligt i sig.
Den är en nödvändig del av ett friskt liv.

Men för att må bra behöver vi lära oss att:

förstå våra stressnivåer
lyssna på kroppens signaler
skapa utrymme för återhämtning
acceptera att stress kan vara både positiv och negativ

När balansen finns blir stress en kraft – inte en fiende.

Läs mer

1 december 2025

Idrott, Övrigt Inga kommentarer

Judo måste följa sin värdegrund

Judo måste följa sin egen värdegrund – även när det är svår

Nej, det här inlägget handlar inte om naprapati eller sjukvård. Men något som rör mitt kampsportshjärta på djupet och även format min syn på vad idrotten symboliserar och borde göra för de flesta.

Det är nu länge sedan jag själv var aktiv inom judo. Åren som judoutövare och tränare lärde mig något mer och kanske till och med viktigare än hur vi faller mjukt, kastar en motståndare på olika vis, m.m… Judo handlar minst lika mycket om respekt, ödmjukhet och att vara en god förebild. När jag nu blev varse att Internationella Judoförbundet, åter igen godkänner ryska deltagare delta på tävlingar under ryska flaggan… Det är vad detta debattinlägg handlar om…

Judo är mer än en sport. Det är en värdegrund, en utbildning i hur människor bör bete sig mot varandra – på och utanför mattan.

Judo Moral Code är tydlig: Respekt, Heder, Vänskap, Ärlighet, Självkontroll, Ödmjukhet, Hövlighet och Mod.

Dessa värden är inte dekorativa ord på en vägg. De är själva ramen för hur judo ska praktiseras och bedömas.

Det är därför vi genom historien har sett exempel där en judoutövare vunnit en match men förlorat segern – därför att beteendet efteråt bröt mot judo-värderingarna.

Vi har sett medaljer återtas för hånfulla gester, förnedrande firanden, vägran att hälsa eller öppet visat förakt. När detta har skett har judo-samfundet varit enigt:

Vinner du utan respekt

– då har du inte vunnit alls.

Det är en av de ädlaste traditionerna i vår sport.

När en individ brister i respekt, då tar vi konsekvenserna.

. . . men vad gör vi när bristen kommer från en stat?

Det är här frågan om ryska judokas deltagande under rysk flagga blir svår – men också nödvändig – att diskutera.

Som neutral idrottsutövare är varje judoka en individ, inte sin regering. Det är därför helt rimligt att diskutera möjligheter för neutrala atleter att delta, under förutsättning att de uppfyller etiska krav. Det handlar om att inte kollektivt bestraffa dem som varken valt eller påverkat ett krig.

Men saken förändras när deltagandet sker under en nationell flagga, särskilt en flagga från ett land som i FN upprepade gånger har fördömts för angreppskrig, våld mot civila och brott mot folkrätten. När nationella symboler tillåts är det inte längre individen som representeras – utan staten. Därför uppstår en konflikt mellan idrottens etik och statens handlingar.

Judo Moral Code ger oss redan ett verktyg för att förstå situationen

Om en enskild judoka hånar sin motståndare i strid mot judo-värderingarna, då kan domaren säga:

“Din seger erkänns inte. Ditt beteende komprometterar sporten.”

Frågan vi måste ställa oss är:

Kan en stat som bedriver ett angreppskrig, bryter mot folkrätten och orsakar omfattande mänskligt lidande samtidigt stå på judomattan med flagga och hymn – utan att det komprometterar vår sport?
Om osportsligt beteende från en enskild idrottare är tillräckligt allvarligt för att ta bort en medalj, hur ska vi då förhålla oss när den bristande respekten är strukturell och kommer från en statsmakt?

Detta är inte en fråga om att skuldbelägga individen med ryskt pass. Det är en fråga om vad judo erkänner och legitimerar symboliskt.

Respekt och Heder är inte selektiva värden

Judo Moral Code säger att respekt är grunden för förtroende. Respekt gäller alla – både utövare och de människor som i konflikter blir utsatta för våld och förluster. Om judo accepterar en nations flagga medan den nationen samtidigt genomför handlingar som kränker människors liv och rättigheter, riskerar sporten att förlora sin moraliska kompass.

Det handlar inte om politik.

Det handlar om heder och konsekvens.

Vi kan inte lära barn att de ska buga före och efter matchen, att de ska behålla självkontroll även i seger och nederlag – och samtidigt bortse från enorma överträdelser av samma principer bara därför att de begås av en stat och inte en individ.

Det finns en rimlig mellanväg

Jag menar att judo som global sport bör:

1. Tillåta individuella ryska judoka att tävla som neutrala, under strikt etisk granskning

2. Men inte tillåta rysk flagga, nationalsång eller statlig representation så länge kriget och brotten mot folkrätten pågår

3. Tillämpa samma princip som när en enskild judoka förlorar en seger på grund av beteende som strider mot judo-värderingarna:

》Det är inte individen vi stänger ute.

》Det är beteendet, eller i detta fall statens agerande och symboler – som vi inte kan accepter

Detta skulle vara en konsekvent, värdegrundsbaserad linje som respekterar både idrottare och judons etik.

Slutsats: Judo måste våga följa sin egen moral

När judo är som starkast är det inte för att vi kastar hårdast – utan för att vi håller fast vid våra värderingar även när det är svårt.

Vi kan inte ta medaljer från judoka som hånar sina motståndare, och samtidigt välkomna flaggan från en nation som i handling visat långt mer allvarliga brister i respekt och mänsklig värdighet.

Ett neutralt idrottande är möjligt, rimligt och i linje med Judo Moral Code.

Men full nationell representation under rysk flagga är det inte – inte nu, och inte utan en djupare värderingskonsekvens.

Läs mer

Tecknad bild som visar anatomin av en axel.

14 november 2025

Olika diagnoser Inga kommentarer

Frozen Shoulder

Vad är frozen shoulder?

Adhesiv kapsulit, även kallad frozen shoulder, är ett tillstånd där axelns ledkapsel blir inflammerad och gradvis förtjockad vilket leder till smärta och kraftigt begränsad rörlighet — både aktivt och passivt.
Det är vanligast hos personer mellan 40-70 år och kan drabba upp till 2–5 % av befolkningen.

Förlopp och tidslinje

Tillståndet delas ofta in i tre faser:

Frysande fas (Freezing) – Smärta dominerar och rörligheten försämras successivt, varar typiskt 2 – 9 månader.
Frusen fas (Frozen) – Smärtan minskar något men stelheten är uttalad. Varaktighet cirka 4 – 12 månader.
Upptinande fas (Thawing) – Rörligteten förbättras gradvis, ofta under 6 – 24 månader.

Sammanlagt kan processen ta 12–36 månader eller mer, även om större delen av patienterna förbättras.

Vad kan göras för att korta ned tiden?

Ja — flera behandlingsalternativ har visat effekt för att påskynda läkning, minska smärta och förbättra rörlighet:

Kortisoninjektion i axelleden

Studien “Comparison of Treatments for Frozen Shoulder: A Systematic Review and Meta‑analysis” visade att intra-artikulär kortison bör erbjudas vid första kontakt för frozen shoulder.
Kortisoninjicering tidigt kan alltså akut lindra smärta och underlätta tidig rehab.

Hydrodilatation (kapseldistension)

Behandling där vätska + kortison injiceras för att späda ut och tänja kapseln. En översikt visar att detta kan förbättra rörlighet och funktion snabbare än vissa andra konservativa alternativ. Det behöver dock göras större och längre studier än de jag läst än så länge, för att kunna påvisa en stor skillnad i förkortad tid. I jämförelse med exempelvis kortisoninjektioner i det tidiga skedet.

Fysioterapi / Naprapatbehandling & rehab

Fas-anpassad träning är avgörande:

I smärtfasen: mjuka rörlighetsövningar, pendelövningar, isometriska övningar
I stelhets-/upptiningsfasen: kapselmobilisering, töjning, styrka runt skuldergördeln
Flera studier visar att rehab i kombination med injektioner ger bättre effekt än passiv vänta-och-se-strategi.

Kortfattat: Vad du kan förvänta dig och vad du bör göra

Frozen shoulder går vanligtvis över men processen är långsam utan behandling (ofta 1–3 år).
Genom tidiga insatser — t.ex. kortisoninjektion + riktad rehab — kan tiden kortas rejält.
Börja behandling snarast: tidig insats = bättre utfall.
Som naprapat: lägg upp ett rehabprogram som är tydligt fasanpassat och använd injektion eller hydrodilatation i samråd med läkare där det är lämpligt.

Varför välja mig som naprapat vid frozen shoulder?

Jag, Jörgen Magnusson, legitimerad naprapat med specialistkompetens inom fysioterapi och rehab, erbjuder ett skräddarsytt upplägg för just frozen shoulder. Jag utgår från aktuell evidens, arbetar tillsammans med läkare och rehabteam och utformar ett program för att återställa rörlighet och funktion så snabbt som möjligt.

Boka tid för konsultation där vi tar fram ett individanpassat behandlings- och träningsschema.

Källor

Le HV et al., “Adhesive capsulitis of the shoulder: review of pathophysiology and current clinical treatments.” EFORT Open Rev. 2016. länk
Challoumas D et al., “Comparison of Treatments for Frozen Shoulder: A Systematic Review and Meta-analysis.” JAMA Netw Open. 2020;3(12):e2029581. länk
St Angelo JM et al., “Adhesive Capsulitis (Frozen Shoulder).” StatPearls, 2023. länk

Läs mer

10 november 2025

Olika diagnoser, Rehab, Smärta Inga kommentarer

När kallas det kronisk värk?

Akut smärta: 0–6 veckor

Subakut smärta: 6–12 veckor

Persistens/långdragen smärta: 12 veckor–3 månader

Kronisk/långvarig smärta: > 3 månader

Förstå de olika typerna av smärta – akut, subakut, långdragen och långvarig smärta

När man söker vård för återkommande eller ihållande smärta är det vanligt att stöta på termer som akut smärta, subakut smärta, långdragen smärta och långvarig smärta. Dessa ord beskriver inte hur farlig smärtan är, utan hjälper oss att förstå vilket skede kroppen befinner sig i – och vilken behandling som passar bäst.

Här förklarar jag de fyra smärtstadierna på ett tydligt och lättförståeligt sätt.

1. Akut smärta – kroppens larmsignal (0–6 veckor)

Akut smärta är ofta den typ av smärta de flesta känner igen.
Den uppstår snabbt och är kroppens sätt att skydda sig vid skada eller irritation.

Exempel:

En muskelsträckning i ryggen
Att vricka foten
Att skära sig i fingret
En inflammation som blossar upp
Varför är gränsen satt till ungefär 6 veckor?

De flesta vävnader i kroppen (muskler, leder, hud, slemsäckar, ligament) behöver mellan 2 och 6 veckor för att läka vid enklare skador.
Smärtan minskar successivt under den här tiden och rörelse är ofta en viktig del av återhämtningen.

Kort sagt:

Akut smärta = någonting har precis hänt
Vanlig, tydlig, ofta vass smärta
Förväntas minska vecka för vecka

2. Subakut smärta – övergångsfasen (6–12 veckor)

När smärtan har pågått längre än sex veckor men kortare än tre månader kallas den subakut.
Detta är en mellanperiod där kroppen fortfarande läker, men där vissa vävnader kan vara känsliga och reaktiva.

Varför just 6–12 veckor?

Kroppen är i slutskedet av läkningsfasen
Bindväv, muskler och nerver är starkare men fortfarande känsliga
Ett alltför högt eller lågt aktivitetsläge kan hålla smärtan vid liv

Subakut smärta är viktig att ta på allvar eftersom det är här vi kan styra processen åt rätt håll – med rätt träning och gradvis återgång till aktivitet.

Kort sagt:

Subakut = läkning pågår, men vävnaden är känslig
Smärtan varierar ofta från dag till dag
Rätt doserad träning är avgörande

3. Långdragen smärta – när processen börjar fastna (12 veckor – 3 månader)

Långdragen smärta är ett begrepp som används för perioden över 12 veckor, men innan vi kallar det långvarigt.

Detta är en känslig brytpunkt, där smärtan inte alltid beror på att vävnaden är skadad – utan ofta på att nervsystemet fortfarande är aktivt och ”på tårna”.

Varför är 12-veckorsgränsen så viktig?

För att:

Vävnaderna brukar vara tillräckligt läkta efter tre månader
Men nervsystemet kan ha ”kommit ihåg” smärtan
Man kan ha utvecklat skyddsbeteenden eller undvikande rörelser
Stress, sömn och vardagsbelastning kan börja påverka smärtan

Här fokuserar man ofta på rörelseträning, kunskap och avlastning av nervsystemet, snarare än att leta efter en ny vävnadsskada.

Kort sagt:

Långdragen smärta = läkningen borde vara klar, men smärtan finns kvar
Nervsystemet och kroppens vanor spelar större roll
Behandling handlar om att återställa trygghet och funktion

4. Långvarig smärta – när nervsystemet blivit extra känsligt (> 3 månader)

När smärtan pågått längre än tre månader kallas den långvarig smärta.

Ibland kallar vi detta skede för kronisk värk/smärta. Ofta så kan detta olyckligt leda till att personer som har hört att de har kronisk värk aldrig kommer bli av med sin värk. Därför är ett bättre val just ”Långvarig smärta” i stället för kronisk. Men många av er som har fått diagnosen ”Kronisk” värk, kan bli helt fria från smärta med rätt hjälp. Sedan finns det självklart även de som har värk som inte helt kommer att försvinna. Även om man oftast kan få hjälp och utbildning som gör att det kommer bli enklare att leva med värken.

Det betyder inte att smärtan är farlig eller permanent, utan att smärtan nu:

styrs mer av nervsystemet än av en skada
påverkas av sömn, stress, rörelsemönster och livsstil
kan fortsätta trots att vävnaderna är läkta

Varför 3 månader?

Det är en internationellt överenskommen tidsgräns där man vet att:

ren vävnadsläkning normalt är avslutad
nervsystemet kan bli mer reaktivt vid långvarig belastning
hjärnan kan ”förvänta sig smärta”, vilket förstärker signalerna

Därför kräver långvarig smärta en bredare behandling, med fokus på:

rörelse
träningsprogram
förståelse för smärtans mekanismer
sömn, stress och återhämtning
manuell behandling som stöd

Kort sagt:

Långvarig smärta = smärta som lever sitt eget liv
Kan minskas med rätt plan och helhetsfokuserad behandling
Vävnaderna är ofta starkare än smärtan antyder

Sammanfattning – varför finns det fyra stadier?

Stadierna finns för att hjälpa oss att:

förstå var i processen du befinner dig
anpassa behandling och träning efter kroppens behov
undvika onödiga rädslor och missförstånd
ge tydliga, realistiska förväntningar

Smärta förändras över tid – och behandlingen ska förändras med den.

På mottagningen i Trollhättan arbetar jag med modern och evidensbaserad behandling av akut smärta, subakut smärta, långdragen smärta och långvarig smärta.

Här får du en individuell plan som kombinerar träning, manuell behandling, kunskap och strategier för återhämtning. Målet är att minska smärta, öka funktion och ge dig verktyg för att må bättre i vardagen.

Du hittar mig hos Specialistläkarna i Trollhättan.
www.specialistlakarna.nu

Boka tid direkt på deras hemsida eller ring. Om du har frågor är det alltid bäst att ringa först.

Med vänliga hälsningar
/Jörgen Magnusson, Leg. Naprapat

Läs mer

Bilden innehåller två personer där naprapaten berättar för en kund hur smärta fungerar.

10 november 2025

Olika diagnoser, Rehab Inga kommentarer

Långvarig smärta – hur börjar vi?

Att förstå och utreda långvarig smärta – en berättelse för dig som söker hjälp.

När man har haft ont länge är det lätt att känna sig orolig, vilsen eller missförstådd. Många upplever att de ”testat allt” utan att få de svar de behöver. Det är därför utredningen av långvarig smärta är lite annorlunda jämfört med när man skadar sig akut.

Här får du veta hur det brukar gå till – på ett sätt som är lätt att förstå.

Så tar vi reda på vad smärtan beror på

1. Samtalet – din berättelse är grunden

Allt börjar med ett lugnt och noggrant samtal.

Här får du berätta:

Hur och när smärtan började
Hur den påverkar dig i vardagen
Vad som gör den bättre eller sämre
Hur du sover, rör dig och mår
Hur din vardag, ditt arbete och din stressnivå ser ut

Det finns inga rätt eller fel svar. Det viktigaste är att vi får en helhetsbild av dig, inte bara av smärtan. Smärta är personlig – och därför är din berättelse den viktigaste pusselbiten.

2. Kroppsundersökningen – att förstå hur kroppen rör sig

Efter samtalet görs en undersökning där vi tittar på hur du rör dig, arbetar med kroppen och reagerar på olika positioner.

Det kan handla om att:

titta på hur du går eller sitter
känna på muskler och leder
testa styrka, rörlighet och balans
kontrollera nervsystemet (känsel, kraft, reflexer)

Målet är inte att ”hitta fel” – utan att förstå hur din kropp fungerar just nu, och vad som kan hjälpa dig framåt. Många som haft ont länge har muskler som är spända, leder som blir skyddande eller rörelser som känns osäkra. Det är helt normalt.

3. Att förstå vilken typ av smärta det handlar om

Långvarig smärta kan ha olika orsaker. Ibland kommer den från muskler och leder. Ibland från nerver. Och ibland från att nervsystemet blivit extra känsligt – ungefär som en brandvarnare som börjar pipa för lätt.

Det betyder inte att något är trasigt i kroppen.

Det betyder att kroppen har blivit mer vaksam och skyddar dig lite för mycket.

När vi vet vilken typ av smärta det handlar om kan vi välja rätt behandling, så att du får bästa möjliga hjälp.

4. Behöver vi göra fler undersökningar?

Ibland behövs det fler prover eller röntgen – men långt ifrån alltid.

Vid långvarig smärta visar röntgen ofta sådant som är helt normalt för åldern, och som inte förklarar smärtan.

Vi tar bara vidare tester om något i samtalet eller undersökningen tyder på att det finns en särskild anledning, exempelvis misstanke om inflammation, nervpåverkan eller annan tydlig sjukdomsprocess.

Det viktigaste är att du ska slippa onödiga undersökningar – och få rätt hjälp snabbare.

✅ Sammanfattning – tryggt och enkelt

En bra utredning av långvarig smärta består av:

Din berättelse – allt du upplevt och känt
En kroppsundersökning – hur kroppen fungerar idag
En förståelse för smärtans typ – muskler, leder, nerver eller känsligt nervsystem
Eventuella tester vid behov – när det verkligen hjälper oss vidare

Det här skapar grunden för en behandling som är trygg, begriplig och anpassad efter dig som person – inte bara efter din smärta.

Så behandlar vi långvarig smärta – modernt och effektivt

1. Kunskap och förståelse – grundpelaren i modern smärtrehabilitering

En av de viktigaste delarna i behandlingen är att förstå varför smärtan finns kvar.

Jag går igenom:

hur nervsystemet blir känsligare över tid
varför smärta kan upplevas stark även när kroppen är stabil
hur vardagsfaktorer som stress, sömn och belastning påverkar smärtregleringen

När du förstår mekanismerna bakom smärtan minskar oron, tryggheten ökar och behandlingen blir mer effektiv.

2. Individuellt anpassad träning – det som ger bäst långsiktiga resultat

Träning är en av de mest väldokumenterade behandlingarna vid långvarig smärta.

Upplägget skräddarsys efter din funktion, dina mål och din smärtnivå.

Vi arbetar med:

gradvis stegring av belastning
förbättrad rörlighet
neuromuskulär kontroll
styrka och stabilitet
kondition i en nivå som kroppen tolererar

Målet är att normalisera rörelser, stärka kroppen och minska nervsystemets överkänslighet.

3. Manuell behandling – ett viktigt stöd i processen

För att underlätta träning och minska symtom använder jag olika manuella behandlingsmetoder:

ledmobilisering och manipulation
mjukdelsbehandling
triggerpunktsbehandling
dry needling
nerv- och muskelmobilisering

Dessa tekniker ger smärtlindring, ökad rörlighet och förbättrade förutsättningar för rehabiliteringen.

4. Stöd vid stress, sömn och återhämtning

Långvarig smärta påverkas kraftigt av:

stressnivåer
sömnkvalitet
aktivitetsbalans
oro kopplat till rörelse

Vi arbetar därför även med strategier för att optimera återhämtning och minska belastande vanor i vardagen. Det handlar inte om att smärtan är ”psykisk”, utan om att hjälpa kropp och nervsystem att hamna i ett mer gynnsamt läge.

5. Livsstilsfaktorer – små justeringar som ger stor effekt

I många fall kan små förändringar göra stor skillnad över tid. Jag hjälper dig att anpassa:

aktivitetsnivå och återhämtning
belastningsvanor i arbete och fritid
kost och energibalans
rutiner som främjar återhämtning

Syftet är att skapa hållbara förändringar som ger dig en mer stabil grund att stå på.

6. En tydlig behandlingsplan – strukturerad, realiserbar och målfokuserad

Varje patient får en individuell plan som innehåller:

tydligt formulerade mål
prioriteringar utifrån smärtmekanismer och funktion
kombination av träning, manuell behandling och livsstilsåtgärder
regelbunden uppföljning och justering

Målet är att förbättra funktion, minska smärtans påverkan och öka din livskvalitet – på ett hållbart sätt.

Varför välja min smärtbehandling i Trollhättan?

Legitimerad naprapat med fördjupning inom smärtfysiologi
Erfarenhet av långvariga och komplexa smärttillstånd
Individanpassade träningsprogram
Modern manuell behandling
Fokus på helheten – kropp, nervsystem och livsstil
Tydlig planering och kontinuerlig uppföljning

Sammanfattning

Behandling av långvarig smärta består av:

utbildning och förståelse
anpassad träning
manuell behandling
stress- och sömnstrategier
livsstilsjusteringar
en tydlig och individuell behandlingsplan

Det skapar en stabil väg framåt mot mindre smärta och bättre funktion.

Vill du veta mer?

Ring receptionen på Specialistläkarna i Trollhättan. Så hjälper de dig att boka en tid.

Osäker på om jag du först behöver träffa någon annan vårdgivare? Då är det alltid bra att först få växla några ord med koordinatorn på Specialistläkarna. Det är hon som svarar när du ringer. Hon kan tryggt hjälpa dig vidare till rätt vårdpersonal.

Du kan även välja att klicka på ”Skicka meddelanden”. Du kan då börja med att skicka ett meddelande till mig där du berättar mer om din bakgrund och vilken hjälp du önskar få. Sedan kontaktar jag dig.

Med vänliga hälsningar
// Jörgen Magnusson, Leg. Naprapat
Specialistläkarna Rehab (Trollhättan)
www.specialistlakarna.nu

Läs mer

22 oktober 2025

Företagande. Inga kommentarer

Nya öppetider

Boka tid till Naprapat i Trollhättan

Från och med November 2025, är mottagningen vid Specialistläkarna Rehab i Trollhättan öppen enligt följande följande:

Måndagar: kl. 08:00 – 17:00
Tisdagar: kl. 09:00 – 18:00
Onsdagar: kl. 08:00 – 17:00
Torsdagar: kl. 08:00 – 17:00
Fredagar: kl. 08:00 – 17:00
Lördagar: stängt
Söndagar: stängt

Lättast är det som vanligt att boka tiden
direkt på www.specialistlakarna.nu
Kom ihåg att klicka på tjänsten ”Rehab”.

Kontakt

Om ni har några frågor inför att ni bokar tiden går det bra att ringa Specialistläkarnas reception. Där kan du få svar på dina frågor, hjälp att bokas mot den vårdgivare som passar dina ditt behov bäst och vid den tid som passar bäst. Om ni önskar personlig kontakt med mig som vårdgivare, lämner ni ett meddelande via meddelandefunktionen eller i reception. Jag kontaktar er när jag fått informationen.

Ni hittar alla kontaktuppgifter här.

Aktuella priser hittar ni här. I skrivande stund heter tjänsten ”Rehabilitering”. Det gäller alltså för besök till mig som Naprapat på Specialistläkarna. Här arbetas med både manuella behandlingar av olika slag samt individuellt anpassade rehabprogram. Både till dig som har någon skada som inte är i behov för någon form av operation samt till dig som skall opereras eller nyss har gjort detta.

Undersökning – Behandling – Rehab
Allt på samma plats.

Strandgatan 32, Trollhättan

Läs mer